- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
365-366

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prytz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I Sverige utgaf Olaus Petri 1526 den första,
numera förkomna, andliga sångsamlingen (»Svenska
songer eller wijsor»), hvilken han sjelf riktat
med 4 eller 5 originalpsalmer. I tillökade upplagor
utkommo dessa »Songer» ånyo 1530 och 1536. De 1543
och 1553 tryckta upplagorna synas hafva utgifvits
af Olaus’ broder, ärkebiskop Laurentius Petri, och
med visshet är detta fallet med den 1567 (och 1572)
tryckta psalmboken, som låg till grund för flere
senare upplagor, hvilka utgåfvos å olika orter,
såsom t. ex. 1610 i Stockholm och Lybeck samt 1622
i Upsala. Af den sist nämnda tryckorten fick denna
sångsamling namnet Upsala-psalmboken. Denna erhöll
dock aldrig offentlig bekräftelse och blef icke häller
öfverallt begagnad. Stor olikhet rådde nämligen
i de skilda stiften med afseende på nyttjandet af
psalmböcker, hvilket gaf anledning till klagomål
från regeringens sida. Vid riksdagen 1643 tillsattes
en psalmbokskomité, bestående af 6 riksdagsprester,
hvilkas förslag godkändes af presteståndet och utgafs,
1645, från trycket under titeln Then Swenska Vbsala
Psalmboken, sampt andra små wanligha Handböker:
Vthi Stockholms Rijkzdagh åhr MDCXLIII Vthaff
S. Ministerio nödhtorffteligha öfwersedt, förmeradt
och förbättrat.
Den afsedda enheten blef dock icke
härmed vunnen, ty på samma gång kyrkolagen af 1686
anbefaller den nya upsalapsalmbokens begagnande,
lemnar den dock svenska församlingen frihet att vid
gudstjensten begagna äfven andra sånger, hvilka
»komma öfwerens med Guds ord och trones renhet». Den
nyssnämnda psalmboken lemnade för öfrigt åtskilligt
att önska, hvarför K. M:t 1691 uppdrog dess revision
åt biskop E. Benzelius, superintendenten I. Kolmodin
och hofpredikanten (sedermera biskop) J. Swedberg,
hvilka i sitt arbete kraftigt understöddes af
biskop (sedermera ärkebiskop) H. Spegel. Den af dem
utarbetade psalmboken (den s. k. svedbergska) utkom
från trycket 1694, men uppväckte genast en häftig
förkättringsstorm från några af Swedbergs motståndare,
hvilka förmenade sig i den nya boken hafva upptäckt
åtskilliga irrläriga satser. På grund af dessa
för öfrigt ganska obefogade anfall blef Swedbergs
psalmbok indragen, men lades icke dess mindre till
grund för en ny sångbok, som godkändes 1695 (Then
Swenska Psalm Boken – Vppå k. majts nådigste
befalning MDCXCV Öfwersedd och nödtorfleligen
förbättrad
), ehuru den icke förr än 1698 blef införd
till allmänt bruk vid gudstjensten. Utom Spegel och
Swedberg utgöras de förnämste författarna i denna (den
sedermera s. k. gamla psalmboken) af J. Arrhenius,
G. Ollon, E. Lindsköld, P. Brask och S. Columbus. –
Vid midten af 1700-talet höjdes från flere håll ifriga
röster (af domprosten Sven Baelter, prosten A. Luth
m. fl.), som yrkade på en psalmboksrevision, och på
grund af ett af ärkebiskop Sam. Troilius 1762 till
K. M:t ingifvet memorial tillsattes d. 4 Jan. 1763 en
psalmbokskomité, hvars medlemmar voro pastor primarius
J. Schröder, kyrkoherden i Klara J. K. Hausswolff,
kyrkoherden i Jakob O. Celsius
och kyrkoherden i Kungsholmen O. Gråberg.
Ordförandeskapet lemnades åt Celsius, och såväl
denna omständighet som hans nit i saken har vållat,
att det af komiterade utgifna psalmboksförslaget,
som utgafs i tvänne delar (Af Then Swenska
Prof-Psalmboken, Som, Efter H. K. M:s Nåd. Befallning,
bör utgifwas, Första Samlingen; Stockh. År 1760. –
Senare Samlingen; Stockh. År 1767.
), har fått
benämningen den celsiska psalmboken. Indelningen i
denna är gjord efter katekesens 5 hufvudstycken,
och innehållet är i hufvudsak ett troget aftryck
af tidens stränga renlärighet, om ock en del
sånger icke är främmande för pietistiskt eller
herrnhutiskt inflytande. Åtskilliga psalmer från
den »gamla psalmboken» bibehöllos och utgöra,
trots den starka ändring de undergått, den friska
kärnan i detta förslag, hvars nya tillsatser lida
af prosaisk torrhet och andelöshet. Det blef icke
häller gilladt af presteståndet, som hos K. M:t
anhöll om uppskof med dess antagande, hvarefter det
blef helt och hållet öfvergifvet. – Frågan blef dook
snart å nyo upptagen, och 1779 gaf presteståndet
uppdrag åt Upsala domkapitel att utarbeta ett nytt
förslag, hvilket af detta verkställdes och trycktes
för att framläggas vid jubelfesten i Upsala 1793:
Förslag Till Kyrko-Sånger För Svenska Församlingen,
Utgifvet af Consist. Eccles. i Upsala.
Företalet
är undertecknadt af ärkebiskop U. von Troil,
domprosten J. Lostbom samt professorerna E. Kinmark,
E. J. Almqvist och O. Domey. Utom psalmer från 1695
och 1765 års psalmböcker innehåller förslaget 86
nya sånger. Uppställningen är gjord efter katekesens
hufvudstycken. En hård dom fälldes genast från många
håll öfver denna profpsalmbok, hvilken sökte gifva
församlingssången en riktning i öfverensstämmelse
med den då äfven af vissa kyrkans män omhuldade
och uppburna neologien. De nya sångerna äro,
nästan utan undantag, andefattiga, dygdeprisande
upplysningsqväden, som illa försvara sin plats vid
sidan af den »gamla psalmbokens» kärnfriska och fromma
psalmer. – En ny fart fick psalmboksarbetet, sedan
ärkebiskop Lindblom vid början af detta århundrade
tog frågan om hand. Knappt hade riksdagen 1809
samlats, förrän han föreslog tillsättandet af
ett pastoralutskott, åt hvilket »kyrkoböckernas»
förbättring uppdrogs. Detta utskott uppsatte skyndsamt
ett psalmboksförslag, som bestod af spillror från
den »gamla psalmboken» och från förslaget af 1793
samt dessutom af en del nya psalmer, hemtade ur
samlingar utgifna af professor Sam. Ödmann (Försök
till kyrkosånger
, 1798; sedermera flere uppl.),
professor K. Dahl (Psalmer, k. Eccles. Committéen den
12 juni 1796 föredragne
, 1807), kyrkoh. O. Linderholm
(Försök till Förbättring af Den Swenska Psalm-Boken,
1804) samt af J. O. Wallin och lektor M. Choraeus
(Omarbetning af Swenska Psalmer, försökt af
M. Chorvus och Joh. Ol. Wallin,
1807). Förslaget,
som ej trycktes, blef visserligen godkändt både af
presteståndet och af K. M:t, men blef aldrig till
bruk i kyrkan infördt. Orsaken dertill är att söka
såväl i det allmänna omslag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free