- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
819-820

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Refsundsjön ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

R. är ett bland länets äldsta herresäten och bekant
i historien derigenom att riksdrotsen Krister Nilsson
(Vase) der, på Karl Knutssons befallning, fängslades
1439. Det tillhörde dock sannolikt ej honom, utan
hans hustru Margareta Krummedike och hennes barn i
första giftet med riddaren Ture Stensson (Bielke).

Refvesjö, socken i Elfsborgs län, Kinds härad. Areal
3,942 har. 567 innev. (1888). Annex till Svenljunga,
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.

Refvinge. 1. Socken i Hallands län, Halmstads
härad. Areal 1,956 har. 685 innev. (1888). Annex
till Getinge, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. –
2. Socken i Malmöhus län, Torna härad. Areal 1,643
har. 437 innev. (1888). Annex till Silfåkra, Lunds
stift, Torna kontrakt.

Refysera. Se Refusera.

Regal (Lat. regalis, af rex, konung). 1. Kunglig
(se Regalt pastorat). – 2. Musikt., liten
portativ orgel med idel tungstämmor, hvilken fordom
begagnades i hemmen, liksom nu för tiden harmonium.
A. L.

Regal (af Med. Lat. rega, Fornhögt. riga; T. reihe,
rad), boktryckaret., pulpetlik ställning,
på hvilken sättkasterna hvila; skåp med hyllor,
i hvilket sättbrädena förvaras (formregal).

Ré galantuomo, Il, Ital. Se Galantuomo.

Regaldi, Giuseppe, italiensk skald. f. 1809 i Novara,
uppträdde efter 1833 såsom improvisatör och skördade
stort bifall, företog 1849–53 en resa i Orienten
och vardt 1866 professor i historia vid Bolognas
universitet. Död 1883. R. egde en rik lyrisk ådra och
mycken retorisk lyftning. Hans dikter röra sig kring
de nationella idéerna och önskningsmålen. Här må
nämnas Poesie estemporanee e pensate (1839), Canti
nazionali
(2 bd, 1841) och Poesie scelte (1874)
samt uppsatserna Storia e letteratura (1879).

Regale (Lat. jus regale, kunglig rättighet), en
inkomst- eller vinstgifvande rättighet, som kronan
tillerkänt sig framför de enskilde i deras privata
verksamhet. Så t. ex. förbehölls i äldre tider
konungen rätt att ensam skjuta vissa djur, jagtregale
(se Jagt, sp. 999–1001). Vidare tillegnade kronan
sig eganderätt till allmänningar, större vattendrag
och malmstreck, de s. k. grundregalen (se d. o.);
slutligen har kronan förklarat sig ensam berättigad
att ombesörja en eller annan för allmänheten afsedd
inrättning, såsom postväsendet (postregale), eller
att utöfva vissa näringar, såsom tobakstillverkning
(tobaksregale) och saltberedning (saltregale). I
Sverige finnas nu inga andra regalen än en del af
grundregalen, postregalet, rätten att slå mynt samt
bilda hufvudlinierna af landets telegraf- och
jernvägssystem. Jfr Höghetsrättigheter.

Regalecus glesne. Se Sillkung.

Regalera (Fr. régaler, antagl. af re, åter, och
Fornfr. galer, roa sig, ståta; jfr Gala), undfägna,
traktera.

Regalia, Sp., namn på havannacigarrer af en viss
(större) form.

Regalier. Se Riksregalier.

Regalpapper (af Lat. regalis, kunglig), ett slags
papper af stort format (närmast efter imperial).

Regalt pastorat (af Lat. regalis, kunglig) benämnes i
Sverige pastorat, der kyrkoherde utnämnes af K. M:t
(se vidare Pastorat). – Efter Finlands skilsmässa
från Sverige fingo de regala pastoraten i det förra
landet namnet imperiella (se Imperielt pastorat). J. P.

Regas [rigas] l. Rhigas, Konstantinos, nygrekisk
frihetsskald, f. i Tessalien omkr. 1753, stiftade det
första hemliga förbundet för Greklands frigörande från
det turkiska oket (se Hetäria). Genom sina ädelt
fosterländska sånger och hymner, hvilka trycktes
i hemlighet och spriddes öfver Grekland, sådde han
den nationella hänförelsens frön och väckte tanken
på ett blifvande frihetskrig. 1796 lemnade R. sin
sekreteraretjenst hos hospodaren öfver Valakiet,
Mikael Sutsos, och begaf sig till Wien, hvarifrån
han fortsatte sin agitation. I begrepp att från Tunis
inskeppa sig till Venezia för att sammanträffa med
Bonaparte, häktades R. af österrikarna, utlemnades
sedermera till turkiske befälhafvaren i Belgrad
och arkebuserades der 1798. Han vardt sålunda den
förste martyren för grekernas frihet, och hans minne
eldade dem till hämd. R:s strids- och maningssånger
äro mönstergiltiga i fråga om kraft och gripande
enkelhet. Hans s. k. grekiska marseljäs är öfversatt
till svenska af Fr. Sander.

Regatta, Ital., större täfling i båtrodd eller
båtsegling, oftast i förening med pris-utdelning. På
det att tillfälle må beredas att visa båtarnas
egenskaper såväl under segling bidevind (kryssning)
som för god vind, är banan vid kappsegling i
allmänhet af triangulär form. Redan under medeltiden
omtalas storartade regattor hafva egt rum i Venezia
m. fl. ställen. R. N.

Regel (Lat. regula), rättesnöre, föreskrift; måttstock
för omdöme eller handlingssätt; grundsats; vanliga
förhållandet; lag (i fysiken); i plur. äfven liktydigt
med menstruation (»regler»; Fr. règles).

Regelation (af Lat. re, åter, och gelatio, frysning),
fys., återfrysning. Faraday, hvilken var den förste,
som iakttog att smältande isstycken, som tryckas
mot hvarandra, sammanfrysa, äfven om temperaturen
är mycket högre än 0°, kallade detta fenomen
regelation. Äfven snökristaller sammanfrysa, då de
tryckas tillhopa i fuktigt tillstånd. På grund af
detta fenomen har Tyndall uppställt en teori för
glacierbildningen.

Regelbunden. Se Regulier.

Regemente (Lat. regimentum, styrelse), ledning,
styrelse, regering; krigsv., en i nästan alla arméer
förekommande benämning på den vigtigaste enheten
inom alla vapen. Då framemot slutet af medeltiden
värfvade trupper började alltmera användas och en
framstående krigare erhöll i uppdrag att värfva ett
antal »fanor», fick han i egenskap af fältöfverste
»fullt regemente» öfver dessa, hvarmed följde rätt
att till- och afsätta officerare, utöfva rättskipning
o. s. v. Under 16:de årh. öfvergick ordet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free