- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1281-1282

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordenstam, Johan Maurits - Nordenstråle, Olof - Nordenström, Olof Gustaf - Nordensvan, svensk-finsk adlig ätt - 1. Nordensvan, Hildur Antoinette Viktorine - 2. Nordensvan, Carl Otto - 3. Nordensvan, Georg Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utvecklingen. Såsom landtmarskalk vid landtdagarna
1863–64, 1867 och 1872 vann han genom oväld och
takt ridderskapets och adelns förtroende, ehuru han
i några frågor, i synnerhet i afseende å ständernas
rätt att granska budgeten, var af olika mening med
ståndets flertal. N. upphöjdes 1860 i friherrligt
stånd och utnämndes 1876 till generaladjutant. Han
dog i Helsingfors d. 8 Juni 1882. M. G. S.

Nordenstråle, Olof, riksråd, född d. 26 Aug. 1683,
hette tidigare, innan han 1719 adlades, Nordeman
samt var professorsson från Lund. Han utsågs
1710 att såsom advokatfiskal förvalta uppbörden
i enkedrottning Hedvig Eleonoras lifgeding samt
gjordes af henne 1713 till häradshöfding och 1714
till lifgedingets guvernementssekreterare, erhöll
1718 en assessorsbefattning i hofrätten i Åbo,
dit han likväl af det pågående kriget hindrades
att begifva sig, blef 1719 e. o. och 1721 ordin.
assessor i Svea hofrätt, 1727 revisionssekreterare
och ledamot af lagkommissionen samt utnämndes 1737
till justitiekansler. 1739 inkallades han i rådet
samt efterträdde G. Cronhielm såsom ordförande i
lagkommissionen och K. Gyllenborg såsom kansler för
Lunds universitet. Död i Stockholm d. 21 Maj 1742.

Nordenström, Olof Gustaf, professor, född d. 18
Sept. 1835 i Åtvids socken af Östergötlands län,
blef student i Upsala 1854, aflade der bergsexamen
1860 samt genomgick 1861–62 Falu bergsskola,
hvarefter han till Sept. 1869 var biträdande
grufingeniör vid Åtvidaberg. Sistn. år blef han
t. f. professor i grufvevetenskap vid Teknologiska
institutet och utnämndes 1878 till professor vid
Tekniska högskolan. 1884 kallades han till ledamot
af Vetenskapsakademien. – N. förordnades 1882 till
Sveriges kommissarie vid grufve-utställningen i Madrid
och reste under April–Juni s. å. i Spanien, i hvilket
land han uppehöll sig äfven Mars–Okt. 1883. Han
ordnade derunder och ledde den svenska afdelningen
af nämnda utställning på ett särdeles lyckadt sätt
samt var tillika juryman. Som rådgifvande ingeniör
i grufvebrytning har han utöfvat en framstående
verksamhet. Den svenska grufvebrytningen har i
såväl rent tekniskt som vetenskapligt afseende på
den senaste tiden höjt sig så, att den är fullt
jämförlig med det förnämsta utlandet kan i den vägen
bjuda. Och för detta framsteg har den till största
delen att tacka N:s initiativ, dels direkt genom
hans eget arbete, dels indirekt genom en mängd af
honom utbildade elever, för hvilka han alltid varit
och fortfarande är en välvillig rådgifvare. Från
trycket har han utgifvit en mångfald af större och
mindre uppsatser dels i »Geologiska föreningens
förhandlingar», dels i »Jernkontorets annaler» och
»Ingeniörsföreningens förhandl.» samt dessutom Om
nitroglycerinhaltiga sprängämnen
(1880; tillsammans
med W. Cronqvist), L’industrie minière de la Suède
(1883), Om bergshandteringen i Spanien (1885) m. m.
Th. N-m.

Nordensvan, svensk-finsk adlig ätt, som härstammar
från en gammal prestslägt i Karelen,
hvilken hette först Kettunen, sedan
Alopaeus. Landskamreraren i Nylands och Tavastehus
län Johan Alopaeus (f. 1731, d. 1811) adlades 1772
med namnet N. Ätten introducerades 1777 på svenska
riddarhuset och immatrikulerades 1818 på det finska.

1. Nordensvan, Hildur Antoinette Viktorine,
finsk målarinna, sonsons dotter af ofvannämnde Johan
Alopaeus, född d. 14 Juni 1838 i Tavastehus,
började 1860 sina konststudier i Helsingfors
under ledning af B. A. Godenhjelm och E. J.
Löfgren samt fortsatte dessa från 1864 hos
O. Mengelberg i Düsseldorf. Der fullbordade
hon sin första tafla, Bibelläsande qvinna,
samt Evangelisten Johannes, hvilken erhöll
Konstföreningens större premie (1867) och
inköptes till dess samling. Under upprepade besök
i Düsseldorf drogs hennes håg alltmera afgjordt
åt det religiösa måleriet. Hennes bästa taflor
äro De sörjande qvinnorna vid Kristi graf (1868) och
Maria Magdalena vid Kristi kors (1869). Genom en
enskild persons frikostighet fick hon tillfälle
att hösten 1871 åter besöka Düsseldorf, der
hon under E. von Gebhardts ledning gjorde
utkast till nya taflor, såsom Kristus och Petrus
samt Trons ängel. En tilltagande bröstsjukdom
hindrade henne dock att fullborda dem. Hon afled
d. 25 Aug. 1872 i sin födelsestad. H. af S.

2. Nordensvan, Carl Otto, militär,
militärskriftställare, den föregåendes syssling,
son af f. d. generalmajoren i svensk tjenst
Otto N., föddes d. 7 April 1851 på Marieberg vid
Stockholm. N. blef 1868 underlöjtnant vid
Andra lifgardet, genomgick 1872–74 Krigshögskolan
å Marieberg och utnämndes 1877 till löjtnant vid
Generalstaben, der han 1879 befordrades
till kapten. Sedan 1880 är han lärare vid
Krigshögskolan i krigskonst och krigshistoria.
1886 invaldes han till ledamot af
Krigsvetenskapsakademien. N. har utgifvit flere
värdefulla krigsvetenskapliga arbeten såsom
Öfversigt af Rysslands härorganisation (1879),
Taktiska uppgifter för hemarbete (1884), En vandring
öfver slagfälten i Sachsen
(1886), Värnpligten
och inskrifningsväsendet
(1887) samt det utmärkta
arbetet Handbok för svenska arméns befäl (1:sta
del., tillsammans med W. E. v Krusenstjerna,
1879, ny uppl. 1882; 2:dra del. 1880, ny uppl. 1886),
behandlande svenska arméns organisation, förvaltning
och tjenst i fred och i fält jämte handledning vid
de förnämsta slag af arbeten, som förekomma under
öfningar och i krig. N. har vidare skrifvit en
mängd artiklar i »Nordisk Familjebok» samt uppsatser
och literaturanmälningar i tidskrifter, i synnerhet
i Krigsvetenskapsakademiens tidskrift. Hans
skrifställareskap bär vittne om vidsträckt beläsenhet
och stor sakkännedom. Ett ledigt och tilltalande
framställningssätt har dessutom gjort honom till en
af Sveriges populäraste författare på det militära
området. H. Jdt.

3. Nordensvan, Georg Gustaf, skönliterär
författare, konstkritiker, den föregåendes
broder, född i Stockholm d. 3 Dec. 1855, blef student
1874 och elev vid Krigsskolan 1875, men måste på
grund af en bröstsjukdom lemna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:07:21 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free