- Project Runeberg -  Nordisk familjebok /
1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat
(1888) Tema: Reference
Titelsida | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Comments? |   

Idun med vishetens äpplen
NORDISK FAMILJEBOK
KONVERSATIONSLEXIKON
OCH
REALENCYKLOPEDI

INNEHÅLLANDE
UPPLYSNINGAR OCH FÖRKLARINGAR OM MÄRKVÄRDIGA
NAMN, FÖREMÅL OCH BEGREPP

Tolfte bandet
Nådemedlen - Pontifikat

Stockholm
Expeditionen af Nordisk familjebok

Stockholm, Gernandts boktryckeri-aktiebolag, 1888

Förord till den elektroniska upplagan

Detta är tolfte bandet av 1800-talsutgåvan av Nordisk familjebok (se detta ord).

Det här bandet utgavs 1888. Bandet är jämförelsevis fattigt på illustrationer. Några intressanta och längre artiklar i detta band handlar om Oceanien, Oden, Opium, Optik, Ordbok, Axel Oxenstierna, Paleontologi, Palestina, Paris, Pendjab, Persien, Petersburg, Pfalz, Platon, Polarexpeditioner, Polen, Kristofer Polhem, Pommern, Pompeji.

För en allmän introduktion till verket, se Projekt Runebergs inledning till Nordisk familjebok.

The above contents can be inspected in scanned images: Titelsida, Titelbladets baksida
Korrstapel / Proof bar for this volume

Innehåll / Table of Contents


Titelsida - Titelsida, Titelbladets baksida
Redaktörer. I detta band förekomma signerade artiklar af nedan nämnde författare - iii, iv
Rättelser - vi
Nådemedlen, teol., äro de medel, som den hel. ande begagnar - 1-2
Nådendal, stad vid Bottniska viken i Åbo län - 1-2
Nådendals kloster (Lat. Monasterium Vallis Gratiæ) - 1-2, 3-4
Nådens ordning l. salighetens ordning, teol. - 3-4
Nådår, en särskild form för pensionering af enkor samt omyndiga och oförsörjda barn efter ecklesiastika ämbets- och tjenstemän - 3-4
Nådårsbesparing. Se Avancementsbesparing - 5-6
Nåen (Isl. Náinn), ett i nordiska myter förekommande dvärgnamn - 5-6
Någrind (Isl. Nágrind), Nord. mytol., »de dödes grind», porten till dödsriket - 5-6
Nål, Nord. mytol. Se Farböte, Loke och Löfö - 5-6
Nålpenningar (T. nadelgeld), den årliga penningsumma, som ett gift fruntimmer af förnämt stånd uppbär af sin make till bestridande af smärre utgifter för toaletten - 5-6
Nålzeolit. Se Natrolit - 5-6
Nårunga. Se Norunga - 5-6
Nås, socken i Kopparbergs län - 5-6
Nåstrand (Isl. Nástönd), Nord. mytol., d. v. s. likstranden, ett underjordiskt pinorum för fördömda brottslingar - 5-6
Nåt. Se Bordläggning, skeppsb. - 5-6
Näbb (Lat. rostrum), zool., benämning på hufvudets främsta afdelning hos foglarna - 5-6
Näbbar, bot. Se Geranieæ - 5-6
Näbbdelfiner. Se Iniidæ - 5-6
Näbbdjurslägtet, Ornithorhynchus, zool., bildar en särskild familj inom kloakdjurens ordning (Monotremata) bland däggdjuren - 5-6, 7-8
Näbbgäddsläget ... - 7-8, 9-10, 11-12, 13-14, 15-16
Näring ... - 17-18, 19-20, 21-22, 23-24, 25-26
Näsapan ... - 27-28, 29-30, 31-32, 33-34, 35-36
Nöggerath ... - 37-38, 39-40, 41-42, 43-44, 45-46
Nötkråkslägtet ... - 47-48, 49-50, 51-52, 53-54, 55-56
Obadja ... - 57-58, 59-60, 61-62, 63-64, 65-66
Obolus ... - 67-68, 69-70, 71-72, 73-74
Obskur l. obskyr, egentl. mörk, dunkel; obemärkt, föga känd - 73-74
Obsolet, föråldrad, kommen ur bruk - 73-74
Obstetrik, barnförlossningskonst och läran om densamma - 73-74
Obstinat, halsstarrig, tredsk, högeligen envis - 73-74
Obstruentia, stoppande medel, med. - 73-74
Obstruktion. 1. Med., tilltäppning - 73-74
Obstruktion. 2. tillspärrning, hinder, fördröjande - 73-74
Obturation, med., tilltäppning af ett hål, t. ex. i en tand - 73-74
Obwalden, halfkanton af Unterwalden (se d. o.) - 73-74
Ocaña, stad i spanska prov. Toledo - 73-74
Ocarina, modernt leksaksinstrument, utgörande en förbättrad »lergök» - 73-74
Occam, William - 73-74
Occasionalism. Se Ockasionalism - 73-74
Occhino, Bernardino - 73-74, 75-76
Occidenten, vestern, vesterlandet - 75-76
Occiput, anat. Se Bakhufvud - 75-76
Occultism. Se Ockultism - 75-76
Ocean, verldshaf, haf (se d. o.) - 75-76
Oceanider. Se Okeanos - 75-76
Oceanien är den först af Malte Brun och Lesson införda och sedermera tämligen allmänt antagna benämningen på samtliga i Stilla hafvet kringspridda öar och ögrupper - 75-76, 77-78, 79-80
Oceanites, zool., är ett till stormfoglarnas familj och de långvingade simfoglarnas ordning hörande slägte - 79-80
Oceanmeteorologi. Se Nautisk meteorologi - 79-80
Oceanografi, läran om verldshafven - 79-80
Oceanus. Se Okeanos - 79-80
Ochino. Se Occhino - 79-80
Ochlokrati. Se Oklokrati - 79-80
Ochoa, Eugenio de - 79-80
Ochotsk, rysk stad i öst-sibiriska kustprovinsen - 79-80
Ochotska hafvet, Tungusiska l. Lamutiska hafvet, en omkr. 2,000 km. lång och 1,200 km. bred vik af Stora oceanen - 79-80
Ochrida. Se Okrida - 81-82
Ochroma, Sw., bot., ett slägte af träd - 81-82
Ochtervelt, Jacob - 81-82
Ocimum (Ocymum) L., bot., ett artrikt örtslägte - 81-82
Ockasionalism, filos., den åsigt, enligt hvilken öfverensstämmelsen mellan å ena sidan kroppens tillstånd och rörelser samt å andra sidan själens förnimmelser och viljeyttringar af Gud i hvarje ögonblick bringas till stånd genom en fortsatt skapelse - 81-82
Ockel, Eduard - 81-82
Ockelbo (Ugglebo), socken i Gefleborgs län - 81-82
Ockenheim. Se Okeghem - 81-82
Ocker, jur., polit. ekon. - 81-82, 83-84, 85-86
Ocker (Oker), biflod till Aller, upprinner i Oberharz - 85-86
Ocklan. Se Laxslägtet, sp. 930 - 85-86
Ocklusion, med., tillslutning - 85-86
Ockra, jernockra. Se Jernmalmer - 85-86
Ockultation, astron., en stjernas eller planets betäckande eller bortskymmande af en anna himlakropp - 85-86
Ockultism, läran om fördolda psykiska krafter, andeväsenden o. dyl. - 85-86
Ockupera, besätta med härsmakt - 85-86
O'Connel, Daniel - 85-86, 87-88
O'Connor, Feargus - 87-88
Ocotea. Se Kryddböna - 87-88
Octandria l. octandria, »åttamänningar», bot. - 87-88
Octava, öppet flöjtverk i orgeln - 87-88
Octavia, tvänne romarinnor af slägten Octavius - 87-88
Octavia. 1. O., Cajus Octavius' och Atias dotter - 87-88
Octavia. 2. O., dotter af Claudius och Messalina - 87-88
