- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
1125-1126

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rif ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Maj s. å. upplöstes, inrättades i stället
Rikets ärendens allmänna beredning. Dit inkallades
då 3 af de förra riksråden, hofkansleren,
de 3 statssekreterarna, biskop Vallqvist (såsom
föredragande för ecklesiastikärenden), 1 kansliråd och
2 lagmän. Beredningen skulle upptaga och pröfva alla
ärenden, som förut brukade föredragas i rådkammaren
och tillhörde Krigsexpeditionens (i ekonomiska
ärenden) samt Kammar- och Finansexpeditionernas
föredragning samt sådana preste- och ecklesiastikmål,
som icke i domstolsväg inkommo till Högsta
domstolen. Sedan ärendet afgjorts i beredningen
(i hvilken konungen i början en och annan gång var
närvarande), stadfästes det såsom ett regeringens
beslut genom konungens påskrift. Under det förändrade
namnet Rikets allmänna ärendens beredning bibehölls
genom 1809 års Regeringsform § 10 beredningen,
som derefter bestod af 4 frälse och 4 ofrälse
män och der ärendena föredrogos af vederbörande
statssekreterare. Beredningen blef då en fristående
myndighet, hvilkens utlåtanden icke genom konungens
påskrift blefvo regeringsbeslut, utan föredrogos i
statsrådet, der ärendet afgjordes. I sammanhang med
departementalstyrelsens införande (d. 16 Maj 1840)
afskaffades Rikets allmänna ärendens beredning.

Rikets ekonomiska kartverk. Se Ekonomiska kartverket.

Rikets herrar (En af rikets herrar), en värdighet,
som Gustaf III införde kort efter 1772 års
statshvälfning. Genom ett öppet bref af d. 25
Jan. 1773 tillades furst F. V. von Hessenstein »alla
de förmåner, hederstitlar och företrädesrättigheter
framför andra undersåtare, som herrar riksens råd af
ålder varit tillagde eller hädanefter tillerkännas
kunna». På samma gång som rådet fick sin myndighet
genom regeringsformen inskränkt, måste det dela
den yttre rangen med »rikets herrar», hvilka ej
alltid hade framstående förtjenster att tacka för
den höga värdigheten. Så utnämndes 1778 grefve
M. F. Brahe, en 22-årig dragonkapten, till En af
rikets herrar. Värdigheten afskaffades genom en
k. res. af d. 10 Jan. 1868. K. B-n.

Rikets råd. Se Riksråd.

Rikets ständer. Se Riksdag och Riksstånd.

Rikets ständers bank (Riksbanken). Se Bank, sp. 1522.

Rikets ständers kontor. Se Riksgäldskontoret.

Rikissa (Rikiza), svenska drottningar och
prinsessor. 1. R., dotter till konung Boleslav III
af Polen, född 1106, var i första giftet förenad
med ryske fursten Volodar eller Vladimirko af
Halicz. Derefter förmäldes hon med danske prinsen
Magnus Nilsson (1128–34), med hvilken hon hade
sonen Knut (V). I sitt tredje gifte äktade hon
konung Sverker den gamle, hvilken hon skänkte en
dotter Sofia, som blef kon. Valdemar I:s gemål. –
2. R., den föregåendes dotterdotter, dotter till
konung Valdemar I af Danmark och Sofia, född 1174,
förmäldes 1210 med konung Erik X Knutsson. Då hon
öfverfördes till Sverige och blef mottagen
med ridhästar i stället for »karm och körsven»,
uttalade hon sin förundran häröfver, men fick af
svenska fruarna svaret: »I fören oss icke hit några
jutska seder; med sadel af silfver och förgyllda
tyglar, så rida vi svenska fruar till gille». Hon
var moder till konung Erik XI. Hon dog d. 8 Maj 1220
och ligger begrafven i Ringsted vid sin broder Knut
VI:s sida. – 3. R., den föregåendes dotterdotter,
dotter till Birger Jarl och prinsessan Ingeborg,
född omkr. 1238, trolofvades omkr. 1248 med konung
Håkan IV:s af Norge son Håkan och firade 1251 sitt
bröllop med honom. Med Håkan hade hon en son, Sverre
(d. 1261). Hon blef 1257 enka och gifte 1262 om sig
med en vendisk furste, Henrik af Werle. – 4. R., den
föregåendes brorsdotter, dotter till Magnus Ladulås
och Helvig af Holstein, var den tredje i ordningen af
Klara klosters abbedissor, på 1330- och 1340-talet, och
synes hafva lefvat ännu 1347. – 5. R., den föregåendes
kusin, dotter af konung Valdemar af Sverige och Sofia,
förmäldes 1285 med Przemyslav, polsk hertig, sedermera
konung af Polen. Hennes dotter, som äfven hette R.,
blef förmäld med konung Wenceslaw af Böhmen.

Rikochettering [-kåsjettering], Fr. ricochet,
»gräsning», kallades vid slätborrade
artilleripjeser det eldslag, vid hvilket rundkulan efter första
nedslaget studsade i allt mindre och mindre bågar. Den
skilde sig från den s. k. studsningsskjutningen
endast genom en mindre laddning. Båda slagen skjutning
afsågo att utsträcka den slätborrade kanonens eld
på längre håll än med direkt skjutning på målet. Vid
refflade pjeser kan dylik eld ej förekomma, emedan
projektilen kreverar i nedslaget. Batterier, hvilka
hade rikochetteld till uppgift, kallades
rikochettbatterier och anlades för att bestryka de för
anfallet mest utsatta delarna af fästningen. Till
rikochettering nyttjades vanligtvis haubitser. För att
skydda vallgångarna för rikochetteringen gjordes de
i brutna linier, eller anlades traverser. Jfr Kulbana.
H. W. W.

Riksakt, ett slag af fredlöshet. Se Akt.

Riksakten. 1. Namn på en skrift, som ständerna 1756
genom Stora sekreta deputationen afläto till konung
Adolf Fredrik med anledning af det revolutionsförsök
till konungamaktens förmån, som s. å. upptäckts
och straffats genom hufvudmännens afrättning. Den
ständernas kommission, som fått i uppdrag att döma
öfver statshvälfningsförsöket, lyckades visserligen
ej bevisa, att konungen och drottningen varit
invecklade i sammansvärjningen, men deremot framgick
af ransakningen, att Lovisa Ulrika på hvarjehanda
sätt stämplat för att åstadkomma en förändring
i regeringssättet. Det då herskande hattpartiet
vågade visserligen ej gå så långt, att det afsatte
konungen, men det ville dock grundligt skrämma honom
från hvarje nytt försök att utvidga sin makt. För
den skull uppdrogs åt en Stor sekret deputation att
vidtaga lämpliga åtgärder. Denna uppsatte i form
af ett vanligt riksdagsbeslut en s. k. riksakt,
deri man sorgfälligt upprepade alla de brott mot
konungaförsäkran och regeringsform, hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:07:33 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfam/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free