- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1011-1012

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nestor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Neu-Brandenburg [nöj-], stad i Mecklenburg-Strelitz,
vid Tollense-sjön och jernvägarna emellan
Stettin och Hamburg samt Stralsund och
Berlin. 8,406 innev. (1880). Storhertigligt
palats, gymnasium. Pappersbruk, qvarnar, sågverk,
maskinfabrik. Stora ull- och hästmarknader. Omkr. 2
km. från staden ligger lustslottet Belvedere. –
N. stormades 1631 af Tilly, hvarvid det förfärligaste
blodbad anställdes på besättningen och borgarna samt
staden uppgick i lågor. När svenskarna d. 13 April
s. å. stormade Frankfurt a. d. O., togo de hämd
för gräsligheterna i N. (de gåfvo, såsom de sade,
»Neubrandenburgs qvartér», d. v. s. gåfvo ingen
pardon).

Neu-Breisach [nöj-], Fr. Neuf-Brisach. Se Breisach 2.

Neuburg [nö’j-], stad i bajerska regeringsområdet
Schwaben-Neuburg, på högra stranden af Donau och
vid jernvägslinien Donauwörth-Regensburg. 7,690
innev. (1880), mest katoliker. Gammal stad, 1505–1802
hufvudstad i det sjelfständiga hertigdömet Pfalz-N.,
hvilket slutligen hade en areal af omkr. 2,750
qvkm. Förnämsta byggnaden ar det gamla hertigliga
slottet (nu kasern).

Neuchâtel [nösjatä’ll]. Se Neufchâtel.

Neu-Damm [nöj-]. Se Damm 2.

Neuenahr [nöjen-], badort i preussiska
regeringsområdet Koblenz (Rhenprovinsen),
vid Ahr och jernvägen emellan Ahrweiler och
Remagen. Källorna, 21°–45° C. varma koksaltkällor,
upptäcktes 1854. Badorten invigdes 1858 och besökes
årligen af omkr. 4,000 pers. Vattnet användes både
in- och utvärtes mot katarr i respirationsorganen,
kronisk katarr i tarmar eller i urinvägarna, gikt,
reumatism och hudsjukdomar etc.

Neuenburg [nö’jen-]. 1. Stad i preussiska
regeringsområdet Marienwerder (Westpreussen), vid
Weichsel. 4,947 innev. (1880). 1308–1465 tillhörde
staden Tyska orden. – 2. Tyskarnas namn på Neufchâtel.

Neufahrwasser [nöj-], hamn och förstad till Danzig,
ligger vid venstra Weichselstranden, 6 km. nedanför
Danzig, och står i förbindelse med Östersjön genom en
hamnkanal, sedan den egentliga Weichselmynningen
blifvit indämd. 4,262 innev. (1880). På högra
Weichselstranden midtemot N. ligger fästningen
Weichselmünde.

Neufchâteau [nösjatå], François de. Se François, N. L.

Neufchâtel l. Neuchâtel [nösjatä’ll],
T. Neuenburg. 1. Kanton i vestra Schweiz, begränsad i
v. af Frankrike (depart. Doubs), i n. af kant. Bern,
i ö. af Neufchâtelsjön och i s. af kant. Pays de
Vaud. Areal 808 qvkm. Kantonen genomskäres från
s. v. till n. ö. af Juras parallella kalkkedjor,
hvilka i kantonen hafva en medelhöjd af mer än 1,000
m. och nå sin största höjd i Creux du Vent (1,465
m.). Mellan kedjorna ligga enformiga, långsträckta
högdalar med hårdt klimat, vidsträckta betesmarker
och barrskogar. Fruktbaraste trakterna äro Val de Ruz
och trakten mellan Jura och sjön, hvilken i motsats
till »la montagne» (berglandet)
kallas »le vignoble» (vinlandet). Af arealen äro 1,5
proc. vinberg, 20 proc. skog, 45 proc. åker, äng,
beten o. s. v., resten improduktiv mark. Större
delen af kantonen tillhör Aars (Neufchâtelsjöns)
vattenområde, den vestligaste Doubs’. Kantonen
räknade 1880 103,732 innev., de flesta
reformerta (endast 11,651 katoliker). 75 proc.
af befolkningen tala franska, 23,5 proc. tyska,
1,5 proc. italienska. Åkerbruket, hvars afkastning
fyller endast 1/5 af behofvet, och vinodling äro
hufvudnäringar i »le vignoble», Val de Travers och Val
de Ruz, boskapsskötsel i »la montagne». Värdefullaste
produkten ur mineralriket är asfalt, hvaraf i Val de
Travers erhållas omkr. 2,000 ton årligen. Industrien
sysselsätter 54 proc. af befolkningen. Jämte
urtillverkning, som i kantonen sysselsätter
omkr. 16,000 arbetare och har sitt hufvudsäte i La
Chaux-de-Fonds och Le Locle, förtjena nämnas choklad-
och likörtillverkning samt spetsknyppling. –
Författningen är demokratisk. Lagstiftande makten
utöfvas af Stora rådet (le grand conseil), hvars
medlemmar, 1 för hvarje 1,000-tal af befolkningen,
väljas för 3 år direkt af folket. Verkställande
makten utöfvas af de på 3 år af Stora rådet
valde 5 medlemmarna i Statsrådet (le conseil
d’état
). I administrativt afseende är kantonen
delad i 6 kretsar. Hufvudstad är Neufchâtel. Utom
18 fredsdomare och 1 skiljedomstol i tvister mellan
arbetare och arbetsgifvare finnas 6 kretsdomstolar
och, såsom högsta instans, en appellations-
och kassationsdomstol. Inkomster och utgifter
hålla sig ungefär i jämnvigt. Skolväsendet är väl
ordnadt. De reformerte dela sig i en »landskyrka»
och en frikyrka; katolikerna lyda under biskopen i
Lausanne. – N:s område beboddes på romarnas tid af
de galliske sequanerna, utgjorde sedan en del af det
frankiska och det burgundiska riket samt kom i början
af 11:te årh. med det senare till Tyska riket. Det
förlänades 1288 af Rudolf I åt grefve Johan II af
Châlons och tillhörde sedermera hans ättlingar inom
skilda linier. 1503–1707 tillhörde grefskapet franska
huset Orléans-Longueville, fick 1579, sedan det
förenats med grefskapet Valangin, titel af furstendöme
och ärfdes i början af 18:de årh. af konung Fredrik
I i Preussen. Freden i Utrecht (1713) bekräftade hans
rätt. Napoleon gaf det 1807 åt marskalk Berthier såsom
ett suveränt furstendöme, men det återföll 1814, något
forstoradt, till konungen af Preussen, som s. å. gaf
det en konstitution, hvarefter det, ensam monarkisk
stat bland alla kantonerna, upptogs som den 21:sta
kantonen i Edsförbundet. Ett uppror gjorde 1848 slut
på monarkien. Rojalisterna försökte i Sept. 1856 att
återupprätta konungens makt, men blefvo, sedan de
genom ett nattligt öfverfall bemäktigat sig slottet
N., tillfångatagna af republikanerna. För att rädda
sina anhängare från straff afstod konungen af Preussen
d. 26 Maj 1857 från sina rättigheter (med undantag
af titeln »furste af N.»). – 2. Hufvudstad i nämnda
kanton, belägen nära norra änden af Neufchâtelsjön
vid Seyons mynning, dels på alluviallandet, dels på
sluttningen af Jura (Chaumont). 16,662 innev. (1885),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free