Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Raskolniker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tissus de nature animale, 1827, 1828; Nouveau
système de chimie organique, 1833; Nouveau système
de physiologie végétale, 1837) och föreslogs 1833
af franska vetenskapsakademien till erhållande af
det stora monthyonska priset. Men ministern vägrade
bifalla detta förslag, på grund af R:s radikala
åsigter. R., som deltagit i Julirevolutionen och
dervid sårats, uppsatte 1834 en liberal tidning, »le
Réformateur», som dock upphörde redan följande året,
emedan R. af politiska skäl fängslades. Då lemnade han
för en tid politiken, uttänkte ett nytt terapevtiskt
system, hvari kamfern ingick såsom ett mycket vigtigt
läkemedel (Histoire naturelie de la santé et de la
maladie, 1843), och fick snart en stor praktik, som
han skötte utan någon betalning. Samtidigt utgaf han
en populär framställning af sin läkemetod (Médicine
et pharmacie domestiques, 1845, ny uppl. hvart
år till 1879; »D:r F. V. Raspail’s Ny läkemethod
eller theoretisk och praktisk anvisning att sjelf
behandla de flesta botliga sjukdomar», 1856, 4:de
uppl. 1870). Vid Februarirevolutionen uppträdde
R. åter på den politiska arenan, uppsatte tidningen
»l’Ami du peuple», men arresterades inom kort och
dömdes till 6 års fängelse, hvilket straff 1853 byttes
till landsförvisning. Från denna återkom han 1863,
invaldes i deputeradekammaren 1869 och dömdes 1874
till ett års fängelse för en pressförbrytelse. Han
valdes på nytt 1876 till deputerad och öppnade såsom
ålderspresident kammarens förhandlingar. R. dog
d. 7 Jan. 1878. Förutom de ofvan anförda böra bland
hans skrifter ännu nämnas Histoire naturelle des
ammonites et des térébratules (1866), Prévision du
temps. Almanack météorologique (1865–77) och Réforme
pénitentiaire. Lettres sur les prisons de Paris
(1839). R. T-dt.
Raspe, Henrik. Se Henrik, romerska kejsare och tyska
konungar 8.
Raspe, Rudolf Erich. Se
Münchhausen.
Rasp-hus kallades i en af Karl XII d. 21 Okt. 1698
utfärdad stadga och förordning det tillämnade
arbetshus för tiggare samt vanartiga gossar,
hvilket på grund af denna förordning skulle inrättas
i hufvudstaden. De på arbetshuset intagna hjonen
skulle »straffas med arbete uti raspandet af allehanda
Brisillieträ, som till färgestoffer brukas». Samtidigt
påbjöds inrättandet af ett arbetshus under namn
af spinnhus för »allehanda wahnartiga, föhra och
starka qvinspersohner», som dagligen skulle »göra
sitt vissa arbete med lijns beredande, häklande och
spinnande». Hjonen skulle äfven utföra andra arbeten,
såsom »stampa tegelmjöl, hugga sandsten och stampa
bark» samt bestrida renhållningen i hufvudstaden. Se
vidare Långholmen.
Rassam, Hormuzd, mesopotamisk-engelsk arkeolog,
f. 1826 i Mosul (midt emot Ninives ruiner), bistod
Layard 1845–52 vid dennes assyriska gräfningar
och studerade dessemellan vid Oxfords universitet,
erhöll 1854 diplomatisk anställning i Aden och gjorde
derifrån britisk-indiska styrelsen goda tjenster. 1864
fick R. i uppdrag att hos konung Teodor af
Abessinien utverka frigifvandet af konsul Cameron
m. fl. fängslade européer, men måste länge vänta
fruktlöst och kastades 1865 sjelf i fängelse, hvarur
han vardt fri genom Napiers expedition 1868. R. ledde
efter G. Smiths död gräfningarna för arkeologiskt
ändamål i Mesopotamien och Armenien 1876–82 samt
gjorde flere upptäckter. Han har utgifvit Narrative of
the british mission to Theodore, king of Abyssinia,
with notices of the country traversed etc. (2 bd;
1869).
Rassen. Se Zibetkattslägtet.
Rast, bot., ett folknamn på flere ibland å åkrar
förekommande ogräsväxter med så djupgående,
sega och starka rötter, att de kunna hindra
plogen att gå fram. Företrädesvis tillägges
detta namn Ononis spinosa (se Ononis),
O. T. S.
Rast, metallurg., kallas i koks-masugnar den
skarpa utvidgning af stället, hvarigenom detta
förenas med korsbandet (jfr Jern, sp. 1123). I
våra svenska träkolsmasugnar begagnas ej rast,
utan stället utvidgas der småningom, så att det
utan tvära afsatser öfvergår i den öfre pipan.
C. A. D.
Rastatt (Rastadt), stad och fästning i
badensiska kretsen Baden, vid Rhens biflod
Murg och jernvägen Mannheim–Basel. 11,743
innev. (1885). Staden har ett vackert slott,
ett gymnasium och en högre flickskola. R. var en
obetydlig köping, då det 1689 brändes af fransmännen,
men uppbyggdes kort derefter till en regulier stad
genom den kejserlige fältherren Ludvig Vilhelm
af Baden och var till 1771 markgrefvarnas af
Baden-Baden residens. Fästningsverken uppfördes
1840–48, och R. var tysk förbundsfästning till
1867, då den öfverläts åt Baden ensamt. Efter
Strassburgs införlifvande med Tyska riket (1870)
har fästningens betydelse sjunkit. – Den 7 Mars 1714
afslöts i R. fred emellan Frankrike och Österrike på
Utrechtfredens grundval. Österrike erhöll Spanska
Nederländerna, Neapel, Sardinien, Milano, Mantua,
Mirandola och Comacchio, men kejsaren förband sig
att återinsätta kurfurstarna af Bajern och Köln
i deras land. Tyska riket återfick Freiburg, Kehl
och Altbreisach. Frankrike behöll Landau. Mellan
Frankrike och Tyska riket fastställdes freden i Baden
d. 7 Sept. s. å. I R. hölls från d. 9 Dec. 1797 till
d. 23 April 1799 en fredskongress för att ordna
Tyska rikets angelägenheter och skaffa ersättning
åt de riksfurstar, som förlorat sina områden på
venstra Rhenstranden. På grund af tyskarnas oenighet
och fransmännens öfvermod blefvo underhandlingarna
fruktlösa, och Österrike, som under tiden med England
och Ryssland ingått en ny koalition mot Frankrike,
upplöste slutligen kongressen. Vid afresan från
R. blefvo tvänne af de franska sändebuden, Bonnier
och Roberjot, på aftonen d. 28 April af österrikiska
husarer mördade straxt utanför staden, hvarjämte
deras papper fråntogos dem. I R. började 1849 med
militärupplopp en revolution i Baden, som äfven
slutade der genom stadens eröfring af preussarna
d. 23 Juli s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
