- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1183-1184

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nobless ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cours de mythologie (1830) finnes öfversatt på svenska
(»Lärokurs i mythologien», 1838; 2:dra uppl. 1852).

Noël [nåä’l]. 1. Alexis Nicolas N., fransk målare
och litograf, f. 1792, d. 1848, utbildade sig i
Paris under David samt målade i olja och vattenfärg,
men torde vara mest bekant genom sitt litografiska
verk Voyage pittoresque et militaire en France et
en Allemagne, dessiné d’après nature
(1818). –
2. Alphonse Leon N., fransk litograf, f. 1807,
d. 1879, lärjunge af Gros och Hersent, egnade
sig först åt måleriet, men vände sig sedan till
litografien, hvari han åstadkom arbeten, som
höra till de bästa inom denna framställniagsart
(Äktenskapsbryterskan, efter Signol, Josef och
Potifars hustru,
efter Cignani, Ganymedes bortföres af
örnen,
efter Rembrandt, m. fl.). – 3. Jules N.,
fransk målare, f. 1815, d. 1881, utbildade sig först
i sin hemort (Bretagne), sedan i Paris och gjorde
1843–45 studieresor i Orienten. Hans landskap och
sjöstycken äro ganska tilltalande, men ibland mycket
brokiga i färgen.

Noer [nör], gods i södra Slesvig nära
Eckernfördefjorden, tillhörde 1832–43
enkehertiginnan Lovisa Augusta af Augustenborg och
tillföll efter hennes död hennes yngre son Fredrik,
som derefter kallades »prins af N.» och 1864 af
österrikiske kejsaren erhöll titeln »furste af
N.». Dennes son Fredrik (f. 1830, d. 1881) fick af
preussiske konungen år 1870 titeln »grefve af N.».
E. Ebg.

Nogaier, turkisk-tatariskt folk i syd-ryska
guvern. Cherson och Jekaterinoslav vid nedre Dnjepr,
i Kaukasien vid Kubanfloden, der de kallas kubanska
tatarer, samt i mindre antal i guvern. Taurien (Krim
och fastlandet v. om nedre Dnjepr, den s. k. Nogaiska
steppen
). Nogaierna, tillsammans omkr. 1/2 mill., äro
nästan alla muhammedaner och liksom alla turkiska folk
sunniter. De fleste äro jordbrukare. Till utseendet
äro de tatarer, hvaremot deras språk afgjordt visar
mera frändskap med det turkiska.

Nogaret [någare’], en fransk, 1372 adlad slägt
från Toulouse. Till denna ätt höra hertigarna af
Epernon och La Valette samt af Candale m. fl. –
Den märkligaste medlemmen af slägten är Jean Louis
de N
., hertig af Epernon, f. 1554, d. 1642. Han var
en af konung Henrik III:s »mignons» och öfverhopades
med ynnestbevis. Af Henrik IV utnämndes han till
guvernör i Provence, sökte göra sig till sjelfständig
furste derstädes och tvangs först genom vapenmakt att
ödmjuka sig. 1596. Han var i Henrik IV:s sällskap, då
denne 1610 mördades, förmådde parlamentet att uppdraga
riksstyrelsen åt enkedrottningen, Maria af Medici, och
var under några år af hennes regering allsmäktig. Han
hjelpte henne 1619 att komma undan från Blois, dit
hon förvisats, och medlade s. å. fred i Angoulême
mellan henne och hennes son Ludvig XIII. 1622–41
var N. guvernör i Guienne, der han genom sin hårdhet
framkallade mycket hat emot sig.

Nogaret [någare’], Guillaume de, fransk statsman,
f. i midten af 1200-talet, d. 1314, var
en tid professor i lagkunnighet i Montpellier och
blef 1298 rådgifvare hos Filip den sköne samt 1302
dennes sekreterare. Han spelade en vigtig rol i
konungens strid med påfven Bonifacius VIII samt var
den, som jämte Sciarra Colonna tog påfven till fånga
i Anagni (d. 7 Sept. 1303). Han bannlystes såväl
af Bonifacius som af Benedikt XI och befriades från
exkommunikationen först 1311 af Klemens V. Emellertid
utnämndes han 1307 till konungens kansler, förberedde
i denna egenskap tempelherrarnas undergång och
verkställde sjelf arresteringen af deras stormästare
Jacques de Molay (Okt. 1307).

Nogari, Giuseppe, italiensk målare i Venezia,
f. 1699, d. 1763, var lärjunge af bl. a. Pittoni,
men bildade sig ett eget maner, som gjorde lycka. Han
målade hufvudsakligast halfva figurer, men i naturlig
storlek, ungefår som flandrarna och äfven Caravaggio
hade gjort, hälst äldre personer. I Dresden finnas
flere sådana stycken af hans hand. När Correggios
»Natt» flyttades från Modena till Dresden, tog han
en kopia af den, som sattes i originalets ställe,
hvarjämte han äfven målat en Petrus för dômen i
Bassano. Men bäst är han i sina karaktershufvud. I
Stockholms museum finnas af honom 2 bilder, den
ena af en äldre man, den andra af en flicka.
C. R. N.

Nogat, Weichsels östra utloppsarm.

Nogent [nåsja’ng]. 1. N. le Rotrou [lö råtrou], stad i
franska depart. Eure-et-Loir, vid Sarthes biflod
Huisne och jernvägen från Paris till Le Mans. 6,368
innev. (1881). Märkligaste byggnaden är slottet
S:t Jean, fordom tillhörigt Henrik IV:s minister
Sully. – 2. N. sur Marne [syr marn], en af de
vackraste byarna vid Paris, belägen vid östra änden
af Vincennes-skogen i arrondiss. Sceaux, vid Marne
och östbanan. Omkr. 8,000 innev. Straxt n. om byn
ligger på en höjd Fort de N. – 3. N. sur Seine [syr
sän], stad i franska depart. Aube, vid östbanan,
47 km. n. v. om Troyes. Omkr. 3,500 innev.

Nógrád (T. Neograd), komitat i Ungern, i kretsen
på denna sidan Donau, omgifvet af komitaten Sohl
(Zólyom), Gömör, Heves, Pest-Pilis-Solt-Kis-Kun
och Hont. Areal 4,355 qvkm. 191,678 innev. (1880),
deraf 122,700 magyarer, 62,000 slovaker, 5,000
tyskar och 1,200 zigenare. Komitatet är öfvervägande
bergigt. Vigtigaste industrigrenen är tillverkning af
lergods. Jämte spanmål och vin exporteras trävaror på
komitatets hufvudflod Ipoly. Hufvudort är köpingen
Balassa-Gyarmat, 6,788 innev. (1880). Sitt namn har
komitatet efter den forna fästningen Nógrád.

Nohl, ett fåltspatbrott nära Kungelf, der man funnit
några sällsynta niob-uran-mineral, nämligen nohlit,
som tyckes vara en varietet af samarskit, och
blomstrandit, hvilken uppgifves vara ett metaniobat
af uran. P. T. C.

Nohl [nål], Karl Friedrich Ludwig, tysk
musikskriftställare, f. 1831, studerade musik för Dehn
och Kiel samt blef 1858 musiklärare i Heidelberg,
1875 docent vid Polytechnicum i Karlsruhe och 1880
professor i Heidelberg, der han dog 1885. N. utgaf
en stor mängd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free