Octavianus, Cajus Julius Cæsar. Se Augustus - 87-88
Octavius, namn på fornromersk slägt - 87-88
Octavius. 1. Marcus O. - 87-88
Octavius. 2. Cajus O. - 87-88
Octidi, den åttonde dagen i franska republikanska kalenderns dekad. Jfr Kalender - 89-90
Octodon, buskråttslägtet, zool. - 89-90
Octopus Lam., zool. - 89-90
Octroi, Fr., accis; oktroj (se d. o.) - 89-90
Oculi (Lat., »ögon»), benämning på 3:dje söndagen i fastan - 89-90
Oculomotorius, anat. Se Hjernnerver - 89-90
Ocymum, bot. Se Ocimum - 89-90
Ocyphaps, zool., är ett till dufvornas familj och duffoglarnas ordning hörande slägte - 89-90
Oczakov. Se Otjakov - 89-90
O. D., ett sångsällskap. Se Orphei drängar - 89-90
Od, Nord. mytol., en af åsagudarna - 89-90
od, socken i Elfsborgs län - 89-90
Od kallades af frih. K. von Reichenbach i Berlin ett sjelflysande magnetiskt fluidum - 89-90
Odáða-hraun (Odådehraun), lavaöcken på Island - 89-90
Odáinsakr (»de odödliges område»), Nord. mytol., kallades ett paradisiskt land - 89-90
Odal. Detta ord förekommer i det svenska rättsspråket - 89-90
Odalbonde. Se Bonde sp. 855 och Odaljord. Jfr Odelsrätt - 89-90
Odalby. Se Afgärdaby och Odaljord - 89-90
Odalen är en af Glommens större sidodalar i södra delen af Hedemarkens amt - 89-90
Odalfasta. Se Odaljord - 89-90
Odalfält, sådana områden eller utmål, som af ålder, på grund af antingen häfd eller privilegier och innan 1649 års jernbergs-ordning utkom, tillhört vissa grufvor inom de gamla bergslagen - 89-90
Odalgods. Se Odaljord - 89-90
Odalisk, slafvinna - 89-90
Odaljord, äfven - i synnerhet seanre - odalgods, odalfasta - 89-90, 91-92
Odalman, detsamma som odalbonde - 91-92
Odarslöf. Se Vestra Odarslöf - 91-92
Odda l. Odde, ett af turister mycket besökt ställe längst inne i Sörfjorden i Hardanger vid mynningen af Oddeelv - 91-92
Odder, socken i Aarhus amt, Hads härad - 91-92
Oddesund heter den till Nissum Bredning i v. ledande smala delen af Limfjorden - 91-92
Oddfellows, ett vidt utbredt hemligt ordenssamfund - 91-92
Oddi (Odde), prestgård i Rangarvalla sysla på vestra Island - 91-92
Oddrun, Nord. mytol., en af de till Völsungarnas sagokrets hörande personerna - 91-92, 93-94
Ode, sång; skaldestycke - 93-94
Odeion, »sångsal», kallades hos forntidens greker en åt musikaliska prestationer egnad offentlig byggnad - 93-94
Odel, Anders - 93-94
Odelberg, Axel - 93-94, 95-96
Odelmark, Frans Vilhelm - 95-96
Odels halfva uppbördsel, kamer., en i Bohus län förekommande, från Norge ärfd grundskattetitel under mantalsräntan - 95-96
Odelsrätt. 1. Eganderätt, i motsats till faktisk besittning - 95-96
Odelsrätt. 2. (N. odelsret), en egendomlig institution i den norska lagstiftningen - 95-96
Odelstierna, Erik - 95-96
Odelstinget. Se Norge, sp. 1362 - 95-96
Oden (Isl. Oðinn, Fornhögt. Wodan, Wuotan), Nord. mytol., var den forngermanska gudaverldens öfverhufvud - 95-96, 97-98, 99-100
Odenathus, furste i Palmyra (se d. o.) - 99-100
1. Odencrantz, Jan - 99-100
2. Odencrantz, Tor August - 99-100
Odenius, Maximilian Viktor - 99-100
Odenkirchen, stad i preussiska regeringsomr. Düsseldorf - 99-100
Odensala, socken i Stockholms län - 99-100
Odense, dansk stad på Fyen - 99-100, 101-102
Odense amt, i Fyens stift, omfattar norra delen af Fyen samt några smärre öar - 101-102
Odense fjord intränger från Kattegatt - 101-102
Odense kanal, som sätter staden Odense i förbindelse med Odense fjord, har en längd af 9,4 km - 101-102
Odensjö, socken i Kronobergs län - 101-102
Odensjön, märklig insjö i Röstånga socken, Malmöhus län - 101-102
Odenslund. Se Uppsala - 101-102
Odensvi. 1. Socken i Kalmar län - 101-102
Odensvi. 2. Socken i Vestmanlands län - 101-102
Odensåker (Ondsåker), socken i Skaraborgs län - 101-102
Odenwald (Fht. Odowalt, »ödeskog»), bergstrakt i vestra Tyskland - 101-102
Odeon. Se Odeion - 101-102
Oder, Lat. Viadrus, Slav. Vjodr, en af Tysklands hufvudfloder - 101-102, 103-104
Oderbruch. Se Oder - 103-104
Oderint, dom metuant, Lat., »må de hata (mig), om blott de frukta (mig)» - 103-104
Oderljunga, socken i Kristianstads län - 103-104
Odessa, södra Rysslands förnämsta sjö- och handelsstad - 103-104
Odeum. Se Odeion - 103-104
Odeur, Fr., lukt, vällukt, doft; stank - 103-104
Odevaere, Joseph Dionisius - 105-106
1. Odhelius, Erik - 105-106
2. Odhelius, Erik - 105-106
3. Odhelius, Tore Larsson - 105-106
4. Odhelius, Erik - 105-106
5. Odhelius, Jonas Larsson - 105-106
6. Odhelius, Johan Lorens - 105-106, 107-108
Odhner, Clas Teodor - 107-108
Odin. Se Oden - 107-108
Odina, Roxb., bot., farmak., ett slägte af högväxta träd - 107-108
Odinslund. Se Uppsala - 107-108
Odisputabel, oomtvistlig, ostridig, obestridlig - 107-108
Odium theologicum, Lat., »teologiskt hat» - 107-108
Odiös (Lat. odiosus), förhatlig, vidrig, olidlig - 107-108
Odlingsgräns. Se Kulturgräns - 107-108
Odlingslånefonder, tvänne under Statskontorets förvaltning stående fonder - 107-108, 109-110
Odo, konung af Frankrike. Se Eudo - 109-110
Odoacer (Odovakar) var en rugisk krigare - 109-110
Odobænus, en om hvalross-slägtet af Linné använd benämning - 109-110
Odon, bot. Se Vaccinieæ - 109-110
O'Donnell, en gammal förnäm irländsk slägt - 109-110
O'Donnell. 1. Karl O. - 109-110
O'Donnell. 2. Enrique O. - 109-110
O'Donnell. 3. Leopoldo O. - 109-110, 111-112
Odontagra, med., tandtång - 111-112
Odontalgi, tandvärk - 111-112
Odontica, remedia odontica, med., är en gammal benämning på de medel, som användas mot tändernas sjukdomar - 111-112
Odontites Dill., bot., ett örtslägte - 111-112
Odontitis, tandinflammation - 111-112
Odontoceti. Se Hvaldjuren och Tandhvalar - 111-112
Odontolit, tandsten, vinsten - 111-112
Odontologi, läran om tänderna och deras sjukdomar - 111-112
Odontopteris, Brongniart, bot., paleont., ett i synnerhet inom stenkolsperiodens öfre afdelning förekommande fossilt ormbunksslägte - 111-112
Odontornithes, paleont., en grupp af utdöda foglar - 111-112
Odorico från Pordenone, italiensk missionär och reseberättare - 111-112
