- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
743-744

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paradise lost ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

beräknas till 238,290 qvkm. och folkmängden 1686
till omkr. 300,000 (130,000 män och 170,000
qvinnor), till större delen guarani-indianer,
oberäknadt omkr. 70,000 vilda och omkr. 60,000
halfciviliserade indianer. Antalet främlingar
uppskattas till omkr. 9,000, deraf 1,500 italienare,
5,000 argentiner, 600 brasilianer, 550 tyskar, 300
fransmän, 100 engelsmän etc. Mellan noderna Paraná
och Paraguay går från n. till s. en bred, oregelbunden
bergås (känd under olika namn: Cordillera Amambaya,
C. Urucury m. fl.), som dock snarare har utseendet
af platåer. Höjden uppgår knappast någonstädes till
700 m. Landet ö. om denna vattendelare ligger högre
och är mer kuperadt än det i v. belägna området,
hvarför ock bifloderna till Paraguay äro i någon
utsträckning segelbara, hvaremot Paranás äro afbrutna
af forsar och fall. I s. upplöser sig centralplatån
i flere isolerade höjder och bergsknutar. Söder om
Asuncion, nära föreningen af Paraná och Paraguay,
ligger en vidsträckt kärrtrakt omkring den stora
Ypoa-lagunen, och dylika kärrtrakter finnas äfven på
andra ställen, i synnerhet i Paraguay-dalen. Landet
v. om Paraguay är en del af Gran Chaco. – Året delas
i två årstider: sommaren (Okt.–Mars) och vintern
(April–Sept.). Medeltemperaturen för året tyckes vara
omkr. 24° C., för sommaren 27,5°, för vintern 21,5°
C. Under åren 1877–81 sjönk temperaturen i Asuncion
endast 50 gånger under fryspunkten. Regnmängden
är vid Asuncion omkr. 1,500 mm. – Landets
fauna är densamma som södra Brasiliens. Rörande
mineraltillgångarna är föga kändt. Sannolikt äro
de obetydliga. De guldgrufvor, som jesuiterna
sägas hafva dolt, hafva möjligen aldrig funnits
till. Jerngrufvor bearbetades af Lopez II vid Ibicuy
s. ö. om Asuncion, och koppar- och manganmalmer,
kalksten och salt hafva anträffats i större eller
mindre mängd. Landets förnämsta rikedom utgöres af
produkterna ur växtriket. Dess skogar, som bekläda
östra sidan af centralplatån ned mot Paraná och
i allmänhet bergshöjderna, lemna ett sjuttiotal
för industriella ändamål lämpliga träslag; femton
växtarter äro kända för att lemna färgämnen och åtta
(deraf särskildt förtjena nämnas caraguatay och
lianen guembe) tågfibrer. Fruktträd af många slag
växa ymnigt; kokospalmen bildar ofta riktiga lundar,
och orangeträd äro så vanliga och bära så rikligt,
att apelsiner liksom bananer hafva högst obetydligt
värde. De vigtigaste handelsprodukterna äro maté
l. paraguayté och tobak, hvilken sistnämnda prisas
i hela Syd-Amerika. Odlingen af kaffebusken och
sockerröret försummas, ehuru den skulle väl löna
sig. Engelska bomullsvaror införas i myckenhet,
ehuru hela befolkningen går klädd i bomullstyg, och
bomullsbusken växer nästan vild. Hvete, hafre och
ris kunna odlas, men de förnämsta näringsväxterna äro
majs och manihot. Boskapsskötsel idkades förr i stor
utsträckning, men kreatursstocken gick nästan förlorad
under kriget mot Brasilien och Argentina samt har
endast långsamt rekryterats från Argentina. 1884
beräknades antalet nötkreatur till 600,000. –
Landsvägarna äro få, och endast en jernväg finnes, mellan Asuncion
och Paraguari (72 km.); den skall fortsättas till
Villarica. Af telegraflinier finnes utom linien
Asuncion–Paraguari sedan 1884 en linie till Paso de
la Patria vid Argentinas gräns, hvarigenom P. kommit i
telegrafisk förbindelse med andra land. 1881 inträdde
P. i verldspostföreningen. Handeln, af hvilken en
tredjedel kommer på regeringens monopolhandel, är
koncentrerad i hufvudstaden Asuncion. 1886 utgjorde
värdet af importen 1,620,000 pesos fuertes (nominelt
värde omkr. 3,60 kr., verkligt värde omkr. 2,70
kr.) och af exporten 1,570,000 pesos. Förnämsta
exportartiklarna äro tobak (5,3 mill. kg.), maté
(4,5 mill. kg.), hudar, apelsiner och trävaror.

P. är en konstitutionel republik. Lagstiftningsmakten
utöfvas af representationen, som är fördelad på två
kamrar, hvilkas medlemmar väljas direkt af folket, den
verkställande makten af en för 4 år vald president,
som utöfvar sina funktioner genom ett kabinett
af fem ansvariga ministrar, chefer för hvar sitt
departement. Landet är sedan 1876 indeladt i 23
distrikt (partidos), hvart och ett styrdt af en gefe
politico.
Romersk-katolska kyrkan är statsreligion,
men full religionsfrihet råder. Skolundervisningen
är till namnet obligatorisk, men skolorna besökas
föga, och folkbildningen är dålig. Armén, afsedd
hufvudsakligen för upprätthållandet af ordningen, är
reducerad till 500 man, men hvarje arbetsför man är
skyldig att vid behof bära vapen. Statsinkomsterna,
hufvudsakligen härrörande af tullar, som 1886 gåfvo
844,200 pesos, uppgingo s. å. till 1,531,800 pesos
och utgifterna till 1,377,750 pesos. Före 1865–70
års krig hade republiken ingen statsskuld, men på
1870-talet upptogos flere lån, och i fredsvilkoren
med Brasilien, Argentina och Uruguay dömdes P. till
ofantliga krigsskadeersättningar (sammanlagdt
omkr. 850 mill. kr.). Enligt fördraget i London
d. 4 Dec. 1885 reducerades den utländska skulden
till 4,25 mill. pesos (omkr. 15,3 mill. kr.). Den
inländska skulden har reducerats till 179,435 pesos
(1887). – Republikens vapen är ett gående gyllene
lejon i blått fält samt en af solskifvan omgifven
röd frihetsmössa. Flaggan är röd (öfverst), hvit
och blå i horisontala fält.

Historia. Spanioren De Solis upptäckte
1515 Platafloden. Följande hans spår, landade
Sebastiano Caboto 1528 i P. och uppbyggde fästet
Santo Espiritu. Men landets kolonisering tog
ingen fart, förrän Juan de Ayolas 1537 grundlade
den nuv. hufvudstaden Asuncion. Derifrån utbredde
sig spanska äfventyrare öster ut bortom Paraná och
vester ut i Gran Chaco samt gjorde infödingarna
till sina slafvar. Namnet P. betecknade i början
en mycket större rymd än nu – derunder inbegrepos
bl. a. delar af Brasilien och Argentinska republiken –,
men 1620 afsöndrades det nuv. P. till en särskild
provins, som lydde först under spanske vice-konungen
i Perú och från 1776 under vice-konungen i
Buenos Ayres. Franciskanerna predikade från
år 1542 kristendomen i P., men utan synnerlig
framgång. Kraftigt verkade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free