- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
161-162

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Okeghem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Okulering (af Lat. oculus, öga), trädgårdssk.,
är ett sätt för förädling (se d. o.), som utföres
sålunda att ett öga (knopp) af en varietet, t. ex. en
ädel fruktsort, insättes i en till samma eller någon
närbeslägtad art hörande vildstam, hvilken derigenom
säges blifva förädlad. Tiden för okulering är något
olika för olika arter, men infaller för de flesta
från midten af Juli till midten af Augusti. Sjelfva
utförandet af okuleringen tillgår på följande
sätt. Man utväljer ett öga å ett kraftigt skott, som
utvuxit samma sommar. Det vid ögat sittande bladet
bortskäres, så att endast en del af dess skaft
qvarlemnas, och ögat utskäres på sådant sätt att
det åtföljes af en liten sköldformig barkflisa. På
stammen, som skall okuleras, och hvilken kan vara från
en skrifpennas till ett fingers groflek, genomskäres
barken i form af ett T. På sidorna om längdsnittet
lossas barken något med knifsudden, och den nämnda
barkflisan inskjutes mellan barken och hvitveden
sålunda, att det å barkflisans midt sittande ögat blir
osynligt. Derefter omlindas förädlingsstället med en
bastremsa så, att ögat förblir fritt. Afsigten är,
att det sålunda insatta ögat blott skall fastväxa till
hösten och först våren derpå växa ut. – Förädling,
vare sig genom okulering eller ympning, har bästa
framgång på stammar af samma art, hvartill varieteten,
som genom förädlingen skall fortplantas, hör; men
äfven på en del närbeslägtade arter kan förädling med
framgång ske. Sålunda kunna päronsorterna förädlas på
t. ex. qvitten (Cydonia vulgaris), hagtorn och oxel;
men deremot går det icke an – ehuru detta emellanåt
påstås – att förädla stammar af al, gran o. s. v. med
t. ex. äpplen, päron eller andra fruktträdsarter.
E. L.

Okulist (af Lat. oculus, öga), ögonläkare.

Okulär. Se Okular 1.

Okunev [-neff], Nikolaj Alexandrovitj, rysk
militärskriftställare, f. 1792, d. 1851, deltog
under Wittgenstein i 1812 års krig, blef 1813
generalstabsofficer och nådde 1849 generallöjtnants
grad. 1839 blef han medlem af statsrådet i Polen,
i hvilken egenskap han särskildt gjorde sig förtjent
om den offentliga undervisningen. Bland hans arbeten
märkas Réflexions sur le système de guerre moderne
(1823) och Mémoires sur les principes de la stratégie
(1830).

Okynnes fä l. otamt fä kallas det boskapskreatur,
som bryter eller flöjer öfver gild gärdesgård
(Byggningab. kap. 9 § 8, k. förordn. 21 Dec. 1857
§ 23). Hvad som menas med gild gärdesgård säges
i B. B. kap. 5, § 3 (se ock art. Hägnad). – Äfven
om ett sådant kreatur utsläppes å stängda egor, är
egaren skyldig att taga sådan vård om detsamma, att
det ej gör ofred å andras egor. Alltså har kreaturets
egare i detta fall ovilkorlig skyldighet att taga
vara på sitt kreatur, en skyldighet, som i andra fall
genom stängsels upprättande kan blifva inskränkt.
Th. R.

Olacineae Mirb.. bot., en liten tropisk växtfamilj,
bestående af träd och buskar, bland hvilka somliga
äro klättrande, med vanligen
spiralställda, skaftade, enkla, helbräddade
blad. Blomfodret är fritt, sambladigt och qvarsittande
efter blomningen. Kronbladen äro 4–6, och ståndarnas
antal vanligen dubbelt större. Frukten är en
stenfrukt, hvars yttre hylle är köttigt eller
vid mognaden torrt; stenskalet är enrummigt och
enfröigt. Flere olacinéer hafva ätbara fruktkärnor,
andra utveckla en vidrig lukt, t. ex. Olax ceylanica
L., hvars exkrementlikt stinkande ved, som har
saltaktig smak, uti Indien användes i septiska
febrar. Den mest märkvärdiga olacinéen är den af
Baillon beskrifna Coula edulis, ett träd, som är
inhemskt i vestra Afrikas varmaste trakter och lär
odlas äfven i Vestindien. Det är detta träd, som
lemnar de äkta kola- eller gouru-nötterna, hvilka
spela en så märkvärdig rol bland negrerna i vissa
trakter af det inre Afrika, der denna nötlika frukt
sedan urminnes tider varit högt värderad. Kolanöten
är en vigtig handelsartikel, som monopoliserades af
portugiserna, straxt sedan de tagit i besittning de
delar af vestra Afrika, som fortfarande lyda under
Portugal. I Kongoområdet kallas denna nöt mokasso
eller makatse. Frukterna hafva en medelmåttig valnöts
storlek. Fruktköttet är fasttorkadt vid stenskalet
hos den vara, som kommer till Europa, men är i färskt
tillstånd saftigt och har en sammandragande, bitter
smak samt anses magstärkande. Det är icke fruktköttet,
som fortäres, utan den sönderkrossade kolanöten
tuggas och utsuges, men nedsväljes icke. Detta är
för negrerna ett njutnings- och upplifningsmedel
af största värde. För att vara härtill användbara
få dock kolanötterna icke fullständigt torka,
hvarför de förvaras bland saftiga blad eller
fuktas med vatten. Om ock resandes berättelser
om kolanötternas märkliga egenskaper äro öfverdrifna,
står det dock fast, att knappt något annat växtämne
inom sitt hemland eger en sådan vigt och betydelse
i socialt, kommersielt, dietetiskt och medicinskt
hänseende. Dessa nötter användas t. ex. vid uppkomna
tvister mellan två negerstammar (i Nigerområdet) på
det sätt, att två rödfärgade och en hvitmålad, i två
halfvor delad kolanöt uppställas å en liten jordhög
på gränsen mellan stammarnas område. Borttages en af
de röda frukterna, utbryter krig; men tages den ena
hvita halfva nöten, bibehålles freden. Dessa nötter
ingå bland de skänker, med hvilka en gäst eller
resande hedras i dessa trakter, och en negerhustru
kan erhållas för 50 kolanötter. Under vanliga år
håller sig priset på en kolanöt i Fess omkr. 1 krona;
men om kolaskörden är dålig, stegras priset oerhördt,
så att det uppgifves, att en slaf kunnat köpas för
en enda nöt. Det är denna frukt, som jämte salt
och guldsand är en af de förnämsta värdemätarna å
negrernas stora marknader i Timbuktu och Bornu. –
Den neger, som en gång vant sig vid kolatuggning,
kan svårligen sedan lägga bort detta bruk. Man påstår,
att saknaden af kolanöten föranledde många sjelfmord
bland negerslafvarna i Vestindien under 1600-talet,
hvilket gjorde det till en nödvändighet att anskaffa
detta njutningsmedel åt negrerna, som värdera detsamma
högre än kaffe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free