Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete / 1165-1166 (1889) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsbeslut ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fortforo att gälla äfven efter utfärdandet af
myntordningen af d. 9 Jan. 1770 och ända till
dess specieriksdalern genom k. förordn. angående
myntfoten d. 25 Juni 1830 förändrades till både
skrot och korn. Den ökades då till sin bruttovigt, men
dock ej så mycket, att dess samtidiga nedsättning i
halt deraf uppvägdes, till följd hvaraf riksdalerns
metallvärde således minskades med 3/4 proc. När
räkneenheten slutligen genom k. förordningen om rikets
mynt d. 3 Febr. 1855 fastställdes till 1/4 af 1 rdr spec.
eller till 1 riksdaler riksmynt, i värde lika med
den 1845 fastställda 1 riksdaler riksgälds,
bibehöllos silfvermyntets skrot och korn enligt
1830 års myntordning. Enligt denna utmyntades 25
riksdaler specie (l. 100 rdr rmt) af 2 skålpund
viktualievigt (12-lödigt) myntsilfver, hvarigenom
hvarje specieriksdaler vägde 8 ort och innehöll 6 ort
fint silfver. – De olika riksdalrarnas bruttovigt,
halt och vigt af fint silfver åskådliggöras bäst
genom följande uppställning:

			bruttovigt gram	halt i 1000-delar	finvigt gram
1	rdr,	enl. myntordningar fr. o. m. 1639 till 1830	29,2522	878,47	25,69718
»	»	enl. myntordningar fr. o. m. 1830 till 1873	34,0061	750	25,50458

Riksdeputation (T. reichsdeputation), i det forna
Tyska riket ett inom riksständerna tillsatt
utskott för ombesörjandet af vissa ärenden. –
Riksdeputationshufvudbeslut, ett af ett sådant
utskott fattadt beslut. Riksdeputationerna
voro antingen ordinarie (samtliga kurfurstarna,
ett antal medlemmar af furstekollegiet och en
delegation för städerna) eller extraordinarie
(deputerade från alla tre rikskollegierna). Den
sista och mest bekanta af de extraordinarie
riksdeputationerna sammanträdde, på grund af en
bestämmelse i Lunévillerfreden (1801), i Regensburg
d. 24 Aug. 1802 för att verkställa den fördelning af
de sekulariserade andliga och mediatiserade verldsliga
ständerna, som var en följd af venstra Rhenstrandens
afträdande till Frankrike. Den 25 Febr. 1803 afgafs
riksdeputationshufvudbeslutet, hvilket genom de
omstörtningar det medförde i de tyska riksständernas
antal, maktförhållanden m. m., gaf den första väldiga
stöten åt det gamla rikets författning.

Riksdomstolen (T. reichsgericht), det nuv. Tyska
rikets högsta domstol. Se Tyska riket.

Riksdrots. Se Drots.

Riksens ständer, gammal form för Rikets ständer,
de vid riksdag samlade representanterna för adeln,
presterna, borgarena och bönderna. Se vidare Riksdag.

Riksens ständers bank l. Riksbanken. Se Bank,
sp. 1522.

Riksens ständers kontor. Se Riksgälds-kontoret.

Riksfiskal. Se Justitiekansleren.

Riksfurstar (T. reichsfürsten) kallades i det forna
Tyska riket ursprungligen de personer, i
som mottagit ett rikslän omedelbart af kejsaren och
icke hade någon annan länsherre. Sedermera utdelade
kejsaren riksfurstevärdigheten endast såsom en
titel. Jfr Furste.

Riksfäder kallades under 1700-talet de statsmän,
som deltagit i skapandet af Frihetstidens statsskick
(1719 och 1720).

Riksfälttygmästare l. rikstygmästare. Se Riksämbetsmän.

Riksföreståndare, person, som för regeringen, då
konungen af sjukdom, frånvaro eller minderårighet
är hindrad att förvalta riksstyrelsen eller då
ingen konung finnes. Första gången, som namnet
riksföreståndare påträffas i vår historia, är 1438
efter den Engelbrektska resningen mot konung Erik,
då ett allmänt riksmöte i Okt. förklarade Karl
Knutsson för riksföreståndare. Han fick på samma
gång den under medeltiden så vigtiga rättigheten att
med rådets hörande utdela län. På en riksdag i
Arboga 1440 aflade Karl räkenskap för sin förvaltning,
och sedan denna godkänts och man lofvat ersätta
honom de medel, som han sjelf tillsatt för rikets
bästa, valdes Kristofer af Bajern till konung.
Då underrättelse kom om hans död 1448, voro
stormännen församlade till en herredag i Jönköping,
och de utsago då bröderna Bengt och Nils
Jönsson (Oxenstierna) att föra styrelsen såsom
riksföreståndare, tills konungaval hunne anställas.
Deras myndighet upphörde vid midsommartiden s. å.,
då Karl Knutsson på ett allmänt möte i Stockholm
valdes till konung. Sedan Karl nödgats fly till
Danzig i början af år 1457, utsåg rådet till
riksföreståndare ärkebiskopen Jöns Bengtsson
(Oxenstierna) och den mäktige stormannen
Erik Axelsson (Tott). Deras välde blef dock
ganska kort, ty endast några månader derefter,
på ett riksmöte i Stockholm, utsågs Kristian af
Oldenburg till konung. Då konungen lät föra den
hersklystne ärkebiskopen fängslad till Danmark,
öfvertogs 1464 ledningen af styrelsen af biskopen
i Linköping Kettil Karlsson (Vasa), som af de
i Vesterås församlade frälsemannen och allmogen
utsågs till riksföreståndare. Med allmogens hjelp
besegrade han Kristian, men då »kom ett anskri öfver
hela landet bland bönderna att de ville hafva
konung Karl igen». Knappt hade han likväl på
sommaren 1464 på hårda vilkor återtagit regeringen,
förrän Kristian lössläppte ärkebiskopen, som redan
i början af följande året fördref Karl och delade
regeringsmakten med biskop Kettil, som behöll titeln
riksföreståndare. Efter Kettils död (Aug. 1465) lät
Jöns Bengtsson utvälja sig till riksföreståndare.
De verldslige stormännen ledsnade emellertid vid
ärkebiskopens egenmäktighet och utsago på hösten
1466 Erik Axelsson till riksföreståndare. Under
en våldsam kamp partierna emellan unropades Karl
Knutsson för tredje gången till konung och
behöll denna värdighet till sin död, 1470,
då Sten Sture d. ä. valdes till riksföreståndare
af rådet och bekräftades i sin värdighet 1471 af
riksdagen i Arboga. Med honom börjar ett nytt
skede i riksföreståndarnas historia. Före honom hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>