Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rumanien (Rum. Romania), konungarike vid nedre Donau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af båda könen från 6 till 13 års ålder, men
folkskolorna besökas det oaktadt föga. 1885 uppgafs
deras antal till 2,830. S. å. funnos 7 lycéer, 19
gymnasier, 2 universitet (i Bukarest och Jassy),
hvartdera med 4 fakulteter (juridisk, humanistisk,
matematisk-naturvetenskaplig och medicinsk), 8
seminarier för grekisk teologi, 1 rom.-katolskt
prestseminarium (i Jassy), 1 muhammedanskt
prestseminarium (i Babadag), 1 ingeniörskola,
1 landtbruks- och 1 skogsläroverk, 1 krigshögskola (i Bukarest),
2 krigsskolor, 2 konst-, 13 slöjd- och 5 handelsskolor etc.
Det förnämsta lärda och vetenskapliga samfundet är
Rumanska akademien, som årligen (sedan 1878) utgifver
»Analele Academiei Romane». Akademibyggnaden i
Bukarest inrymmer äfven nationalbiblioteket (öfver
30,000 bd) och ett arkeologiskt museum med många
daciska fornlemningar.
Statsförfattning och förvaltning. R. har
en representativ-monarkisk statsform enligt
konstitutionen af d. 30 Juni (12 Juli) 1866,
reviderad genom lagen af d. 8/20 Juni 1884. Konungen
utöfvar lagstiftningsmakten tillsammans med
nationalförsamlingen. Kronan är ärftlig efter
förstfödslorätt bland konung Karls af dynastien
Hohenzollern-Sigmaringen manliga efterkommande. Den
nuv. konungen bekänner sig till den rom.-katolska
religionen, men hans efterträdare måste tillhöra
den grekiska kyrkan. Nationalförsamlingen består
af senaten och deputeradekammaren. Den förra
är sammansatt af tronföljaren, ärkebiskoparna
och biskoparna, 2 representanter för universiteten samt 116
medlemmar, hvilka väljas för 8 år af jordegare med
en årlig inkomst af 800–2,000 lei, af deputerade,
högre ämbetsmän, generaler och öfverstar, professorer,
doktorer, ingeniörer etc. Deputeradekammaren räknar
170 medlemmar, hvilka väljas för 4 år: omedelbart
58 af jordegare med en inkomst af minst 1,200 lei och
72 af de stadsinnevånare, hvilka erlägga minst 20
lei i direkta skatter eller (utan census) drifva fria
yrken eller hafva åtnjutit folkskoleundervisning,
medelbart eller omedelbart 40 af de på landet
bosatta, hvilka erlägga direkt skatt till staten eller
kunna läsa och skrifva. För att ega rösträtt
fordras derjämte att hafva fyllt 21 år, för att
vara valbar till deputeradekammaren 25 års ålder
och till senaten 40 års ålder. Militärpersoner i
aktiv tjenst, de flesta ämbetsmän och munkar äro icke
valbara. Deputerade åtnjuta dagtraktamente. Konungen
har suspensivt veto. Statsförvaltningen är
fördelad på 8 departement, hvart och ett under
en ansvarig minister, nämligen inrikes-, utrikes-,
krigs-, finans- och justitieministerierna
samt ministeriet för jordbruk, industri och
handel, för undervisning och kult samt för
allmänna arbeten. Räkningekammaren lyder
ej under något departement. Konungariket är
indeladt i 32 distrikt, hvart och ett under
en prefekt och ett för 4 år valdt distriktsråd.
I städerna Bukarest (hufvudstad) och Jassy
finnas dessutom polisprefekturer. Rättskipningen
utöfvas af en kassationsdomstol (i Bukarest),
5 appellationsdomstolar och 34 distriktsdomstolar.
I brottmål och tryckfrihetsmål användes jury.
Rättegårigsförfarandet är i alla instanserna
muntligt och offentligt. Civil- och kriminalrätten
jämte processordning kodifierades under
furst Kusa hufvudsakligen efter Code Napoleon.
– Statsinkomsterna för finansåret Apr. 1889–Mars
1890 beräknades till 159,6 mill. lei (deraf direkta
skatter 27,5, indirekta 36,8, statsmonopol 42, domän
22,9, allmänna arbeten 11,7 mill.) och utgifterna
till samma belopp (deraf 62,8 mill. till räntor, 34
mill. till krigsministeriet, 15 mill. till kultus- och
undervisningsministeriet o. s. v.). – Statsskulden,
uppgående d. 1 April 1890 till 851,4 mill. lei, är
till mer än hälften åsamkad för allmänna arbeten,
mest jernvägsbyggnader.
Försvarsväsendet. Konungen är arméns högste
befälhafvare, och hans befallningar utfärdas genom
krigsministern. Armén består af 4 armékårer, hvar
och en på 2 divisioner, och 1 kavalleridivision.
Hvarje armékår utgöres af 2 linieregementen
på 2 bataljoner, 1 jägarebataljon, 8 dorobanziregementen på
2 (undantagsvis 3) bataljoner, förenade i 4
brigader, 3 kalaraschiregementen på 4 (undantagsvis
3 eller 5) sqvadroner, förenade till en brigad,
2 fältartilleriregementen på 8 batterier,
1 pionierbataljon, 1 trängsqvadron och 1
sanitetskompani. Kavalleridivisionen är sammansatt af
4 rosioriregementen på 4 sqvadroner. Med afseende
på truppernas tjenstgöringsförhållanden särskiljas
de i permanenta och halfpermanenta trupper, af
hvilka de förra äro stadda i ständig tjenstgöring,
medan af de senare åter under tiden, mellan de årliga
öfningarna underhålles endast den styrka (400–600
man af hvarje regemente), som erfordras för
fullgörande af polis- och gränsbevakning, hvartill
dessa trupper äfven användas. De permanenta
trupperna utgöras sålunda af 8 linieregementen,
4 jägarebataljoner, 4 rosiori- (kavalleri-)
regementen, allt artilleri (förutom de 8
regementena finnas äfven 4 bergsbatterier),
ingeniör- och trängtrupper; de halfpermanenta af
32 dorobanziregementen, med 66 bataljoner och
12 kalaraschiregementen med 49 sqvadroner. (En
ytterligare uppsättning af 34 bataljoner
och 20 sqvadroner är planerad, men torde endast
långsamt kunna genomföras.) Arméns fredsstyrka
är omkr. 35,000, dess krigsstyrka 140,000 man
stridande, med 384 kanoner. Bakom denna kommer en
milis med omkr. 100,000 man (96 bataljoner m. m.) och
180 kanoner, hvars organisation sammanfaller
med indelningen i områden för dorobanzi- och
kalaraschiregementena. – Rekryteringen grundar
sig, enligt lagen af d. 29 Nov. 1882, på allmän
värnpligt, utan rätt till byte eller friköp.
Tjenstetiden tager sin början i Febr. det år
den värnpligtige fyller 22 år och fullgöres med 8
år i armén och dess reserv, 8 år i milisen och 9
år i landstormen. 12,000 man uttagas årligen
till de permanenta trupperna, der de förblifva i
tjenstgöring 2–3 år; återstoden, 16–20 tusen man,
ingår i de halfpermanenta trupperna, der den genomgår
en 2 månaders rekrytkurs och sedermera i tur
för kortare tid inkallas till tjenstgöring under de
4 första tjensteåren vid infanteriet, de 5 första vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
