- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
505-506

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oxelösund, hamnplats på Södermanlands södra kust - Oxen, astron., en stjernrik stjernbild - Oxenstierna, urgammal svensk riksrådsslägt - 1. Oxenstierna, Nils Jönsson - 2. Oxenstierna, Bengt Jönsson - 3. Oxenstierna, Jöns Bengtsson - 4. Oxenstierna, Kristierna Bengtsson - 5. Oxenstierna, Erik Nilsson - 6. Oxenstierna, Sten Kristiernsson - 7. Oxenstierna, Bengt Kristiernsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utskeppas hufvudsakligen trävaror och spanmål. Vid
O. lotsplats finnes en fyr; två fyrar leda till
hamnen, och inloppet utanför denna belyses
af Femörehufvuds fyr. O. har på senare åren
blifvit en omtyckt vistelseort för sommargäster.
A. G.

Oxen, astron., en stjernrik stjärnbild vid ungefår
20 graders nordlig deklination och 4 timmars
rektascension. Den är belägen nordvestligt
(till höger ofvanför) Orion och innehåller
bl. a. stjernan Aldebaran, af första storleken,
gulröd till färgen och omgifven af en spridd
stjerngrupp (Hyaderna), samt Plejaderna
(»Sjustjernan»), en grupp af sju, för ett godt öga
synliga stjernor jämte en mängd teleskopiska.
E. J.

Oxenstierna, urgammal svensk riksrådsslägt, som på
1590-talet började skrifva sig efter vapenbilden,
oxpannan (»stjernan», T. stirn), och hade stamgods
i Södermanland och Upland. Redan den förste med
visshet kände stamfadern Bengt Nilsson var riksråd,
i midten af 1300-talet. Ätten har haft två särskilda
blomstringsperioder: först under 1400-talet, då den
intog främsta platsen bland de unionsvänliga slägterna
och räknade icke mindre än tre riksföreståndare
bland sina medlemmar; den senare under 1600-talet,
då den, efter att vid ingången till nyare tiden hafva
varit nära att utslockna, representerades af några den
svenska adelns mest framstående medlemmar, bland dem
Sveriges mest lysande statsman, Axel O., dennes son
rikskansleren Erik O. samt kanslipresidenten Bengt
O. – Slägten utgrenade sig under nyare tid i flere
linier, alla härstammande ifrån den ofvannämnde Bengt
Nilssons ättling i 6:te led, Gabriel Kristiernsson
(se O. 9), som 1561 erhöll friherrlig värdighet
(friherrliga ätten O. af Eka och Lindö). En hans
sonson, Gabriel Bengtsson (se O. 13), blef 1651
grefve och stamfader för grefliga ätten O. af
Korsholm och Vasa.
En annan af hans sonsöner, den
ryktbare rikskansleren Axel Gustafsson O. (se O. 19),
erhöll 1645 grefskapet Södermöre och blef stamfader
för grefliga ätten O. af Södermöre, som utgick på
svärdssidan 1706. Axels broders, den redan 1640
aflidne Gabriel Gustafsson O:s (se O. 22), barn och
barnbarn upphöjdes 1651 i grefligt stånd, och från
dem härstammade grefliga ätten O. af Kroneborg,
som utgick på svärdssidan 1803.

1. Oxenstierna, Nils Jönsson, riksföreståndare,
egare till Djursholms och Frösviks sätesgårdar i
närheten af Stockholm, var en af de ledande stormän,
som 1434 uppsade konung Erik af Pommern tro och
lydnad. Han tillhörde sedan drotsen Kristiern
Nilssons (Vases) parti, som uppträdde fientligt emot
Karl Knutsson. Under Kristofer af Bajern plägade
han vara ledamot af den styrelse, som konungen
förordnade under sin bortovaro, och vid hans död var
han innehafvare af Nyköpings och Örebro slott samt
nog framstående att jämte brodern Bengt öfvertaga
regeringen såsom riksföreståndare Jan. 1448. Under
Karl Knutssons i Juni s. å. begynnande regering stod
han på unionspartiets sida och var en af de mot sin
konung förrädiske herrarna på mötet i Halmstad 1450. Genast
vid Karl Knutssons tillträde till regeringen
förlorade han Nyköpings slott. Efter mötet i Halmstad
fråntogs honom äfven Örebro. Han dog kort derefter.
P. S.

2. Oxenstierna, Bengt Jönsson, riksföreståndare,
den föregåendes broder. Se Bengt Jönsson.

3. Oxenstierna, Jöns Bengtsson, ärkebiskop,
riksföreståndare, den föregåendes son. Se Jöns
Bengtsson
.

4. Oxenstierna, Kristiern Bengtsson, riksråd,
den föregåendes broder. Se Kristiern
Bengtsson
.

5. Oxenstierna, Erik Nilsson, till Djursholm,
riksråd, den föregåendes kusin, son af O. 1,
var en af 1400-talets oroliga andar, en förkämpe
för unionen och aristokratiskt sjelfsvåld. Han
deltog i sin kusin ärkebiskop Jöns’ uppresning
1457 och likaså i biskop Kettil Karlssons 1464,
då han blef belönad med Vesterås slottslän, som
han dock 1466 åter måste lemna. 1467 måste han
afstå äfven från de under de inre oroligheterna
vunna Stäkeborg och Örebro, sedan han blifvit
af Nils Sture tillfångatagen och öfverlemnad åt
Karl Knutsson. Efter den af Erik Karlsson
(Vase), hans svåger, anstiftade uppresningen,
1469, flydde han till Danmark, men återkom snart
och uppträdde i de inre striderna före slaget
på Brunkeberg. Under Kristian I inkallades
han i rådet. Hans dödsår är obekant.
P. S.

6. Oxenstierna, Sten Kristiernsson, till
Salestad och Lagnö, riksråd, son af O.
4. var en sannskyldig typ för en
Unionstidens storman. Han omtalas första
gången i sammanhang med ett mord, som
han begått på en Stockholmsborgare, och som gaf
anledning till ett upplopp. Sedermera deltog han
i ryska kriget och slogs af konung Hans till
riddare 1497. För, såsom det uppgifves, ett honom
fråndömdt laxfiske började han dock 1501 mot konung
Hans på egen hand uppror, hvilket sammansmälte
med den s. å. utbrytande allmänna resningen mot
nämnde konung. Hans uppträdande förskaffade
honom s. å. säte i rådet samt det vigtiga Nyköpings
slott. Under Svante Nilssons tid hade han flere
maktpåliggande uppdrag, såsom försvaret af Kalmar
län 1505, en beskickning (jämte andra personer)
till Lybeck 1510 för afslutande af förbund
o. s. v.; men han bröt 1511 äfven med nyssnämnde
riksföreståndare, då denne, enligt hans åsigt,
brutit ett förment löfte om en förläning.
Då rådsherrarna i början af 1512 valde Erik Trolle
till riksföreståndare, var O. med, men han var
derefter en af de förste, som mot sin forne
beskyddare understödde Sten Sture d. y. I samråd
med Gustaf Trolle företog han emellertid 1516 också
emot denne en förhastad uppresning. Till straff miste
han slottet och kastades i fängelse, der han dog s. å.
P. S.

7. Oxenstierna, Bengt Kristiernsson, riksråd,
den föregåendes broder. »Han var redan riddare, då
han först omtalas i handlingarna, och riksråd åren
1489–1495, då han var utsedd att biträda ärkebiskopen
i regeringen under Sten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free