Odoriferum, i botaniken ett tilläggs- eller artnamn å en del välluktande växter - 111-112
Odovakar. Se Odoacer - 111-112
Odryser, det mäktigaste folket i det forna Tracien - 111-112, 113-114
Odröre, Nord. mytol., ett af de kärl, i hvilka skaldemjöden förvarades - 113-114
Odsherred, halfö på Själlands norra kust - 113-114
Odsji, det i Asjanti på Guldkusten herskande språket - 113-114
Odyniee, Edvard Antoin - 113-114
Odysséen. Se Homeros och Odyssevs - 113-114
Odyssevs (Lat. Ulixes, mindre riktigt Ulysses), berömd forngrekisk sagohjelte - 113-114, 115-116
Odyssevs, nygrekisk krigshöfding, f. 1788 på Ithaka - 115-116
Odödlighet. Menniskans odödlighet är den egenskapen hos henne, att någon sida af hennes väsende, oberoende af hennes lekamliga död, i all evighet fortfar att vara till - 115-116, 117-118
Odört ... - 117-118, 119-120, 121-122, 123-124, 125-126
Oestridæ ... - 127-128, 129-130, 131-132, 133-134, 135-136
Offer ... - 137-138, 139-140, 141-142, 143-144, 145-146
Ogham ... - 147-148, 149-150, 151-152, 153-154, 155-156
Okeghem ... - 157-158, 159-160, 161-162, 163-164, 165-166
Olafsson, Jón - 165-166
Olafsson. 1. Eggert O. - 165-166
Olafsson. 2. Jón O. - 165-166
Olaf Tordsson, vanligen kallad Hvita skald - 165-166
Olaf ugæva, dotterson till konung Eystein Magnusson - 165-166
Olai, Sankt, församling. Se Olof, Sankt, 1 - 165-166
Olai, Ericus, »svenska häfdateckningens fader». Se Ericus Olai - 165-166
Olai, Petrus, prior, den hel. Birgittas biograf. Se Petrus Olai - 165-166
Olai, Benedictus (latinisering af Bengt Olofsson) - 165-166
Olai, Martinus (latinisering af Mårten Olofsson) - 165-166
Olai, Martinus (latinisering af Mårten Olofsson) - 165-166
Olai, Nicolaus (latinisering af Nils Olofsson) - 167-168
Olai, Arvidus (latinisering af Arvid Olofsson) - 167-168
Olanda, Guilielmo d'. Se Aelst, W. - 167-168
Olands härad, Upsala län - 167-168
Olands och Frösåkers kontrakt, Upsala stift - 167-168
Olaus Basatömir. Se Olof Basatömer - 167-168
Olaus Chrysostomus. Se Gyldenmund - 167-168
Olaus Laurentii (latinisering af Olof Larsson) - 167-168
Olaus Magni (latinisering af Olof Månsson) - 167-168
Olaus Magni (latinisering af Olof Månsson), med binamnet Gothus (östgöte) - 167-168, 169-170
Olaus Martini. Se Martini, O. - 169-170
Olaus Nicolai (latinisering af Olof Nilsson), kallad Helsingius - 169-170
Olaus Petri (latinisering af Olof petersson), eller, såsom han sjelf skref sig, Olavus Petri - 169-170, 171-172, 173-174
Olavides, Don Pablo Antonio José - 173-174
Olavus, en äldre form för Olaus - 173-174
Olax. Se Olacineæ - 173-174
Olbers, Heinrich Wilhelm Matthäus - 173-174
Olbers, Carl - 173-174
Olbia, Olbiopolis l. Borysthenes, milesisk koloni på högra stranden af Hypanis (Bug), Ryssland - 173-174
Oldcastle, Sir John, genom gifte lord Cobbham - 173-174
Olde, Emanuel Mattias - 173-174
Oldenbarnevelt l. Oldenbarneveld, af samtida vanligen kallad Barnevelt, Johan van - 173-174, 175-176, 177-178
Oldenburg ... - 177-178, 179-180, 181-182, 183-184, 185-186
Oliknämnig ... - 187-188, 189-190, 191-192, 193-194, 195-196
Oljepalmer ... - 197-198, 199-200, 201-202, 203-204, 205-206
Olof ... - 207-208, 209-210, 211-212, 213-214, 215-216
Olycksfallsförsäkring ... - 217-218, 219-220, 221-222, 223-224, 225-226
Olynthos ... - 227-228, 229-230, 231-232, 233-234, 235-236
Ommeganck ... - 237-238, 239-240, 241-242, 243-244, 245-246
Omslag ... - 247-248, 249-250, 251-252, 253-254, 255-256
Onsjö kontrakt ... - 257-258, 259-260, 261-262
Opacitet. Se Ogenomskinlighet och Opak - 261-262
Opak (Lat. opacus, skuggig, mörk), grumlig eller af mjölkigt utseende vid betraktande i genomgående ljus, ogenomskinlig (säges om mineral) - 261-262
Opal (Lat. opalus, af Sanskr. upala, ädelsten), miner., amorf kiselsyra - 261-262
Opalisera, kem., vara färgskimrande och halfgenomskinlig som opal - 261-262
Oparo (riktigare Rapa iti, »lilla Rapa»), en af de sydöstligaste öarna i Tubuai-arkipelagen i Stora oceanen - 261-262
Opata. Se Sonoriska språk - 261-262
Opatow, stad i rysk-polska guvern. Radom - 261-262
Opdal, härad och pastorat i Orkedals fögderi, Söndre Trondhjems amt - 261-262
Ope et consilio, Lat., med råd och dåd - 261-262
Opegrapha, bot. Se Skriftlaf - 261-262
Openshaw, stad i engelska grefskapet Lancaster - 261-262
Opensten l. Apensten, slott, som låg på en klippa, nu kallad Husberget, i Åsarps socken, Kinds härad, Vestergötland - 261-262, 263-264
Opera (Lat., plur. af opus), arbeten, verk, skrifter - 263-264
Opera (Ital., förkortning af opera in musica, »musikaliskt verk»), ursprungligen dramma per musica, »dramatisk framställning genom musik», musikdrama - 263-264, 265-266
Opera et studio, Lat., med flit och nit - 265-266
Opera supererogationis (Lat., »öfverloppsgerningar») kallar den romersk-katolska kyrkan alla Kristi och helgonens förtjenstfulla gerningar - 265-266
Operation (Lat. operatio), arbete, företag, förrättning, förfarande - 265-266
Operation. 1. Med., hvarje manuel åtgärd, hvarigenom man söker befria en patient från ett kroppsligt ondt - 265-266
Operation. 2. Matem., i allmänhet hvarje förändring af en på matematiskt teckenspråk angifven storhet - 265-266, 267-268
Operation. 3. Krigsv., en krigsrörelse, som utföres af en armé eller af flere tillsammans opererande arméer eller af en större eller mindre del af en armé - 267-268
Operationskalkyl, matem., kallas den kalkyl, der operationstecknen behandlas såsom storheter - 267-268
Operera, sysselsätta sig med, verka, gå till väga, förrätta en operation (se d. o.) - 267-268
Operativ, verksam - 267-268
Operatör, en som utför kirurgiska operationer - 267-268
Operett (Fr. opérette), mindre opera, sångspel - 267-268
Operiodisk variation, meteor., kallas, i motsats till den periodiska variationen, hvarje förändring i temperaturen, lufttrycket eller annat meteorologiskt element, när densamma icke är bunden vid någon bestämd tidslängd (dygnet eller året) - 267-268
