Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pantsjatantra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalissimus, med diktatorisk regeringsmyndighet. Han
fyllde sitt uppdrag på ett lyckligt och synnerligen
förtjenstfullt sätt, icke minst vidkommande landets
inre angelägenheter (se Corsica, sp. 579), men
måste 1769 rymma fältet för öfvermakten hos de
franska trupper, som ankommit, sedan Genua åt Ludvig
XV sålt sin rätt till ön. Från England, dit han
flytt, återkom han 1790 till Corsica, sedan franska
nationalförsamlingen tillåtit alla landsflyktiga
frihetsvänner att återvända hem. Sjelf republikanskt
sinnad, mottog han chefskapet för nationalgardet och
förvaltningen på ön, hvilken dåmera var ett franskt
departement. Han intogs dock snart af motvilja mot
revolutionens växande våldsamhet och lyckades 1793,
i spetsen för de nationelt sinnade och med engelsk
hjelp, triumfera öfver det af familjen Bonaparte ledda
franska partiet på Corsica. Sedan det emellertid
ansetts nödigt att öfverlemna ön till den engelske
konungen (1794) och P. två år senare begifvit sig
till England för att hos parlamentet klaga öfver mot
honom framkastade beskyllningar, fick han erfara,
att hans rol i hemlandet var utspelad, och samtidigt
gled Corsica åter öfver i Frankrikes händer. P. dog
1807 i en by invid London. Genom testamente skänkte
han en ansenlig summa till skolväsendets förbättrande
på Corsica.
Paoli, Betty, psevdonym för tyska författarinnan
E. Glück.
Paolitza. Se Figalia.
Paolo, ett silfvermynt i den forna Kyrkostaten, =
1/10 scudo = 10 bajocchi = 36 öre.
Paolo della Croce [kråtje]. Se Passionisternas
orden.
Paolo Veronese. Se Veronese.
Papa, Lat. (Grek. pappas), »fader», »påfve»,
var i den äldre grekiska kyrkan titel för högre
prester, särskildt för patriarken af Alexandria. I
vesterländska kyrkan tillades densamma sedan 5:te
årh. företrädesvis biskopen af Rom. Dock förblef den
en allmän hederstitel för biskopar, tills Gregorius
VII gjorde den 1075 till uteslutande benämning för
romerske biskopen såsom katolska kyrkans öfverhufvud.
Pápa, stad i ungerska komitatet Veszprém, vid
jernvägen mellan Raab och Steinamanger. 14,654
innev. (1880). Staden har ett stort slott,
tillhörigt familjen Esterházy, ett katolskt och
ett reformert gymnasium, en juridisk skola och tre
kloster. Tillverkning af papper och lergods samt
väfnader. Vinodling.
Papantla, by i mejikanska staten Vera Cruz, omkr. 30
km. från kusten, berömd för sitt i närheten belägna
tempel (teocalli), en af huggen porfyr uppförd
pyramid af 17 m. höjd och 25 m. bas, prydd med
märkliga skulpturer.
Papaver Tourn., vallmo, bot., farmak., ett slägte af
medelstora, undantagsvis högväxta örter, bildande
typen för en egen familj, Papaveraceae Juss.,
kl. Polyandria L. Blomfodret består af 2, vid
blommans utveckling affallande blad. Kronbladen
äro 4, i knoppen hopskrynklade. Frukten är en
klubblik-klotformig kapsel, märket oskaftadt,
strålstrimmigt, sköldlikt utbredt öfver kapselns öfre
yta. Frukten är enrummig,
men skenbart delad i många rum genom från ytterväggen
inskjutande fröfästen, hvilka bilda ofullständiga
mellanväggar. De många små fröna utsläppas genom
hål, täckta med klaffar, som öppna sig under märkets
utskjutande små flikar. Papaverarterna hysa en hvit
mjölksaft (Chelidonium en brandgul) i alla örtartade
delar. Bladen äro spiralställda, parflikiga. Blommorna
sitta ensamma å långa skaft. Af de svenska
arterna förekommer P. dubium L. mindre sällsynt
å åkrar och grusbackar. P. argemone L. är mera
sällsynt. P. nudicaule L., som har gula blommor, är
en sparsamt förekommande fjällväxt. P. Rhoeas L. är,
liksom P. somniferum L., här och der förvildad. Den
sistnämnda arten, den vanliga trädgårds-vallmon,
är den bekanta moderväxten till opium (se d. o. och
Nepenthes). O. T. S.
Papaverin, kem., farmak., en bland de många
alkaloider, som framstälts ur opium. Det upptäcktes
1848 af Merck, har formeln C21H21N . O4 och finnes
i opium till högst 1 proc. Det har icke någon
betydelse inom medicinen. Namnet papaverin tillades
först den opium-alkaloid, som nu kallas kodein.
O. T. S.
Papayaträdet. Se Carica.
Pape. 1. Heinrich Eduard P., tysk jurist, f. 1816,
tjenstgjorde från 1861 såsom föredragande
i preussiska justitieministeriet, var 1870–79
president i Nordtyska förbundets, sedan 1871 Tyska
rikets, öfverhandelsdomstol i Leipzig och utnämndes
1884 till medlem af preussiska statsrådet. Han har
intagit en framstående plats i de kommissioner,
som bedrifvit de 30 senaste årens storartade
lagarbeten i Tyskland och är ännu (1888) ordförande
i kommissionen för en tysk civillags utarbetande. –
2. Eduard Friedrich P., tysk landskapsmålare, f. i
Berlin 1817, studerade i dervarande akademi, vände
sig först till dekorationsmåleriet och började ej
förr än 1848 måla stafflibilder. Hans första större
arbeten voro landskap med arkitektur, väggmålningar
i Nya museets romerska och grekiska salar. I sina
egentliga landskapstaflor är han fullständig
romantiker samt hemtar sina motiv från Schweiz,
Bajern och norra Italien. Till hans bästa arbeten af
denna art höra Glacier på Handeck (1850) och Rhens fall
vid Schaffhausen (1866), bägge i Nationalgalleriet
i Berlin.
Papebroek [-bruk], Daniel, nederländsk jesuit,
f. 1628, d. 1714, var en af de mest framstående
bollandisterna (se d. o.) och tillbragte några år
af 1660-talet uti Italien under forskningar efter
material till deras samling af helgonberättelser (se
Acta sanctorum). Med karmelitorden kom han i häftig
strid genom att förneka dess föregifna höga ålder.
Pape-Carpantier [pap-karpanstie’], Marie, född
Carpantier, fransk pedagog, f. 1815, d. 1878, gifte
sig 1849 med en gendarmeri-officer Pape i Paris. Hon
förestod 1848–74 École normale maternelle, hvilken
anstalt numera bär hennes namn, och utnämndes
1875 till generalinspektris öfver småbarnshemmen
i Frankrike. Fru P.-C. författade flere arbeten i
barnuppfostringskonst, bl. a. Conseils sur la
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
