- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1233-1234

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater (United states of America), Förenta staterna l. Nord-amerikanska unionen, den stora förbundsrepubliken i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Till senaten sänder hvarje stat, utan afseende på
folkmängd, 2 senatorer, valda af statens lagstiftande
församling för 6 år, dock så, att 1/3 af senaten
nyväljes hvartannat år. Valbar till senator
är den, som är minst 30 år gammal, i 9 år varit
medborgare i unionen, vid valet är bosatt i den
stat, för hvilken han väljes, samt icke bekläder
något af unionens ämbeten. Valen i de särskilda
staternas lagstiftande församlingar ske genom öppen
omröstning och först i hvardera kammaren särskildt;
har ingen i båda kamrarna fått absolut majoritet,
välja kamrarna gemensamt. Unionens vicepresident
är senatens talman, men har sjelf ingen röst
utom vid lika röstetal. Antalet representanter,
som hvarje stat är berättigad att välja, beror af
dess folkmängd och bestämmes af kongressen efter
hvarje folkräkning. Efter vallagen 1882 beräknas
1 representant på 151,912 innev. Deras antal är
f. n. 325. Minsta antalet sända staterna Delaware,
Oregon, Nevada och Colorado, nämligen 1 hvar,
största antalet staten New York, nämligen 34. Stater,
som välja mer än 1 repres., fördelas af statens
lagstiftande församling i valkretsar (districts),
så att hvar valkrets utser en representant. Stundom
händer det, att en stat för att icke rubba den
från en föregående period bestående indelningen i
valkretsar eller af andra skäl låter en eller några
få repres. väljas genom allmän omröstning öfver hela
staten (at large). Hvarje organiseradt territorium
sänder till kongressen en delegerad (delegate),
som har rätt att deltaga i representanthusets
förhandlingar, men ej i besluten. Rösträtt vid val
af representanter har hvarje medborgare, som är
valberättigad till representantkammaren i den stat
han tillhör, så att hvarje stat kan sjelf bestämma
densamma. I regeln är hvarje välfrejdad medborgare
röstberättigad, hvilken fyllt 21 år, bott i staten
1 år (i några stater kortare tid) samt någon tid i
grefskapet och valkretsen. I några stater fordras,
att han erlägger påförd skatt, i andra endast att han
är mantalsskrifven. Uteslutna från rösträtt äro icke
beskattade indianer, i de flesta stater brottslingar
och idioter, i några stater duellanter och de, som
gjort sig skyldiga till valsvek, i Rhode Island de,
som ega förmögenhet understigande 134 doll. värde,
i Connecticut de, som ej kunna läsa. o. s. v. Valbar
är den, som uppnått 25 års ålder, varit medborgare i
unionen i 7 år, är bosatt i den stat, der valet sker,
och icke är unionens ämbetsman. Valen gälla för 2
år. Hvarje ledamot af kongressen har i årligt arvode
5,000 doll. (talmännen 8,000), reseersättning med 20
cents pr eng. mil samt 125 doll. för skrifmaterial
och tidningar.

Kongressens legislaturperiod sträcker sig från d. 4
Mars kl. 12 till samma tid 2 år derefter, men enligt
författningen sammanträder den icke förr än första
måndagen i Dec. af första året. Minst 2 sessioner
hållas. Den första sessionen räcker till fram på
sommaren; den andra, som börjar i Dec. det andra
året, kan icke utsträckas öfver d. 4 nästföljande
Mars. Representanternas mandat och kongressens
funktionstid utlöpa samtidigt d. 4 Mars alla udda
år, men blott 1/3 af senatorerna afgår med hvarje slutande
kongress. Nya val både till representanthuset och
till denna tredjedel af senaten hafva försiggått
hösten förut. Enär kongressen är permanent
och ej kan upplösas, har man således sörjt för
kontinuiteten. Hvarje nyvald ledamot i kongressen
måste aflägga ed på författningen. Representanternas
hus utser sjelf talman, hvilken eger rösträtt och
vid lika röstetal utslagsröst. För öfrigt eger han
ett ofantligt inflytande derigenom att han tillsätter
alla utskotten (tillsammans 48 ordinarie, med 3–16
ledamöter i hvarje); och då ingen lag framlägges till
behandling, utan att hafva passerat ett utskott, kan
han nästan bestämma utgången af hvarje fråga. Senaten
deremot, som icke valt sin talman, sammansätter sjelf
sina utskott. Båda husens sammanträden äro offentliga,
ehuru detta ej är bestämdt i författningen. Alla
utgiftsförslag framläggas först i representanternas
hus. Kongressen bestämmer skatter och tullsatser,
betalar statsskulder, upptager lån, sörjer för
nationalförsvaret, reglerar handeln, lagstiftar
rörande medborgarerätten, mått, mål och vigt,
postväsendet och patent på uppfinningar, förklarar
krig, afgör tvister mellan unionen och enskilda stater
eller mellan de olika staterna inbördes, har hela
styrelsen och lagstiftningen för förbundsdistriktet
Columbia, organiserar territorier samt upptager nya
stater i unionen. Habeas-corpus-akten får suspenderas
endast i krig eller vid uppror. Ingen lag kan stadga
konfiskation eller förlust af medborgerligt förtroende
eller hafva retroaktiv verkan. Ingen adelstitel får
utdelas, och ingen, som bekläder ett aflönadt eller
hedersämbete, får utan kongressens bifall mottaga
någon gåfva, ersättning eller titel af en främmande
furste eller stat. Unionen garanterar hvarje enskild
stat en republikansk regeringsform samt skyddar den
mot fientliga infall och inhemska våldsgerningar
efter anhållan af statens församling eller
guvernören. Frågor om grundlagsändringar (amendments)
kunna väckas antingen af unionskongressen eller
af staternas församlingar. Frågan upptages till
behandling, om i förra fallet 2/3 af ledamöterna i
båda husen beslutit det, i senare fallet om 2/3 af
staterna genom sina legislaturer äro derom ense;
men afgörandet tillkommer de särskilda staterna. När
kongressen väckt frågan, framlägger den omedelbart
sitt förslag för staterna. Men om förslaget utgått
från dessa, sammankallar kongressen en »convention»
att uppgöra bestämdt förslag, hvilket förelägges
staterna och blifver lag, om minst 3/4 af dessa
antaga detsamma. Ingen stat kan dock utan sitt eget
medgifvande mista sin med de öfriga staterna jämlika
representationsrätt i senaten.

Den verkställande makten utöfvas af presidenten,
som bekläder sitt ämbete 4 år, men kan omväljas
(ingen har dock omvalts mer än en gång). På samma
gång och för samma tid väljes vicepresident, som
vid förfall inträder i presidentens ställe till
fyraårsperiodens slut. För att vara valbar till
president och vicepresident fordras att vara infödd
medborgare i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free