Operkel (Lat. operculum, lock) kallas vanligen den egendomliga bildning hos några paleozoiska koraller, som iakttogs först hos Calceola - 267-268, 269-270
Opermet (af Lat. auripigmentum). Se Arsenik - 269-270
Ophelia Sav., zool., ett slägte af i hafvet lefvande maskar - 269-270
Ophelia chirata Gries., bot., farmak., en i Indiens nordliga bergstrakter växande, 0,60 - 1,00 m. hög, ettårig ört - 269-270
Ophichthys, zool. Se Ormfiskar - 269-270
Ophidia. Se Ormarna - 269-270
Ophioglosseæ R. Br., ormtungefamiljen - 269-270
Ophiops, zool. Se Lacertidæ - 269-270
Ophiosaurus ventralis, glas-slån, zool. - 269-270
Ophiuchus (»Ormkarlen»), astron., bildar med Ormen (Serpens) en stjernbild - 269-270
Ophiuridea, ormstjernor, zool., en grupp bland sjöstjernorna, Asteroidea - 269-270
Ophrydeæ Lindl., bot., en grupp af nat. fam. Orchideæ L. - 269-270
Ophrys L., bot., farmak., ett slägte af nat. fam. Orchideæ L. - 269-270
Ophthalmica, remedia ophthalimica, kallas med ett gemensamt namn de läkemedel, hvilka användas mot sjukdom i ögonen - 269-270
Opiat benämnes ett läkemedel, då det såsom hufvudsaklig beståndsdel innehåller opium - 269-270
Opie, John - 269-270, 271-272
Opiliones, låckespindlar. Se Phalangium - 271-272
Opimius, namn på en fornromersk slägt - 271-272
Opinera, säga sin mening - 271-272
Opinion, mening, tanke, omdöme - 271-272
Opinionsnämnden, statsr. - 271-272
Opisthobranchia, zool. Se Bukfotingar - 271-272
Opisthodomos, byggn. Se Naos 1 - 271-272
Opistognater. Se Hufvudskål, sp. 11 - 271-272
Opitz, Martin - 271-272, 273-274
Opium, farmak., med., den intorkade mjölksaften af vallmo - 273-274, 275-276, 277-278, 279-280
Oplandene benämnes i Norge det inre af landet i ö. - 279-280
Oplysningsvæsendets fond, en fond, som bildades i Norge genom en, i synnerhet på grund af lag d. 20 Aug. 1821, företagen försäljning af s. k. beneficerande gods - 279-280
Opobalsamum verum. Se Mekkabalsam - 279-280
Opoczna, stad i rysk-polska guvern. Radom - 279-280
Opodeldok, linimentum opodeldoc, farmak., med., kallas ett i England af d:r Steers uppfunnet och sedan i de flesta land nyttjadt liniment af halffast form - 279-280
Opoderodonta. Se Maskormarna - 279-280
Opoltjenije l. gosudarstvennoje opoltjenije, benämning för den ryska landstormen - 279-280
Opoponax, farmak., ett gummiharts - 279-280
Oporto, näst Lissabon Portugals största stad - 279-280, 281-282
Oppboga, 4 mantal berustadt säteri, landtegendom i Fellingsbro socken, Örebro län - 281-282
Oppboga å. Se Arboga å - 281-282
Oppeby, socken i Östergötlands län - 281-282
Oppeln (P. Oppolie). 1. Regeringsområde, omfattande södra l. Öfre Schlesien - 281-282
Oppeln. 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde - 281-282
Oppenheim, stad i hessiska prov. Rhen-Hessen, på venstra Rhenstranden - 281-282
Oppenheim, Moritz - 281-282
Oppert, Julius - 281-282
Oppianos (Lat. Oppianus), grekisk författare från Cilicien - 283-284
Oppius, namn på en fornromersk slägt - 283-284
Oppius. 1. Marcus O. - 283-284
Oppius. 2. Cajus O. - 283-284
Oppmanna, socken i Kristianstads län - 283-284
Oppolzer. 1. Johann von - 283-284
Oppolzer. 2. Theodor von O. - 283-284
Opponera, motsätta sig - 283-284
Opportunism, det slags liberala politik, som räknar med de för tillfället rådande omständigheterna och nöjer sig med att yrka de reformer, hvilka ega utsigt att kunna genomdrifvas - 283-284
Opposition. 1. Motsättning, motstånd - 283-284, 285-286
Opposition. 2. Astron., en stjernas motsatta läge på himmelssferen - 285-286
Oppunda härad, Södermanlands län - 285-286
Oppunda vestra kontrakt, i Strengnäs stift - 285-286
Oppunda östra kontrakt, i Strengnäs stift - 285-286
Ops, Rom. mytol., var hos romarna gudinna för jordens fruktbarhet - 285-286
Optativ, gramm. Se Modus, sp. 169 - 285-286
Optera (Lat. optare), välja, genom val besluta sig för - 285-286
Opticus, anat. Se Syn-nerven - 285-286
Optik, ljuslära, fys. - 285-286, 287-288, 289-290, 291-292
Optiker, tillverkare af optiska instrument - 291-292
Optimates l. boni viri, d. v. s. de gode, de välsinnade - 291-292
Optimism, filos., den åsigt, enligt hvilken allt verkligt, blott det fattats i sitt sammanhang med tillvaron i det hela, är det bästa möjliga och följaktligen hela denna tillvaro absolut god - 291-292
Optimist, anhängare af optimismen - 291-292
Optimus maxiums, Lat., »den ypperste, störste», binamn på guden Jupiter - 291-292
Option (Lat. optio), val, valfrihet - 293-294
Optionsrätt (Lat. jus optionis, valrätt). 1. Jur., den rättighet, som i vissa fall tillkommer en part att välja mellan olika behandlingssätt af målet - 293-294
Optionsrätt. 2. Förvaltn. - 293-294
Optisk, som har afseende på ljuset och seendet; hörande till optiken - 293-294
Optisk telegraf kallas en telegraf, som är så inrättad, att de tecken, signaler, medelst hvilka meddelandena, »telegrammen», öfverföras, måste med synen iakttagas från den ena stationen till den andra - 293-294, 295-296
Optometer, ett instrument för bestämmandet af ögats förmåga att se ej allenast i allmänhet, utan äfven i olika distanser - 295-296
Opuntia Tourn., bot., farmak., ett egendomligt växtslägte - 295-296, 297-298
Opus, arbete, arbetssätt; konstverk - 297-298
Opusculum. Se föreg. art. - 297-298
Opus morale, Lat., god sed, god gerning - 297-298
Opus operatum är ett af medeltidsskolastikerna användt uttryck om de kyrkliga sakramentshandlingarna - 297-298
Opussum. Se Pungråttslägtet. - Opussumråttan. Se Hypsiprymnus - 297-298
Opzoomer, Cornelis Willem - 297-298
Or, zool. Se Oret - 297-298
Ora et labora, Lat., bed och arbeta! - 297-298
Orakel kallades inom den klassiska forntiden dels vissa tempel och heliga platser, hvarest man under iakttagande af vissa former kunde erhålla uppenbarelse om gudarnas vilja eller andra för mensklig uppfattning förborgade ting, dels äfven de derifrån utgående gudasvaren - 299-300
Oral, som hör till eller frambringas med munnen; muntlig - 299-300
