Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nièvre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allt, någon gång äfven en negativt anlagd menniska,
en tviflare. L. H. Å.
Nihilum album, Lat., »hvit nickt», »hvitt intet»,
kem., gammal benämning på zinkoxid. Jfr Nickt.
P. T. C.
Niigata, en af de för européer sedan 1869 öppna
handelsstäderna i Japan, på vestra kusten af ön
Nippon. 41,600 innev. (1884). N. drifver betydande
fraktfart, men obetydlig utrikes handel, emedan
mynningen af den flod, vid hvars utlopp staden
ligger, är spärrad af en sandbank och redden öppen
för vinterstormarna. Staden har en högre skola
(sedan 1870), med engelsk afdelning, ingeniörskola,
geologiskt museum och flere laboratorier. I Aug. 1880
förstördes nära halfva staden af en eldsvåda.
Nijkerk [naj-], stad i nederländska prov. Gelderland,
vid jernvägen mellan Utrecht och Kampen, är
genom en kanal förenadt med det 3 km. aflägsna
Zuiderzee. Omkr. 8,000 innev.
Nijmegen [na’jmechen], T. Nimwegen, Fr. Nimègue,
stad i nederländska prov. Gelderland, är beläget på
flere kullar vid Waals högra strand och vid flere
jernvägslinier. 29,710 innev. (1885). Till midten
af 1800-talet var N. starkt befäst. I stadens vackra
park Valkhof, ö. om staden, finnas några lemningar
af Karl den stores palats (kalladt Valkhof),
som var beboeligt ännu 1787, men förstördes genom
fransmännens artillerield 1794. Nära Valkhof står
Belvedere, en tornlik byggnad, hvarifrån man har en
vidsträckt utsigt öfver trakten. Öfriga märkliga
byggnader äro Stefanskyrkan och rådhuset (bygdt i
renaissancestil 1554), bekant genom de i detsamma
slutna frederna. 1656–79 hade N. ett universitet, nu
endast ett gymnasium. – N. är sannolikt Nederländernas
äldsta stad, måhända identisk med Tacitus’ Oppidum
Batavorum. Karl den stores palats fortfor under
många generationer att vara konungars och kejsares
tillfälliga residens. 1579 slöt staden sig till
unionen, återtogs af spaniorerna 1585 och innehades
af dem till 1591. Sedan fransmännen 1672 bemäktigat
sig staden, hölls der 1678–79 af ombud från Spanien,
Frankrike, Tyska riket, Sverige och Nederländerna
m. fl. makter en fredskongress, som ledde till
fredssluten i N. (d. 10 Aug. 1678 mellan Frankrike
och Nederländerna, d. 17 Sept. mellan Frankrike
och Spanien, d. 5 Febr. 1679 mellan Frankrike
och Tyska riket, s. d. mellan Sverige och Tyska
riket, d. 29 Mars mellan Sverige och biskopen af
Münster, s. d. mellan Frankrike och nämnde biskop
(samt d. 12 Okt. mellan Sverige och Nederländerna),
i hvilka Nederländerna återfick alla sina förlorade
besittningar, Frankrike behöll Franche-Comté och
flere platser i spanska Nederländerna samt Freiburg
im Breisgau, Sveriges område blef genom Ludvig XIV:s
bemedling i det närmaste oförändradt, ehuru biskopen
af Münster erhöll amtet Wilshausen såsom pant för
100,000 rdr, och Nederländerna slöt en för denna stat
synnerligen fördelaktig handelstraktat med Sverige.
Nikandros (Lat. Nicander), grekisk läkare och
författare af lärodikter, från Kolofon i
Mindre Asien, omkr. 150 f. Kr., vistades en längre,
tid i Pergamon samt författade på grekiska
språket åtskilliga arbeten af mytografiskt,
antiqvariskt och naturvetenskapligt innehåll. Till
vår tid hafva kommit två medicinska lärodikter:
Alexifarmaka (medel mot gifter) och Theriaka
(medel mot djurs bett), senast utgifna, 1856.
A. M. A.
Nikar, Nord. mytol. Se Hnikarr.
Nikaria (i forntiden Ikaria), en långsträckt bergig ö
vid Mindre Asiens kust v. om Samos, en af Sporaderna,
uppkallad efter Ikaros. Ön har en areal af 267 qvkm.
Nika-upproret kallas af bysantinska historieskrifvare
det fruktansvärda uppror, som rasade i Konstantinopel
i Jan. 532. Under den täflan om makten, som drefs af
de (ursprungligen vid kappkörningarna i hippodromen
framträdande och der om segern kämpande, sedermera)
politiska och religiösa partierna, de Blå, de Hvite,
de Gröne och de Röde (jfr Blå), hade de Blå, (det
ortodoxa partiet) begagnat ett tillfälligt öfvertag
till förföljelser mot de Gröne (monofysiter). Då
kejsar Justinianus, som förklarat sig för de Blå,
i Jan. 532 firade sin tronbestigningsfest med
stora täflingsspel i hippodromen, började de Gröne
der högljudt anropa honom om skydd. Befallda att
tiga och förolämpade af en kejserlig ämbetsman,
lemnade de i förbittring platsen. Några af
stadsprefekten samma dag verkställda afrättningar
på orostiftare af bägge partierna bragte dessa till
sammanslutning. Konstantinopel blef under 5 dagar
skådeplatsen för den ohyggligaste kamp emellan
de upproriske, hvilkas lösen, nika (»segra!»),
gifvit upproret dess namn, och de kejserliga
trupperna. Justinianus lyckades draga en del af de Blå
från förbindelsen med de Gröne, hvarefter fältherren
Belisarius med sin lifvakt och en skara heruler
kastade sig öfver de i hippodromen tätt packade Gröne,
nedhögg 30,000 af dem och så gjorde slut på upproret.
Nike, Grek. mytol., segergudinnan, en efter hand
uppkommen allegorisk personifikation af segern,
ej endast den blodiga segern i kriget, utan äfven
den fredliga segern i de hos grekerna så ymnigt
förekommande festliga täflingsspelen och öfver hufvud
hvarje med ansträngning tillkämpad framgång. I de
homeriska sångerna namnes hon ännu ingenstädes,
men hos Hesiodos säges N. vara dotter af Pallas,
en bland titanerna, och Styx samt syster till Zelos
(täflingsifver), Kratos (kraft) och Bia (våld). Om
dessa syskon heter det vidare, att de ständigt bo
hos Zevs i Olympen, emedan de redan vid utbrottet af
striden mot titanerna enligt sin moders anvisning
ställde sig på Zevs’ sida och väsentligt bidrogo
till hans seger. Af den bildande konsten framställes
segergudinnan såsom en blomstrande, kraftfullt
bildad jungfru i fotsid, fladdrande drägt, vanligen
bevingad, ofta med segerns sinnebilder (krans och
palmqvist) i handen eller medelst en basun förkunnande
segerbudskapet, stundom äfven åkande på en triumfvagn
och sjelf körande spännet. Bland bibehållna Nikebilder
från forntiden berömmes i synnerhet en af Paionios,
som uppställdes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
