Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saumur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lockade konungafamiljen till Bayonne och med vapenmakt
understödde konung Josefs intåg i Madrid. Utnämnd till
polisminister efter Fouché, 1810, nedlade han detta
ämbete vid restaurationen, men framträdde å nyo under
»de hundra dagarna» och blef, då han ville ledsaga
sin kejsare i landsflykt, af engelsmännen förd till
Malta. Derifrån lyckades han fly till Smyrna 1816,
men inställde sig sedan frivilligt i Paris, ehuru
han af krigsrätt dömts till döden. Benådad, lefde
han obemärkt, tills han efter Julirevolutionen 1830
af Ludvig Filip utnämndes till befälhafvare i Afrika
och guvernör i Algeriet. Som sådan eröfrade han Bona
och bedref kraftigt kolonisationen. Han återvände
till Paris 1833 och dog d. 2 Juni s. å. Mémoires du
duc de Rovigo pour servir à l’histoire de Napoleon
(8 bd) utgåfvos 1828.
Save l. Sau (lat. Savus), flod i Österrike,
upprinner på Terglou i Krain, genomflyter i sydöstlig
riktning Krain och Kroatien samt faller, sedan den
bildat Slavoniens gräns mot Bosnien och Serbien,
ut i Donau vid Belgrad. Längd 710 km. Flodområde
89,752 qvkm. Bifloder: Laibach, Kulpa, Una, Vrbas,
Bosna och Drina, alla från h. S. är segelbar från
föreningen med Laibach.
Saverij, Roelant, holländsk landskaps- och
figurmålare, f. i Koortrijk (Courtray) 1576, var elev
af sin tidigt bortgångne broder, Jacob S. Han vistades
en längre tid i Tyskland, såsom kejsar Rudolf II:s
hofmålare, och gjorde derunder studier i Tyrolalperna,
hvilka sedan alltjämt spelade en stor rol i hans
landskap. Återkommen till Holland, bosatte han sig
1619 i Utrecht, der han utöfvade en ytterst produktiv
konstnärsverksamhet. Hans taflor uppgå till ett
mycket stort antal och träffas i de flesta museer. De
flesta behandla ämnet Orfeus, spelande för djuren,
t. ex. hans taflor i Nationalmuseum – troligen med det
öfriga krigsrofvet tagna ur kejsar Rudolfs samlingar
i Prag – och i Stockholms Högskolas samlingar. Död
i Utrecht 1639. – Af en J. Saverij finnas i en
svensk privat samling två vinterlandskap, dat. 1614.
O. G-g.
Saverne [savä’rn], franska namnet på staden Zabern
(se d. o.).
Savery [severi], Thomas, engelsk mekaniker,
f. omkr. 1650, d. 1716, erhöll 1698 patent på en af
honom uppfunnen ångmaskin, den första i sitt slag,
som lemnade något praktiskt resultat. Genom denna
maskin, som först efter hans död kom till någon större
användning, blef han en af Watts föregångare.
Savfet pasja, Muhammed, turkisk statsman, född
omkr. 1815, blef 1854 understatssekreterare i
utrikesdepartementet, 1861 handelsminister och
derefter president i statsrådet. 1865–66 var
han ambassadör i Paris och 1875–77 samt under
Februari–Juni 1878 utrikesminister, i hvilken egenskap
han undertecknade freden i San-Stefano. Juni–December
1878 var han storvesir. 1879 vistades han som sändebud
i Paris, men blef derefter på nytt chef för utrikes
ärendena, hvilken befattning han nedlade 1882. Död
1883.
Savigliano [saviljanå], stad i italienska
provinsen Cuneo, på en fruktbar slätt vid Maira samt
jernbanorna Turin–Cuneo och S.–Saluzzo, 52 km. s. om
Turin. 14,312 innev. (1881). Handel med boskap och
hampa samt tillverkning af linne- och sidentyg,
papper, ljus m. m. Staden har gamla fästningsverk,
vackra palats och en triumfbåge, rest till åminnelse
af Viktor Amadeus I:s (1630–37) förmälning. Nära
invid S. vann den Österrikisk-ryska hären en seger
öfver fransmännen d. 4–5 Nov. 1799.
Savigny [-vinji]. 1. Friedrich Karl von S.,
en af Tysklands berömdaste rättslärde, f. 1779 i
Frankfurt a. M., promoverades 1800 i Marburg, blef
1803 e. o. professor derstädes, kallades 1808 till
professor i Landshut och 1810 till samma befattning
vid det nyupprättade universitetet i Berlin samt
utnämndes 1816 till geheime justitieråd, 1817 till
medlem af statsrådet och 1842 till justitie-minister,
i hvilken egenskap han stod i spetsen för den
preussiska lägre visionen. Efter revolutionen
1848 lefde han som privatman och dog 1861. S. var
en af förkämparna för den historiska skolan
inom rättsvetenskapen och motståndare till den af
Thibaut och Gönner m. fl. representerade filosofiska
skolan. Mest betydande är han som den nyare tidens
förnämste lärare i romersk rätt. Hans vigtigaste
arbeten äro: Das recht des besitzes (1803),
Geschichte des römischen rechts im mittelalter (6
bd, 1815–31; 2:dra. uppl. 7 bd, 1834–51), System des
heutigen römischen rechts (8 bd, 1840–49) och dess
fortsättning Das obligationenrecht (2 bd, 1851–53). –
2. Karl Friedrich von S., preussisk diplomat,
den förres son, f. 1814, beklädde före 1864 några
sändebudsposter, var 1864–66 Preussens representant
vid förbundsdagen i Frankfurt och förde sedan jämte
Bismarck fredsunderhandlingarna med de tyska stater,
hvilka 1866 deltagit i kriget med Preussen. Då han
ej, såsom allmänt troddes skulle ske, utnämndes till
rikskansler i Nordtyska förbundet, utträdde han 1867
ur statens tjenst samt blef i stället inom riksdagent
såsom en af det klerikala centerpartiets ledare,
en skarp motståndare till regeringen. Död 1875.
Savingbank [seving-], Eng., sparbank.
Savitaipale, socken i Viborgs län, Lappvesi härad
och domsaga, utgör ett imperielt pastorat af 3:dje
kl., Borgå stift, Villmanstrands kontrakt. Areal
534 qvkm. Befolkningen finsktalande, 6,478
personer (1887). Socknen är i krigshistorien
bekant genom G. M. Armfelts och Savolaksjägarnas
strid med ryssarna derstädes d. 4 Juni 1790.
A. G. F.
Savoie [savåa’], tvänne departement i sydöstra
Frankrike, bildade 1860 af de forna sardinska områdena
Chambéry och Annecy. – 1. S. gränsar i ö. och
s. ö. till Italien, i s. till dep. Hautes-Alpes,
i s. v. och v. till dep. Isère och Ain, i
n. till Haute-Savoie. Areal 5,760 qvkm. 267,428
innev. (1886). Landet, som vattnas af Isère och
dess tillflöden, är deladt i 4 arrondissement:
Chambéry, Albertville, Moutiers och S:t Jean de
Maurienne. Hufvudstad: Chambéry. – 2. Haute-S. [åt-],
n. om det förra, gränsar i öfrigt till de schweiziska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
