- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
727-728

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Papperssnäcka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pappersmyntet metallmyntet ur den allmänna rörelsen (i
enlighet med Greshams lag: dåligt mynt fördrifva
godt mynt), och metallmyntet går vanligen till stor
del till utlandet. Fortfar pappersmyntets vanvärde
(depreciation) någon längre tid, utjämnas småningom
prisförhållandena inom landet, så att varor af alla
slag stiga i pris (uttryckt i pappersmynt). I början
verkar pappersmyntets kursfall såsom exportpremie,
emedan den betalning i guld eller silfver, som
erhålles för en exporterad vara, kan inom landet
omsättas i högre belopp pappersmynt än förut,
hvarigenom exportören får en extravinst, så länge
de flesta varor, arbetslöner m. m. inom landet ännu
icke stigit i pris; men alltefter som nyss nämnda
prisutjämning eger rum, försvinner denna tillfälliga
fördel för exportindustrierna, och följderna af
pappersmyntets depreciation blifva uteslutande
ogynsamma. Skuldförbindelser till utlandet blifva
mer än vanligt betungande; inom landet rubbas alla
förmögenhetsförhållanden, och affärslifvet får en
märkbar karakter af spel till följd af svårigheten
att på förhand beräkna kursens vexlingar.

Oaktadt vådorna af pappersmynts användning är
frestelsen härtill för en i finansielt betryck stadd
stat och särskildt i krigstider ganska stor; också har
detta nödhjelpsmedel otaliga gånger och af de flesta
stater blifvit tillgripet. I Kina lär pappersmynt
hafva periodvis förekommit sedan åtminstone ett par
tusen år tillbaka; och hvarje revolution, som ledt
till en dynastiförändring lär, betecknande nog, der
hafva försiggått under en pappersmynt-period. Franska
revolutionens »assignater», hvilka blefvo i det
närmaste värdelösa, men slutligen inlöstes med
ett annat pappersmynt, s. k. »mandater», till 3 1/3
proc. af nominalvärdet, äro ett beryktadt exempel på
pappersmynt. De svenska »riksgäldssedlarna» inlöstes
(definitivt sedan 1834) med 1/4 af ursprungliga
värdet. För närvarande användes mer eller mindre
deprecieradt pappersmynt, bl. a. i Ryssland och
Österrike, hvaremot Italien 1880–81 lemnat ett exempel
på lyckad öfvergång från pappersmynt till guldmynt
(medelst upptagande af ett betydligt statslån i guld
och pappersmyntets inlösning till fulla värdet).
J. Lr.

Papperssnäcka, zool., kallas det papperstunna,
hvita, spiralformigt sammanrullade skal, som tillhör
hondjuret af Argonauta Argo L. (ordn. Octopoda
af Cephalopoda, eller hufvudfotingarna bland
blötdjuren). Honan har fenlika utvidgningar å
ryggarmarna och utbreder dessa om sidorna af det
båtformiga skalet. Handjuret är mycket mindre än honan
och saknar skal. Hos hannen utbildas den venstra
armen af 3:dje paret till en s. k. hectocotylus,
eller ett befruktningsorgan, som fylles med
spermatoforer, lösgöres från hannen och simmar fritt
omkring, tills det träffar en hona, hos hvilken
då spermatoforerna aflemnas. Den här nämnda arten
tillhör Medelhafvet. En annan art, A. tuberculata
Lam., med finknöligt skal, tillhör Indiska oceanen.
O. T. S.

Papperstorf och pappersgytja, geol., benämnas de
strukturvarieteter af torf och gytja,
som efter torkning låta med lätthet tudela sig i
nästan papperstunna skifvor eller af sig sjelfva
blada upp sig liksom gråpapper. Af allmogen benämnes
pappersgytjan ofta »papperslera». De finnas på flere
ställen inom Sverige. E. E.

Pappersväxter är en godtycklig kollektivbenämning
på sådana växter, af hvilka man kan erhålla råämne
till förfärdigande af papper. Förnämligast menas dock
med detta namn de växter, som från fordom begagnats
för denna tillverkning, t. ex. pappersmulbärsträdet
(Bromsonetia papyrifera, se d. o.), Fatsia papyrifera
(se d. o.) samt Daphne papyrifera Reinw. i Nepal
(Indien) och D. laureola L., af hvilkas rotbark
fabriceras ett utomordentligt starkt papper. Fibrer ur
arter af slägtena Agave, Yucca, Chamaerops, Borassus,
Musa
och många gräs, i synnerhet af Stipa (Macrochloa)
tenacissima (»esparto»), stråna af Cyperus textilis
Thbg samt halm af allahanda sädesslag äro mycket
begagnade råämnen för papperstillverkning. O. T. S.

Pappos, grekisk matematiker, lefde enligt en gammal
uppgift under Diocletianus (284–305 e. Kr.); enligt
en annan, mindre trovärdig, notis var han samtida med
Teon (omkr. 372 e. Kr.). Han vistades i Alexandria
och stod der i spetsen för en skola. P. författade
en kommentar till »Almagest», hvaraf en del ännu är
i behåll; han synes äfven hafva kommenterat Euklides
»Elementa». Hans förnämsta arbete är dock Mathematikai
synagogai
(Collectiones mathematicae) hvilket till
största delen blifvit bevaradt till vår tid. Det
innehåller en redogörelse för flere äldre skrifter,
med anmärkningar och tillagda satser af P. sjelf,
och är af synnerligt stort värde för kännedomen af
den äldre grekiska matematiken. Bland ämnen, som der
behandlas, må nämnas: speciella ytor och dubbelkrökta
kurvor, komplanation af en del af sferens yta,
rotutdragning, maximi- och minimiproblem, läran
om de tre olika slagen af medelproportionaler,
kombinationsteori, involutionsteori och
Apollonios multiplikationsmetod. Äfven träffar
man der det s. k. Guldins teorem (se Guldin). –
Den bästa upplagan af P:s arbete är den af Hultsch
(1876–78) utgifna, hvilken äfven innehåller latinsk
öfversättning. G. E.

Pappus. Se Atellaner.

Pappus, Johann, en af reformationstidehvarfvets
stränga lutheraner, f. 1549 i Lindau, 1570 professor
i hebreiska i Strassburg, råkade, i anledning
af sitt försvar för konkordieformelns anatem mot
olika tänkande, med Johannes Sturm i en häftig
strid, hvari mer än 40 flygskrifter vexlades. År
1581 blef han president i kyrkokonventet i
Strassburg och genomdref i denna egenskap 1598
antagandet af en ny kyrko-ordning, som hvilade
på konkordieformelns grund. P. dog 1610. H. W. T.

Papúa (af Malaj. papuwah, krusig) kallas en antagligen
på melanesiska öarna inhemsk ras, skild såväl från
sina närmaste grannar, infödingarna på Australiens
fastland, som från den stora malajiska rasen, hvilken
i v. och ö. omsluter papua. Ren finnes rasen blott
på Nya Guinea (se d. o.) och Palauöarna, medan
befolkningen på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free