Oran. 1. Det vestligaste departementet i franska Algeriet - 299-300
Oran. 2. Hufvudstad i nämnda departement - 299-300, 301-302
Orange, Fr. 1. Bot., pomerans, apelsin. Se Citrus - 301-302
Orange. 2. En gul färg. Se Färg 3 - 301-302
Orange, stad i franska depart. Vaucluse - 301-302
Orange, stad i nord-amerikanska staten New Jersey - 301-302
Orangeri. Se Växthus - 301-302
Orangeträd. Se Citrus - 301-302
Orangister l. orangemän, Eng. orangemen, kallas medlemmarna af de politiska föreningar, orangeloger, som 1795 började bilda sig på Irland till skyddande och främjande af det engelsk-protestantiska elementet derstädes - 301-302
Orang-utangslägtet, Pithecus, zool., hör till underfamiljen menniskolika apor - 301-302, 303-304
Oranien. 1. Furstendöme. Se Orange - 303-304
Oranien. 2. Den ryktbaraste grenen af tyska huset Nassau - 303-304
Oranienbaum. 1. Stad i ryska guvern. S:t Petersburg - 303-304
Oranienbaum. 2. Slott i tyska hertigdömet Anhalt - 303-304
Oraneinburg, stad i preussiska regeringsområdet Potsdam - 303-304
Oranjefloden, största floden i Kaplandet och en af de längsta floder i Afrika - 303-304, 305-306
Oranjeflodsrepubliken (Oranje-Vrijstaat), en af holländska kolonister (boers) i Syd-Afrika bildad republik - 305-306
Ora pro nobis, Lat., bed för oss!, katolska kyrkans böneformel vid anropande af helgonen - 305-306
Oratio, Lat., tal, äfven bön - 305-306
Oration, tal, högtidstal - 305-306
Oratorianer, en andlig orden - 305-306, 307-308
Oratorium, Lat., urspr., »bönesal», sedermera namn på de i kyrkan S. Maria in Vallicellas bönesal i Rom af oratorianerna utförda musikdramatiska framställningar - 307-308
Oravais (F. Oravainen), kustsocken i Vasa län, Finland - 307-308
Oraviczabánya l. Deutsch-Oravicza, stad i ungerska komitatet Krasso-Szörény - 307-308, 309-310
Orb, stad i preussiska regeringsområdet Kassel - 309-310
Orbetello, stad uti italienska prov. Grosseto - 309-310
Orbicularis, Lat., kretsformig, rund, anat. - 309-310
Orbigny, Aleide Dessalines d' - 309-310
Orbilius Pupillus, romersk grammatiker från Beneventum - 309-310
Orbini (Urbini), Mauro - 309-310
Orbis, Lat., krets, ring, cirkel; himlafästet, hela verlden - 309-310
Orbis pictus, Lat., »den målade verlden», benämning på ett slags skolbok - 309-310
Orbita. 1. Astron., bana (se d. o.) - 309-310
Orbita. 2. Anat., ögonhåla. Se Öga - 309-310
Orca. Se Späckhuggare-slägtet - 309-310
Orcagna l. Arcagnolo, egentligen Andrea di Cione, florentinsk arkitekt, bildhuggare och målare - 309-310
Orchan, en sultan. Se Orkhan - 309-310
Orchestra, Grek., egentl. dansplats, kallades i den grekiska teatern dels hela den nästan cirkelformiga plats, som åtskilde skådebanan från åskådarerummet, dels äfven, i egentligare mening, en inom denna plats uppförd ställning eller estrad af trä, på hvilken den sjungande och dansande kören uppträdde - 309-310, 311-312
Orchideæ L., orkidéer, »nosseväxter», bot. - 311-312
Orchis. Se Testikel - 311-312
Orchis L., nyckelblomster, bot., ett slägte af större eller mindre örter - 311-312
Orchitis, med., inflammation i testikeln - 311-312
Orchomenos, namn på två forngrekiska städer. 1. Urgammal stad i Beotien - 311-312
Orchomenos. 2. Stad i östra Arkadien - 311-312
Orcin. Se Cudbear - 313-314
Orcus, Rom. mytol., Döden, underjordens konung - 313-314
Ord, hvarje språkligt uttryck, som eger en sjelfständig betydelse och ej kan vidare uppdelas i flere dylika - 313-314
Ordalier, gudsdomar (Lat. Dei judicia), brukliga i synnerhet under medeltiden - 313-314, 315-316
Ordbildning, den process, hvarigenom språket skaffar sig nya ord - 315-316
Ordbok (diktionär, lexikon), i allmänhet en förteckning öfver ett språks ordförråd med angifvande af ordens grammatiska förhållanden och betydelse - 315-316, 317-318, 319-320
Orden. Se Ordnar - 319-320
Ordensbiskop. Se Biskop, sp. 579, Biskopsskrud och Ordnar - 319-320
Ordenshistoriograf. Se Historiograf och Ordnar - 319-320
Ordenskansler. Se Kansler och Ordnar - 319-320
Ordenskapitel. Se Kapitel 3 och Ordnar - 319-320
Ordenskaplan, ordensbiskopens biträde enl. k. förordn. d. 26 Nov. 1798 - 319-320
Ordenssällskap är företrädesvis benämning på slutna sällskap med bacchanaliskt tycke och ett från de mystiska ordenssamfunden lånadt ceremoni-system - 319-320
Order, befallning, utfärdad af befälhafvare eller förman - 319-320
Orderrik (Ordericus Vitalis), normandisk historieskrifvare - 319-320
Ordet. 1. Ordet l. Guds ord kallas dels bibeln i sin helhet, dels det menniskans frälsning och salighet i egentlig mening rörande innehållet i bibeln - 319-320
Ordet. 2. Se Logos - 319-320
Ordfogning. Se Kompositum - 319-320
Ordinalia, ordinaltal, ordningstal, gramm., matem., kallas de räkneord, som uttrycka ordningsföljd - 319-320
Ordinand, en som skall prestvigas. Se Ordination - 319-320
Ordinantia, en förr bruklig benämning på en för ett biskopsstift gällande förordning angående olika slags kyrkliga förhållanden - 319-320
Ordinariat. Se Ordinarius - 319-320
Ordinarie ... - 321-322, 323-324, 325-326
Ordonnansofficer ... - 327-328, 329-330, 331-332, 333-334, 335-336
Organist ... - 337-338, 339-340, 341-342, 343-344, 345-346
Origo ... - 347-348, 349-350, 351-352, 353-354, 355-356
Orléans ... - 357-358, 359-360, 361-362, 363-364, 365-366
Ormarna ... - 367-368, 369-370, 371-372, 373-374, 375-376
Ornamentik ... - 377-378, 379-380, 381-382, 383-384, 385-386
Orsini ... - 387-388, 389-390, 391-392, 393-394, 395-396
Ortofosforsyra ... - 397-398, 399-400, 401-402, 403-404, 405-406
Oscillera ... - 407-408, 409-410, 411-412, 413-414, 415-416
Oskar ... - 417-418, 419-420, 421-422, 423-424, 425-426
Osma ... - 427-428, 429-430, 431-432, 433-434, 435-436
Ossifikation ... - 437-438, 439-440, 441-442, 443-444, 445-446
Osteosarkom ... - 447-448, 449-450, 451-452, 453-454, 455-456
Ostrea ... - 457-458, 459-460, 461-462, 463-464, 465-466
Osvald ... - 467-468, 469-470, 471-472, 473-474, 475-476
Otterån ... - 477-478, 479-480, 481-482, 483-484, 485-486
