- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
713-714

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pantsjatantra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och läggas med förkärlek uti ihåliga träd, men äfven
i hål i jorden, i klippor, i byggnader o. s. v. Ofta
urhålka dessa foglar med sin starka näbb åt sig bon i
träden, hvarvid honan är den egentlige arbetaren. I
allmänhet är deras bale mycket simpel eller
nästan ingen; mera sällan bygges ett ordentligare
underlag för äggen. Vanligen rufva båda makarna,
hvilka gemensamt föda ungarna såväl i boet som
någon tid, sedan dessa flugit derur. Papegojor af
närslägtade arter para sig stundom med hvarandra. Ofta
förekomma mellan dessa foglar strider af svartsjuka,
afundsjuka om födan, ofördragsamhet o. s. v. Redan i
andra året tyckas ungarna erhålla hela sin fjäderprakt
och vara i stånd att fortplanta sig; de mindre
arterna göra så redan i första året. Det oaktadt
uppnå dessa foglar en mycket hög ålder: man har
sagt ända till hundra år. – Enär papegojorna orsaka
menniskan betydande skada, äro de också utsatta för
mycket ifrig förföljelse från hennes sida. Orsaker
härtill äro äfvenledes, att deras kött, ehuru hårdt
och segt, fortäres, att deras vackra fjädrar användas
som prydnader, och att de ofta hållas i fångenskap,
vid hvilken de lätt vänja sig. Sedan urminnes tider
hafva papegojor hållits tama. För européerna blefvo
de bekanta vid Alexander den stores fälttåg till
Indien, och längre fram kommo dessa foglar till Rom,
der de skattades högt (priset på en talande papegoja
öfversteg värdet af en slaf). Vid Amerikas upptäckande
anträffade spaniorema derstädes tama papegojor, och
fortfarande äro sådana en vanlig företeelse hos de
syd-amerikanske infödingarna. »Anmärkningsvärd är»,
säger Schomburgk, »tama papegojors och apors förkärlek
för barn. Jag har sällan sett en krets lekande
indianbarn, till hvilken icke apor och papegojor
sällat sig.» – I fångenskap vänja papegojorna sig
snart vid menniskans näringsämnen, ja äfven vid hennes
drycker. Såsom lämplig föda för de större arterna
nämner Brehm hampfrö, kokt ris, hafre, majs, salad,
kål och frukt, för de mindre hirs, kanariefrö, salad
och blad. Genom umgänge med menniskor civiliseras
papegojan på samma sätt, kan man säga, som det
sker med hunden. Men skall hon blifva behaglig och
göra framsteg, måste hon regelbundet undervisas
och behandlas med mildt allvar. I början måste hon
hållas instängd i ett trängre rum, och större frihet
bör man ej lemna henne, förrän hennes uppfostran är
fullbordad; men då fortplantar hon sig ock utan större
svårighet i det tama tillståndet. På senare tiden har
man flere gånger i Storbritannien (1887 äfven i Skåne)
sett papegojor häcka i det fria. – Sundevall indelar
papegojorna i egentliga och rakkäkade.
A) De egentliga papegojorna utmärka sig genom hög, uppsvälld, bukig, framtill plattad underkäk, hvars
uppåtriktade spets är bred, tvärt afskuren och försedd
med inskärning nära främre änden. Denna afdelning
kan fördelas på fem underfamiljer. Bland det, såsom
ofvanför nämndes, stora antalet arter anföres här
blott ett fåtal mera utmärkande eller allmännare
kända. – a) Kakaduorna hafva synnerligen stark näbb,
som vanligen är mera hög än lång, starka inskärningar
i käkkanterna, vanligen kort, stark och lodrätt
nedåtriktad öfverkäksspets samt nästan alltid
fjädertofs på hufvudet. Dessa foglar äro hemma från
Filippinerna till Tasmanien, från Timor och Flores
illustration placeholder

till Salomonsöarna. Af familjens alla medlemmar
äro kakaduorna de älskvärdaste, bäst begåfvade
i andligt hänseende och läraktigaste samt lämpa
sig också förträffligt att tämja. Af dithörande
arter må nämnas följande. Inka-kakaduan, »jackul»,
Camptolophus leadbeateri, hvit, delvis rosenfärgad,
under vingarna laxröd, samt med röd, gulfläckig och
hvit hufvudtofs, är hemma i Australiens sydvestra
del. – Arara-kakaduan, Microglossus aterrimus,
eger större näbb än alla andra papegojor och kan
begagna sin långa, utsträckbara, i spetsen liksom
af ett svart pansar betäckta tunga som en sked vid
födans upphemtande. Hon är djupt svart, med grönaktig
anstrykning, samt hemma i nordligaste Australien och
åtskilliga norr derom belägna småöar. – Dvärg-kakaduan,
Nasiterna pygmaea, är ungefär af våra siskors
storlek, hufvudsakligen gräsgrön samt hemma på Nya
Guinea och kringliggande öar.
Korelian, kakodillen, viggstjertpapegojan,
Callipsittacus Novae Hollandiae, har de båda
mellersta stjertpennorna förlängda samt är
oliv-gråbrun, med gula ställen på hufvudet och
saffransröd fläck vid örat. Arten är hemma i det
inre Australien. – b) De kortstjertade papegojorna
hafva kort, på sin höjd medellång, tvärt
afskuren eller svagt afrundad stjert och sakna tofs.
De äro hemma i alla verldsdelar utom Europa.
Jakon, Rhodurus erithacus, är askgrå, med
skarlakansröd stjert, samt finnes i mellersta Afrika
vester om de stora sjöarna. Arten hör till
de mest omtyckta kammarfoglar, hvarför också
dessa foglar i mängd bringas i handeln af afrikanska
infödingar och säljas till de europeiske
köpmännen vid kusten. En mängd tilltalande
berättelser finnes om tama individer af denna art.
Dvärgpapegojorna, Psittacula, höra till
underfamiljens vackraste medlemmar och äro
omtalade för den ömhet, som makarna visa
hvarandra inbördes. De äro utbredda i de fyra
förut nämnda verldsdelarna och af obetydlig
storlek, vexlande mellan sparfvens och starens. En
art af detta slägte, nämligen rosenpapegojan, P.
roseicollis,
som är gräsgrön, med vissa delar af
hufvudet och halsen blekt rosenröda, tjenar i södra
Afrikas vattenfattiga trakter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free