Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pennisetum Rich., bot., farmak., ett grässlägte - Pennrör, detsamma som friktionsrör (se d. o.) - Pennsylvania, en af Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
distichum Barth. bereda sudaneserna en rusgifvande
dryck. I våra trädgårdar odlas såsom prydnadsväxt
P. longistylum Hochst., ett 1-årigt gräs från
Abessinien, som når en höjd af 0,60–0,70 m.,
och hvars vackra, hvita, fläderlika blomvippor
användas antingen friska eller torkade i större
dekorationsbuketter. O. T. S.
Pennrör, detsamma som friktionsrör (se d. o.).
Pennsylvania, en af Nord-Amerikas förenta stater,
ligger mellan 39° 43’ och 42° 15’ n. br. och mellan
74° 40’ och 80° 36’ v. lgd samt gränsar i n. till
Eriesjön och staten New York, i ö. till New York
och New Jersey (från hvilka stater den skiljes
af Delaware-floden), i s. till staterna Delaware,
Maryland och West Virginia och i v. till Ohio. Areal
117,102 qvkm. Den centrala delen af staten är bergig
och genomdrages i riktningen s. v.–n. ö. af flere
parallelkedjor af Alleghanybergen, hvilka bilda
vattenskilnaden mellan Atlantiska hafvet och Ohios
bäcken. Den öfriga delen af staten är dels jämn,
dels en behaglig omvexling af höjder och dalar. De
mellersta bergskedjorna tillhöra de siluriska och
devoniska formationerna och innesluta ofantliga
lager af antracitkol. Nästan hela vestern tillhör
appalachiska stenkolsfältet, som genom devoniska
bergarter skiljes från Eriesjön. Laurentiska
formationen och de äldre lagrade bergarterna
äro rika på malmgångar. Vestra delen är mycket
rik på petroleum. P. står i segelbar förbindelse
med Atlantiska hafvet genom Delaware, som bildar
östra gränsen och upptager Lehigh och Schuylkill,
och genom den breda, men grunda Susquehanna, som
kommer från staten New York, strömmar genom staten
i sydlig riktning och faller ut i Chesapeak-viken,
samt med Mejikanska viken, genom den väldiga Ohio,
som uppstår i statens vestra del genom förening af
Alleghany och Monongahela. Klimatet vexlar mycket
efter det geografiska läget. Norra berglandet är
under 4 månader af året begrafvet under ett mer
än meterdjupt snölager; det södra deremot har ett
angenämt klimat hela året, med endast korta
afbrott af stark värme eller köld. De mellersta dalarna
äro mycket heta om sommaren och kalla om vintern
(temperaturen varierar mellan + 38° och -18°
C.) och hafva häftiga temperaturvexlingar. Klimatet
i de sydvestra grefskapen är jämförelsevis torrt och
jämnt, med mycket snö om vintern, som åstadkommer
stora vårflöden. Nederbörden i staten vexlar mellan
900 mm. i v. och 1,060 mm. vid Filadelfia. Folkmängden
uppskattades 1755 till 200,000 och 1790 till 434,000
pers. 1850 uppgick den till 2,311,786 och 1880 till
4,282,891 pers. Af sistnämnda summa voro 85,535
färgade och 587,829 födda i utlandet. Vigtigaste
näringskällan är jordbruket, men bergshandteririg
och industri samt handel äro af stor betydelse
och tillförsäkra P. näst efter staten New York den
förnämsta platsen i unionen. Farmernas antal 1880 var
213,542; den odlade jordens areal uppgick till 5,43
mill. har (46,4 proc. af hela arealen) och värdet
af afkastningen till 129,7 mill. doll. Vigtigaste
jordbruksalstren äro hvete, majs, hö och tobak, hvars
odling på senare tiden så tilltagit, att deraf
skördades nämnda år 16,7 mill. kg. Staten är mycket rik
på nyttiga mineral och lemnar mer bergverksprodukter
än någon annan i unionen. 1880 producerades
28,6 mill. ton antracitkol, med ett värde af 42
mill. doll., 18 mill. ton bituminösa kol (18,3
mill. doll.), 2,6 mill. ton tackjern, 20,459 ton zink
och 96,600 kg. koppar, och af petroleum erhöllos 1882
omkr. 48 mill. hl., deraf en del från angränsande
delar af New York. 1880 funnos 31,225 fabriker,
med 387,112 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 744,75 mill. doll. Främsta platsen intager
jern- och stålindustrien, men äfven textil- samt
qvarnindustrien äro högt utvecklade; 333 garfverier
producerade läder för 23,7 mill. doll. P. har det
största kanal- och jernvägsnät af alla unionens
stater. Handeln med utlandet går genom hamnarna
Filadelfia och Erie. Konstitutionen af 1874 gifver
rösträtt åt hvarje välfrejdad man, som fyllt 21 år,
varit amerikansk medborgare 1 månad, bott i staten
1 år och i sin valkrets 2 månader; har han fyllt 22
år, måste han hafva erlagt honom påförd skatt minst
2 månader före valdagen. Lagstiftningsmakten utöfvas
af en »general assembly», bestående af 50 senatorer,
valda för 4 år, och 200 representanter, valda för
2 år, och den verkställande makten af en för 4 år
vald guvernör. Till unionskongressen sänder staten
28 representanter. Statens inkomster och utgifter
uppgå till omkr. 7,5 mill. doll. Statsskulden uppgick
i Dec. 1887 till 15,861,000 doll. Af befolkningen
öfver 10 år voro 1880 endast 4,6 proc. okunniga
i läsning och 7,1 proc. i skrifning. De förnämsta
högre läroverken äro University of P. i Filadelfia,
Lehigh university i South Bethlehem, Lafayette
college i Easton, Haverford college i Haverford
och Dickinson college i Carlisle. Dessutom finnas
17 teologiska läroanstalter, 5 medicinska skolor
(alla i Filadelfia), 1 konstakademi och omkr. 200
»academies» af olika grader. Staten underhåller vidare
en profskola i Morganza, en förbättringsanstalt för
vanartiga barn i Filadelfia och en annan för unga
brottslingar i Huntingdon. Statens hufvudstad är
Harrisburg; dess största stad är Filadelfia.
De första kolonisterna i P. voro svenskar (se Nya
Sverige) och holländare, hvilka sistnämnde 1655
togo den svenska andelen i besittning, men måste
senare vika för engelsmännen. Karl II förlänade
d. 24 Mars 1681 åt W. Penn, såsom ersättning för en
hans fordran hos kronan, ett stort landområde v. om
Delaware och n. om Maryland, hvilket han öfverlät åt
sina förföljda trosbröder qväkarna. De förträffliga
lagar, som Penn gaf den efter hans fader uppkallade
kolonien, och i synnerhet den fullständiga trosfrihet,
som der rådde, lockade dit tusentals emigranter
af alla bekännelser: engelska qväkare, skotska och
irländska presbyterianer, tyska mennoniter, franska
hugenotter. Sin första författning erhöll kolonien
1683, grundad på allmän rösträtt och garanterande
samvetsfrihet; alla ämbetsmän skulle väljas af
folket, som sjelf utöfvade beskattningsrätt, och Penn
förbehöll sig endast guvernörskapet. Gränsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