Oudry ... - 487-488, 489-490, 491-492, 493-494, 495-496
Overweg ... - 497-498, 499-500, 501-502
Oxbär, bot. - 503-504
Oxdjupet. Se Kodjupet och Oskar Fredriksborg - 503-504
Oxe. 1) Namn på hannarna inom nötkreaturslägtet, Bos - 503-504
Oxe. 2) Kollektivnamn på arterna inom samma slägte - 503-504
Oxe. 3) Namn på hannen af elg, ren och hjort samt på utskuren hanne af nötkreaturet, Bos taurus - 503-504
Oxe, dansk adelsslägt - 503-504
Oxe. 1. Torben O. - 503-504
Oxe. 2. Peder O. - 503-504
Oxel, Sorbus scandica L., bot., är ett i södra och mellersta Sverige samt upp till Medelpad å ängar och löfbackar, vanligen nära menniskoboningar, förekommande, stundom ganska högt och groft träd - 503-504
Oxelgren, Magnus - 503-504
Oxeltand. Se Tänder - 503-504
Oxelösund, hamnplats på Södermanlands södra kust - 503-504, 505-506
Oxen, astron., en stjernrik stjernbild - 505-506
Oxenstierna, urgammal svensk riksrådsslägt - 505-506
1. Oxenstierna, Nils Jönsson - 505-506
2. Oxenstierna, Bengt Jönsson - 505-506
3. Oxenstierna, Jöns Bengtsson - 505-506
4. Oxenstierna, Kristierna Bengtsson - 505-506
5. Oxenstierna, Erik Nilsson - 505-506
6. Oxenstierna, Sten Kristiernsson - 505-506
7. Oxenstierna, Bengt Kristiernsson - 505-506, 507-508
8. Oxenstierna, Kristiern Bengtsson - 507-508
9. Oxenstierna, Gabriel Kristiernsson - 507-508
10. Oxenstierna, Krister Gabrielsson - 507-508
11. Oxenstierna, Gustaf Gabrielsson - 507-508
12. Oxenstierna, Bengt Bengtsson - 507-508, 509-510
13. Oxenstierna, Gabriel Bengtsson - 509-510
14. Oxenstierna, Gabriel Gabrielsson - 509-510
15. Oxenstierna, Bengt Gabrielsson - 509-510, 511-512, 513-514
16. Oxenstierna, Gustaf Gabrielsson - 513-514
17. Oxenstierna, Johan Gabriel - 513-514, 515-516, 517-518
18. Oxenstierna, Göran Ludvig - 517-518
19. Oxenstierna, Axel Gustafsson - 517-518, 519-520, 521-522, 523-524, 525-526, 527-528
20. Oxenstierna, Johan Axelsson - 527-528
21. Oxenstierna, Erik Axelsson - 527-528
22. Oxenstierna, Gabriel Gustafsson - 527-528, 529-530
23. Oxenstierna, Gustaf Gabrielsson - 529-530
24. Oxenstierna, Maria Sofia - 529-530
25. Oxenstierna, Gabriel Gabrielsson - 529-530
26. Oxenstierna, Gabriel Turesson - 529-530, 531-532
27. Oxenstierna, Johan - 531-532
Oxford. 1. Grefskap i södra England - 531-532
Oxford. 2. Hufvudstad i ofvannämnda grefskap - 531-532
Oxford, Robert Harley, earl of O. - 531-532, 533-534
Oxford marbles. Se Arundel - 533-534
Oxgalla. Se Galla - 533-534
Oxgrodan, Rana mugiens, zool., hör till familjen vattengrodor - 533-534
Oxhufvud, plur. oxhöfden (T. oxhoft, Nedersax. oxhoofd), fordom brukligt svenskt rymdmått för våta varor - 533-534
Oxid, kem., en förening af en enkel eller sammansatt radikal med syre - 533-534
Oxidation, kem., syrsättning - 533-534
Oxidera, kem., syrsätta, förena ett ämne med syre - 533-534
Oxidum magnesium. Se Magnesia 2 - 533-534
Oxidum zincicum l. o. zinci, zinkoxid, kem., med., ett hvitt pulver - 533-534
Oxie. 1. Härad i Malmöhus län - 533-534
Oxie. 2. Kontrakt i Lunds stift - 533-534, 535-536
Oxie. 3. Socken i Malmöhus län - 535-536
Oxihemoglobin (oxy-), kem. - 535-536
Oxiklorid, kem., en förening af en fleratomig radikal på en gång med syre och klor - 535-536
Oxisyror, kem. - 535-536
Oxlägg, bot. Se Primula - 535-536
Oxonia, den latiniserade namnformen för Oxford - 535-536
Oxsimpan. Se Simpslägtet - 535-536
Oxtunga, bot. Se Anchusa - 535-536
Oxtungesvamp, Fistula hepatica Fr., bot., är typen för en egen grupp bland Polyporei (rör- eller pip-svampar) - 535-536
Oxus, flod. Se Amu Darja - 535-536
Oxycedrus. Se Pyroleum oxycedri - 535-536
Oxycoccus. Se Vaccinieæ - 535-536
Oxygenium, kem., latiniseradt namn för syret - 535-536
Oxyhemoglobin. Se Oxihemoglobin - 535-536
Oxyklorid. Se Oxiklorid - 535-536
Oxylos, Grek. hjeltes., forntida konung i Etolien - 535-536
Oxymel, ättikhoning, med. - 535-536
Oxymoron, retor., en retorisk figur, som består deri att hvarandra motsatta begrepp förbindas - 535-536
Oxyria Hill, fjällsyra, bot. - 535-536, 537-538
Oxyrrhinchos ... - 537-538, 539-540, 541-542, 543-544, 545-546
Paal Baardssön ... - 547-548, 549-550, 551-552, 553-554, 555-556
Paddfot ... - 557-558, 559-560, 561-562, 563-564, 565-566
Paganism ... - 567-568, 569-570, 571-572, 573-574, 575-576
Pair ... - 577-578, 579-580, 581-582, 583-584, 585-586
Palankin ... - 587-588, 589-590, 591-592
Palén, Erik Johan af - 591-592
Palencia. 1. Provins i spanska landskapet Gamla Kastilien - 591-592
Palencia. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 591-592
Palenque, San Domingo de P., indianby i mejikanska staten Chiapas - 591-592
Paleobotanik. Se Paleontologi - 591-592
Paleofytologi. Se Paleontologi - 591-592
Paleografi är den till vetenskap utbildade kännedomen om det i forntiden brukliga skrifsättet såsom medel för fornskrifters läsande och tolkande - 591-592, 593-594
Paleolitiska perioden. Se Fornkunskap - 593-594
Paleologerna. Se Palailogerna - 593-594
Paleontologi, läran om de forntida (utdöda) varelserna, försteningslära - 593-594
Paleontologi. 1. Zoopaleontologi l. paleozoologi - 593-594, 595-596, 597-598, 599-600
Paleontologi. 2. Paleofytologi, fytopaleontologi, paleobotanik l. växtpaleontologi - 599-600, 601-602, 603-604
Paleotyper. Se Inkunabler - 603-604
Paleotypiskt alfabet. Se Fonetiska bokstäfver - 603-604
Paleozoiska systemen, paleont. Se Kainozoiska systemen - 603-604
Paleozoologi. Se Paleontologi - 603-604
Palermo. 1. Provins på norra kusten af Sicilien - 603-604
Palermo. 2. Hufvudstad i nämnda provins - 603-604, 605-606
Pales var namnet på en fornitalisk särskildt latinsk, gudomlighet - 605-606
Palestina, äfven kalladt Heliga landet l. Förlofvade landet - 605-606, 607-608, 609-610, 611-612
Palestra, brottningsbana, fäktskola - 611-612
Palestrina (forntidens Præneste), stad uti italienska prov. Latium - 611-612
Palestrina, Giovanni Pierluigi da - 611-612, 613-614
Palestro, by uti italienska provinsen Pavia - 613-614
