- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
347-348

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Origo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

handskriften till ett literärt arbete eller till
en skriftlig handling; grundtext (i motsats till
öfversättning); urbild, förebild; ett af konstnären
sjelf i första hand utfördt konstverk (i motsats
till kopia och reproduktion); ritmönster; person med
besynnerliga lefnadsvanor eller ovanliga egenheter
i sätt att vara. – Originalitet, ursprunglighet,
egendomlighet, ursprungsfriskhet, nyskapande
förmåga på det vetenskapliga eller det konstnärliga
området; egenhet, sällsamt väsende, besynnerlighet. –
Originel, ursprungsfrisk, sjelfständigt uppfinnande,
i första hand frambringande eller frambragt;
som tyckes vara åstadkommen utan mönster eller
reminiscenser; säregen, bärande sin särskilda prägel;
besynnerlig, ovanlig, konstig, som i sitt beteende
liknar ingen annan.

Origo (Lat., ursprung, början, begynnelsepunkt),
matem., kallas vid ett rätlinigt koordinatsystem den
punkt, der axlarna skära hvarandra, och vid polära
koordinater den gifna fasta punkt, från hvilken radii
vectores utgå. I senare fallet begagnas dock i stället
för origo ofta benämningen pol. Jfr Koordinater. G. E.

Orihuela [åriuela], stad i spanska prov. Alicante,
20 km. n. ö. om Murcia, på ömse sidor om Segura,
på en vacker och ytterst bördig »huerta». 20,929
innev. (1877). Staden är säte för en biskop, hade
1568–1835 ett universitet samt har nu bl. a. ett
prestseminarium och en normalskola. Innevånarna
idka fruktodling och silkeskultur. Staden kallades
på vestgoternas tid Auriela och Oriola. 712–1243
tillhörde den araberna.

Orihvesi, socken i Tavastehus län, Finland, Ruovesi
härad, Ruovesi och Jämsä domsagor, bildar med Eräjärvi
kapellförsamling ett konsistorielt pastorat af 2:dra
kl., Åbo ärkestift, Tammerfors kontrakt. Areal 865
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 7,855 personer
(1885). A. G. F.

Orija. Se Oriya.

Onjärvi koppargrufva, i Kisko socken, Åbo och
Björneborgs län, Finland, började bearbetas 1758
samt har sedan 1762 tillhört egarena af Fiskars,
Antskog och Koskis icke långt från grufvan belägna
jernverk i Nylands län. Grufvans omfattning är
ganska betydlig och dess djup öfver 90 m. Malmhalten
torde numera likväl utgöra endast omkr. hälften af
den ursprungliga, och brytningen har under senare tid
delvis afstannat. 1880 brötos 266,710 kg. kopparmalm,
1881 blott omkr. hälften så mycket, 1882 97,411
kg. Grufvan har äfven lemnat blyglans och zinkblende.
A. G. F.

Orillon [årijå’ng], Fr. (af oreille, öra),
befästningsk., kallas den del af ett fästningsverk
med afrundad plan-utstakning, som skjuter ut
framför och skyddar ett annat fästningsverk för
fiendens eld. Dylika värn användes företrädesvis
i den italienska befästningsskolan vid bastionens
skulderhörn för att skydda den bakom liggande,
tillbakadragna flanken, hvarigenom detta vigtiga
fästningsverk kunde bibehållas oskadadt till
belägringens sista skede, då det vid fiendens
stormning hade att flankera hufvudgrafven. O. A. B.

Orimattila, socken i Nylands län, Finland, Pernå
härad, Mäntsälä domsaga, utgör ett
imperielt pastorat af 3:dje kl., Borgå stift,
Iittis kontrakt. Areal 652 qvkm. Befolkningen,
finsktalande, 8,299 personer (1885).
A. G. F.

Oringe, en liten landtunga på södra Själland nära
Vordingborg. Der anlades 1858 en anstalt för botliga
sinnessjuka, hvilken år 1871 utvidgades till att
emottaga äfven obotliga. År 1886 uppgick patienternas
antal till 239 män och 219 qvinnor. Under perioden
1858–85 vårdades der inalles 3,628 personer.
E. Ebg.

Orinoco l. Orenoco, en af Syd-Amerikan största
floder, har sina källor, upptäckta först 1886 af
fransmannen Chaffanjon, på södra sidan af Sierra
Parima (som Chaffanjon kallade Monts Ferdinand de
Lesseps) i en ofantlig amfiteater af berg, ej långt
från ursprunget till Parima, en af källfloderna till
Rio Negros biflod Rio Branco. Förstärkt af en mängd
bifloder, söms tillföra den en stor vattenmassa,
flyter floden mot n. v. förbi missionsstationen
Esmeralda, nedanför hvilken på 280 m. höjd den genom
A. von Humboldts forskningar ryktbara bifurkationen
eger rum, i det den derstädes 650 m. breda floden
sänder en tredjedel af sin vattenmassa, under
namnet Casiquiare mot s. till Rio Negro, hvarigenom
en oafbruten vattenförbindelse med Amazonfloden
förmedlas. O. fortsätter sitt lopp mot n. v. ända
till föreningen med Ventuari (4° n. br.), derefter
mot v., tills den efter föreningen med den långa,
från Anderna kommande Guaviare plötsligt gör en tvär
vändning mot n. I det floden derefter genombryter
de berg, som Sierra. Parima framskjuter mot v.,
bildar den de stora, vattenfallen vid Maypures och
Atures, hvilka, utgöra fullständiga hinder för
flodfarten ock som af Humboldt lifligt skildras
i »Voyage aux régions équinoxiales du Nouveau
continent». Något nedanför Atures mottager O. från
v. den långa, vattenrika Meta från Anderna och
längre ned de likaledes från Anderna kommande Arauca
och Apure. Nedanför den sistnämndas mynning, vid
Camiseta-fallen, vidtager O:s mot ö. riktade nedre
lopp, hvarunder floden från h. mottager Caura och
Caroni, dess största bifloder från Guyanas högland,
och långsamt flyter fram mellan täta skogar på högra
samt llanos på venstra sidan. Vid Angostura tränges
floden samman i ett 780 m. bredt pass, som utgör
öfre gränsen för ebb och flod. Omkr. 245 km. längre
ned vidgar sig floden till en bredd af 22 km.,
och der börjar dess 22,000 qvkm. stora, periodiskt
öfversvämmade delta. O. utfaller i Atlantiska hafvet
genom 17 mynningsarmar (brazos) och kanaler
(caños). Af dessa, är den sydligaste, den till Boca
de Navios förande Brazo Imataca, den förnämsta. Den
är inemot 6 km. bred och vidgar sig mellan Punta,
Barima och ön Nuima till 37 km. bredd. Raka afståndet
mellan deltat och källorna är 820 km., men flodens
längd utgör omkr. 2,400 km. Den segelbara sträckan
från mynningen till Atures. utgör omkr. 1,500 km.,
och ofvanför Maypures. kan floden åter trafikeras
ända till Guaharibos-fallen, 230 km. ofvanför
Esmeralda. Under regntiden sväller O. betydligt och
öfversvämmar i synnerhet slätterna kring sitt nedre
lopp vida omkring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free