- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
743-744

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schwarze ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Schweinfurtgrönt (Kasselgrönt, Kejsargrönt,
Kungsgrönt, Patentgrönt
), kem., en företrädesvis i
Schweinfurt beredd, särdeles vacker grön målarefärg,
som utgöres af ett dubbelsalt af arseniksyrlighetens
och ättiksyrans kopparsalter. Färgen, som innehåller
ungefär 58 proc. arseniksyrlighet, är farlig och
numera förbjuden. Den användes förr ofta till färg på
rullgardiner, lampskärmar, tryckta kattuner o. s. v.
P. T. C.

Schweinfurth, Georg August, berömd tysk
Afrika-resande, född d. 29 Dec. 1836 i Riga,
företog 1864 en resa till nordöstra Afrika och
återvände derifrån 1866 med de rikaste samlingar
till Nil-mnrådets flora. Efter att hafva bearbetat
sitt material, gjorde han 1868–71, med understöd af
Humboldt-stiftelsen i Berlin, en ny stor resa till
Afrika, särskildt för att undersöka floran i landen
kring Gazell-floden. Derunder besökte han det förut
okända kannibaliska monbuttu-folket, upptäckte i
deras land den mot vester flytande Uelle-floden och
vann en säker kännedom om Akka-dvärgfolket; men på
återresan förlorade han nästan alla sina anteckningar
och samlingar. 1873–74 undersökte S. den stora oasen
(el-Charge) i libyska öcknen. Sedan dess har han från
Kairo, der han på kedivens uppmaning slagit sig ner
för att bearbeta sina samlingar, företagit åtskilliga
ströftåg till de högst litet kända landen mellan Nilen
och Röda hafvet. S. anses vara den i vetenskapligt
hänseende förnämste bland nu lefvande Afrika-resande;
de af honom gjorda upptäckterna på etnografiens,
botanikens och geografiens område skattas såsom högst
vigtiga. Han har utgifvit: Im herzen von Afrika (2 bd,
1874, öfvers. till 7 språk), Artes africanae (1875)
m. m.

Schweinichen, Hans von, schlesisk riddare, född 1552,
död 1616, företog med hertig Henrik XI af Liegnitz
vidsträckta resor i Tyskland och är bekant genom
en af honom skrifven dagbok, Leben und abenteuer
des schles. ritters Hans von S.
(senast utg. 1885),
hvilken lemnar vigtiga kulturhistoriska bidrag.

Schweitzer, Jean Baptista von, tysk politiker och
skald, född 1833 i Frankfurt a. M., tillhörde en
förnäm katolsk slägt. Han slog sig ner som advokat
i sin födelsestad, men sysselsatte sig mest med
literatur och politik. Framstående medlem af den
socialdemokratiska arbetareföreningen, blef han
1864, efter Lassalles död, ordförande i det allmänna
tyska arbetareförbundet och grundade i denna egenskap
tidningen »Der sozialdemokrat», hvari han hänsynslöst
gjorde propaganda för socialismen. 1867 valdes han
till ledamot af nordtyska riksdagen; men då han föll
igenom vid valen 1871, drog han sig tillbaka från
det politiska lifvet och egnade sig åt dramatiskt
författareskap med ganska stor framgång särskildt som
komediförfattare. Han utgaf ock en socialpolitisk
tidsmålning: Lucinde oder kapital und arbeit
(1864). Död 1875.

Schweiz, förbundsrepublik i mellersta Europa, sträcker
sig från 5° 57’ till 10° 29’ ö. lgd fr. Greenw.
och från 45° 49’ till 47° 49’ n. br. samt
gränsar i n. till Tyskland, i ö. till Österrike och
Liechtenstein, i s. till Italien och Frankrike samt
i v. till Frankrike. Landets form är en oregelbunden
oval; största längden i v. och ö., från Nant de
Vosogne i Genève till Piz Ciavalatsch i Grisons,
är 340 km., största bredden i n. och s., från
Oberbargen i Schaffhausen till Pedrinate i Ticino,
är 220,5 km. Vertikala afståndet mellan den högsta
och den lägsta punkten (Dufourspetsen vid Monte
Rosa, 4,638 m., och Lago Maggiore, 197 m.) är 4,441
m. Arealen utgör 41,346 qvkm. S., hvars medelhöjd
öfver hafvet utgör 1,300 m., är det högsta land i
Europa. Hufvudbergen äro Alperna och Jura. Alperna
(se d. o.) intaga södra, sydöstra och östra delarna,
omkr. 68 proc. af landet, och fördela sig i flere
stora genom floddalar och sänkningar afskilda
grupper och kedjor, hvilka sammanfattas under namnet
Schweiz-alperna och hafva sin knutpunkt i Sankt
Gotthard. Deras toppar nå i föralperna 1,200–2,500
m., i högalperna öfver 4,500 m. höjd. Snögränsen
ligger på omkr. 2,700 m. höjd, men vida lägre ned
(ända till 1,080 m.) räcka glaciererna, af hvilka
S. har omkr. 600, som upptaga en areal af 1,839
qvkm. (4,4 proc. af landets yta). Jura intager vestra,
nordvestra och norra trakterna, omkr. 12 proc., af
S. Dess jämna, likformiga kedjor nå 1,000–1,500,
sällan öfver 1,600 m. höjd. Mellan Alperna och
Jura utbreder sig från Genève- till Bodensjön utan
skarp begränsning mot föralperna den lågbergiga
schweiziska högslätten, som upptager omkr. 20
proc. af landets areal, och hvars breda åsar sällan
öfverstiga 1,000 m. Lågland med mindre absolut höjd
än 300 m. finnas blott vid Rhenstränderna nedanför
Aars mynning, vid Ticino nedanför Giornico och
vid Luganosjön. Vattendragen flyta till Nordsjön,
Medelhafvet och Svarta hafvet och tillhöra fem
flodområden. Rhens flodområde, 67 proc. af hela
arealen, omfattar norra delen af S. Rhens största
bifloder inom S. äro Thur samt Aar med Limmat och
Reuss. Rhônes område (18,5 proc.) ligger i v., Pos
(10 proc.), till hvilket Ticino hör, i s. Till Donaus
område hör Engadin-dalen (4 proc.), till Adiges
Münsterdalen (0,5 proc.), båda belägna i sydöstra
delen af kantonen Grisons. De flesta större floder
uppstå af glacierer och bilda i sitt öfre lopp fall
och forsar. Med undantag af Rhen (mellan Stein och
Schaffhausen) äro äfven de största farbara endast med
båtar och flottar till följd af sitt snabba lopp och
många grusbankar. Deremot erbjuda de många sjöarna
goda vattenvägar. De största sjöarna äro i Rhens
flodområde Bodensjön, Neufchâtel-, Biel- och
Murtensjöarna, Brienz- och Thunsjöarna, Vierwaldstätter-
och Zugsjöarna, Walen- och Zürichsjöarna, i Rhônes
flodområde Genèvesjön, i Pos Lago Maggiore och Lago
di Lugano. Kanalerna, som icke äro många, tjena mest
till reglering af flodloppen och till torrläggning;
de vigtigaste äro Linthkanalen mellan Walen- och
Zürichsjöarna, Aarkanalen, som leder Bielsjön till
Aar, samt Rhônes och Rhens korrektionskanaler.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfan/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free