Palett, den skifva, på hvilken målaren vid sitt arbete upplägger sina färger - 613-614
Paletå, mans-ytterrock, som är vid omkring lifvet - 613-614
Paley, William - 613-614
Pálffy, förnäm ungersk slägt - 613-614
Pálffy, Béla - 613-614, 615-616
Palfrey, John Gorham - 615-616
Palfyn, Johannes - 615-616
Palgrave. 1. Sir Francis P. - 615-616
Palgrave. 2. Francis Turner P. - 615-616
Palgrave. 3. William Gifford P. - 615-616
Palgrave. 4. Reginald P. - 615-616
Pali. Se Indiens språk och literatur, sp. 561 - 615-616
Paliano, hertig af. Se Colonna 5 - 615-616
Palice. Se Palisse - 615-616
Palikao, ort i norra Kina - 615-616
Palikao, Charles Guillaume Marie Apolinaire Antoine Cousin-Montauban, grefve af P. - 615-616
Palikar, ett af det forngrekiska pallax bildadt nygrekiskt ord - 615-616, 617-618
Palilia, fornromersk fest. Se Pales - 617-618
Palillogi, det uttrycksfulla återupprepandet af ett ord eller en sats - 617-618
Palimbacchius. Se Antibacchius - 617-618
Palimpsest kallas en handskrift, hvilken efter den ursprungliga skriftens aflägsnande blifvit å nya begagnad såsom skriftbärare - 617-618
Palin, Nils Gustaf - 617-618
Palindrom. 1. Gåta öfver ett ord, som, då det läses baklänges, får en annan betydelse - 617-618
Palindrom. 2. Ord, som blifver sig likt, då det läses baklänges - 617-618
Palindrom. 3. Vers, som ger samma ord vare sig det läses rättfram eller baklänges - 617-618
Palingenesi, återfödelse, pånyttfödelse - 617-618
Palinodi, återkallelse af en föregående dikt medelst en ny - 617-618
Palinurus l. Palinurum, en udde på kusten af det syditaliska landskapet Lukanien - 617-618, 619-620
Palinurus ... - 619-620, 621-622, 623-624, 625-626
Palliativ ... - 627-628, 629-630, 631-632, 633-634
Palmanova, stad uti italienska prov. Udine - 633-634
Palmarum, Lat., palmsöndag - 633-634
Palmas, Las, hufvudstad på Gran Canaria - 633-634
Palmas, Kap, udde i vestra Afrika, på Öfre Guineas kust - 633-634
Palmberg, Johan - 633-634
Palmblad, Vilhelm Fredrik - 633-634, 635-636, 637-638
Palmcrantz, Karl Helge Julius - 637-638
Palmcron, Andreas Nicolai - 637-638
Palmeirim, Luiz Augusto - 637-638
Palmella Lyngb., bot., ett protofyt-slägte - 637-638
Palmella, Dom Pedro de Sousa-Holstein, hertig af P. - 637-638
1. Palmén, Johan Filip - 637-638, 639-640
2. Palmén, Johan Axel - 639-640
3. Palmén, Ernst Gustaf - 639-640
Palmer, bot., kallas en högst egendomlig typ af träd - 639-640, 641-642
Palmer kallas i svenska folkspråket blomhängena af pilträden (Salix), hvilka blomma omkr. Palmsöndagstiden - 641-642
Palmer, Samuel - 641-642
Palmer, Christian von - 641-642
Palmer, Erastus Dow - 641-642, 643-644
Palmer, Edward Henry - 643-644
Palmerston, Henry John Temple, viscount P. - 643-644, 645-646
Palmett, ett ofta förekommande ornament - 645-646
Palmettopalm. Se Chamærops - 645-646
Palmezzano, Marco (egentl. Marco di Antonio P.) - 645-646
1. Palmfelt, Gustaf - 645-646
2. Palmfelt, August Fredrik - 645-646
Palmi, stad uti italienska prov. Reggio di Calabria - 645-646
Palmieri, Luigi - 645-646
Palmitin, kem., en i fett och oljor allmänt förekommande eterart - 645-646, 647-648
Palmitinsyra ... - 647-648, 649-650, 651-652, 653-654, 655-656
Palmus ... - 657-658, 659-660, 661-662, 663-664, 665-666
Panamá-hatt ... - 667-668, 669-670, 671-672, 673-674, 675-676
Panjab ... - 677-678, 679-680, 681-682, 683-684, 685-686
Pansarfartyg ... - 687-688, 689-690, 691-692, 693-694, 695-696
Pantalonger ... - 697-698, 699-700, 701-702, 703-704, 705-706
Pantsjatantra ... - 707-708, 709-710, 711-712, 713-714, 715-716
Papeite ... - 717-718, 719-720, 721-722, 723-724, 725-726
Papperssnäcka ... - 727-728, 729-730, 731-732, 733-734, 735-736
Paradise lost ... - 737-738, 739-740, 741-742, 743-744, 745-746
Parakronism ... - 747-748, 749-750, 751-752, 753-754, 755-756
Parasjer ... - 757-758, 759-760, 761-762
Parentera, hålla liktal - 763-764
Parentes är ett i en sats eller ett satssammanhang eller ett stycke inskjutet ord eller uttryck eller en hel sats, period eller helt stycke - 763-764
Parentucelli. Se Nikolaus, påfvar, 5 - 763-764
Parenzo, stad på vestra kusten af Istrien - 763-764
Parepa-Rosa, Euphrosyne - 763-764
Parera, fäktk., afvärja, afböja en motståndares hugg eller stöt - 763-764
Parera, slå vad, sätta upp en summa - 763-764
Parera, jur., iakttaga inställelse (t. ex. inför domstol) - 763-764
Parerkula, en vid bakre delen af lansklingan befintlig utvidgning eller kula - 763-764
Parerstång, parerplåt, korg, bygel - 763-764
Pares, lindrig, ofullständig paralysi (förlamning) - 763-764
Par excellence, Fr., företrädesvis, framför alla andra - 763-764
Par exemple, Fr., till exempel - 763-764
Par force. Se Force - 763-764
Parforcejagt. Se Jagt, sp. 998 - 763-764
Parfym, vällukt, angenämnt doftande, vanligen osynlig ånga, som sprides från något föremål - 763-764, 765-766
Parga, stad i turkiska vilajetet Janina - 765-766
Pargas, skärgårdssocken i Åbo och Björneborgs län - 765-766
Pargasit, miner., ett hornblende af grön, blågrön till svartgrön färg - 765-766
Parhelier, meteor., bisolar (se d. o.) - 765-766
Parhelisk cirkel. Se Cirkel 2 - 765-766
Pari, Fr., vad, som ingås mellan två eller flere personer - 765-766
Pari, handelst. Se Al pari och Kurs 2 - 765-766
Paria, halfö på syd-amerikanska republiken Venezuelas nordkust - 765-766
Paria. 1. En af Indiens kaster - 765-766
Paria. 2. Ur samhället utstött, rättslös och allmänt skydd menniska - 765-766
Parian, benämning på en till gruppen porslin närmast hänförlig keramisk tillverkning - 765-766, 767-768
Paria vota, Lat., lika många röster (för som emot, vid en omröstning) - 767-768
Paridæ. Se Mesfoglarna - 767-768
Paries (Lat., vägg), meteor., kallade Göthe den af ett tätt cirrostratus-skikt bestående molnbank, som understundom ses lägra sig öfver vestra horisonten, medan himmelen i öster ännu är klar - 767-768
Parietaria Tourn., bot., ett örtslägte inom nat. fam. Urticaceæ Dum., kl. Polygamia L. - 767-768
Parieu, Marie Louis Pierre Félix Esquirou de - 767-768
Parikkolo, socken i Viborgs län - 767-768
Parima (Parime), Sierra, i vidsträckt bemärkelse hela bergssystemet i nordöstra Syd-Amerika - 767-768
Parini. Se Mesarna - 767-768
Parini, Guiseppe - 767-768
Paris. Se Ormbär - 767-768
Paris, Frankrikes hufvudstad, näst London Europas folkrikaste stad - 767-768, 769-770, 771-772, 773-774, 775-776, 777-778, 779-780, 781-782, 783-784, 785-786
Paris, Grek. hjeltes., son af konung Priamos i Troja - 785-786, 787-788
Paris, grefve af. Se Ludvig Filip och Orléans, franska hertigliga ätter (slutet) - 787-788
Paris. 1. Alexis Paulin P. - 787-788
Paris. 2. Gaston Bruno Paulin P. - 787-788, 789-790
Parisblått. Se Berlinblått - 789-790
Parise, Erik - 789-790
Parish-Alvars, Elias - 789-790
Paris-hymnen (Fr. La Parisienne), fransk folksång under Juli-revolutionen 1830 - 789-790
Parisienne, La. Se Parishymnen - 789-790
Parisiska blodsbröllopet. Se Bartolomeinatten - 789-790
Pariska krönikan. Se Arundel och Paros - 789-790
Parisk marmor. Se Paros - 789-790
Paris-kommunen (Commune de Paris) l. endast kommunen, namn på tvänne upprorsregeringar - 789-790
Paris-kommunen. 1. Paris-kommunen af 1792 - 789-790
Paris-kommunen. 2. Paris-kommunen af 1871 - 789-790, 791-792
Paris-stämning, musikt. Se Normalton - 791-792
Paritet, likhet, likställighet, jämnbördighet - 791-792
Park (Fr. parc). 1. Inhägnadt och väl vårdadt skogsområde - 791-792
Park. 2. Krigsv. Se Artilleripark och Forpark - 791-792
Park, Mungo - 791-792, 793-794
Parkano, socken i Åbo och Björneborgs län - 793-794
Parker, Matthew - 793-794
Parker, engelska sjömilitärer - 793-794
Parker. 1. Sir Hyde P. - 793-794
Parker. 2. Sir Hyde P. - 793-794
Parker. 3. Sir William P. - 793-794
Parker. 4. Sir Peter P. - 793-794
Parker. 5. Sir George P. - 793-794
Parker. 6. Sir William P. - 793-794, 795-796
Parker, John Henry - 795-796
Parker, Theodore - 795-796
Parkera, krigsv., kallas att ordnade uppställa en kolonns fordon i läger eller bivack - 795-796
Parkersburg, stad i nord-amerikanska staten West-Virginia - 795-796
Parkett (Fr. parquet) - 795-796
Parkettgolf (Fr. parquet) kallas, i motsats till plank- och stengolf, sådana golfbeläggningar, som äro sammansatta af rutor af trä - 795-796
Parkkumäki, by i Savolaks i Finland - 795-796
Parkman, Francis - 795-796, 797-798
Parkosz ... - 797-798, 799-800, 801-802, 803-804, 805-806
Parma ... - 807-808, 809-810, 811-812, 813-814, 815-816
Parsi ... - 817-818, 819-820, 821-822, 823-824, 825-826
Parus ... - 827-828, 829-830, 831-832, 833-834, 835-836
Pas de Feuquières ... - 837-838, 839-840, 841-842, 843-844, 845-846
Passavant ... - 847-848, 849-850, 851-852, 853-854, 855-856
Pastej ... - 857-858, 859-860, 861-862, 863-864, 865-866
Patagoniska kanalerna ... - 867-868, 869-870, 871-872, 873-874, 875-876
Patetico ... - 877-878, 879-880, 881-882, 883-884, 885-886
Patricius ... - 887-888, 889-890, 891-892, 893-894, 895-896
Paul ... - 897-898, 899-900, 901-902, 903-904, 905-906
Paulli ... - 907-908, 909-910, 911-912, 913-914, 915-916
Pauwels ... - 917-918, 919-920, 921-922, 923-924, 925-926
Pechsten ... - 927-928, 929-930, 931-932, 933-934, 935-936
Pedersen ... - 937-938, 939-940, 941-942, 943-944, 945-946
Pegasos ... - 947-948, 949-950, 951-952, 953-954, 955-956
Pelagianism ... - 957-958, 959-960, 961-962, 963-964, 965-966
Pelarne ... - 967-968, 969-970, 971-972, 973-974, 975-976
Pelorus ... - 977-978, 979-980, 981-982, 983-984
Pence. Se Penny - 983-984
Penchant, Fr., stark böjelse - 983-984
Pencz. Se Penz - 983-984
Penda, bot. Se Sarcocolla - 983-984
Pendant, Fr., egentl. något, som hänger - 983-984
Pendel, fys. - 983-984, 985-986
Pendelfotometern. Se Kemiska fotometern - 985-986
Pendentiv, svickel, hvalfsvickel, byggnadsk. - 985-986
Pendjab, Penjab, Pandjab, Panjab l. Punjab (Pers., »de fem flodernas land», på Pendjabispråket Pantjanada) kallas i geografisk bemärkelse det triangel formiga område i nordvestra Indien, som begränsas af Indus, Satledj och nedre Himalaja - 985-986, 987-988
Pendjabi (pandjabi, penjabi), det i Pendjab af omkr. 14 mill. innev. talade språket - 987-988
Pendyl, Fr. (la) pendule, väggur, bordstudsare - 987-988
Peneios, i forntiden namn på tvänne floder i Grekland - 987-988
Penelope. 1. Grek. hjeltes. Se nästa art. - 987-988
Penelope. 2. Zool. Se Jakuhönsen - 987-988
Penelopeia l. Penelope, Grek. hjeltes., Odyssevs' sköna och högsinnade maka - 987-988, 989-990
Penelopidæ, hokkofoglarna, zool. - 989-990
Penelopinæ. Se Jakuhönsen - 989-990
Penester kallades den lifegna, vid jordegendomen fästa, landtbefolkningen i det forngrekiska landskapet Tessalien - 989-990
Penetrera, genomtränga, intränga i - 989-990
Peneus. Se Peneios - 989-990
Penia, hos flere forngrekiska författare armodets gudinna - 989-990
Penibel, mödosam, plågsam - 989-990
Penicillium Link, bot., ett svampslägte - 989-990
Peninsula, halfö - 989-990
Penitens, bot och bättring - 989-990
Penjab. Se Pendjab - 989-990
Penjabi. Se Pendjabi - 989-990
Penn, William - 989-990, 991-992
Penna, Lat., fjäder. Se Fjäder, zool. - 991-992
Pennacchi. 1. Pier (Pietro) Maria P. - 991-992
Pennacchi. 2. Girolamo P. - 991-992
Pennalism, pennalväsende, kamratförtryck - 991-992, 993-994
Penne (Civita di P.), stad i mellersta Italien - 993-994
Penni, finskt skiljemynt. Se Finland, sp. 1311, och Franc - 993-994
Penni, Giovanni Francesco - 993-994
Penning betecknade under medeltiden dels mynt i allmänhet, dels ett visst slag af mynt, dels lös egendom i allmänhet - 993-994
Penningar (pengar) kallas det allmänna omsättningsmedel, hvilket inträder som mellanled vid utbytandet af tvänne varor eller tjenster - 993-994, 995-996
Penningby, gammalt gods i Länna socken af Stockholms län - 995-996
Penninggräs. Se Rhinanthus och Thlaspi - 995-996
Penningmalm. Se Sjömalm - 995-996
Penningsland, åttondedelen af ett örtugsland - 995-996
Penningört. Se Lysimachia - 995-996
Penniniska ked