Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Segelritning - Segels - Segelsten l. adamante - Segelstrykning - Segelsömmare - Segelsömnad - Seger - Segerdrifva. Se Sigurd Fåfnesbane - Segerfader - Segerhufva - Segers. Se Seghers - Segersjö - Segersta - Segerstad. 1. Socken i Kalmar län - Segerstad. 2. Socken i Skaraborgs län - Segerstad. 3. Socken i Värmlands län - Segerstedt, Albrekt Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Segelritning, den ritning till ett fartyg, hvilken
angifver placeringen och längden af rundhulten,
tacklingens s. k. stående gods samt seglens storlek
och plats. J. G. B.
Segels, sjöv. Till segels säges ett fartyg vara,
sedan ankaret blifvit lättadt och seglen äro satta. –
Gå till segels. Se d. o. R. N.
Segelsten l. adamante, gammalt namn på magneten;
sjelfva kompassen kallades seglingsnål (enligt
engelska beskrifningar från midten af 1300-talet).
R. N.
Segelstrykning, sjöv., en honnör, som fartyg under
segel visa hvarandra, då de mötas ute på hafvet. Denna
artighetsbetygelse, som numera är sällsynt, består
uti nedfirande af de öfversta råseglen på alla
masterna, under det att man »helsar med flaggen».
R. N.
Segelsömmare. Se Segelmakare.
Segelsömnad, sjöv. Då ett fartygssegel skall
tillverkas, erhållas dess dimensioner af
»segelritningen» eller genom direkt uppmätning af
rundhulten m. m. Sedan dukarna blifvit tillskurna,
sammansys de på det sättet att kanten af hvarje duk
lägges ungefär 2 1/2 cm. in på den bredvid liggande,
med söm i hvarje kant (dubbelsöm). Detta slags söm
kallas slät- l. plattsöm och får dessutom namn af
bredsöm, då den göres bredare, och spetssöm, då den
göres smalare, hvilket närmare seglets öfver- och
underkanter måste iakttagas, för att seglet skall
stå väl. För att stärka seglet, fastsys rund kanterna
tåg, s. k. lik (se d. o.); är liket klädt, märlas det
till seglet. På de ställen, der seglet blir utsatt
för nötning och frestning, påsys dubbel segelduk,
»förstärkningsdukar», hvilka, alltefter platsen och
ändamålet, få namn af sido- och underdukar, styrk-
och refband, buk-, gårdings- och refstroppar samt
buktalje-, nock-, skot-, fall-, hals- och stotlappar
(midtför märs och salning). Den sneda afskärning,
som göres å dukarna, för att bilda seglets sneda
sidor, får namn af gelning l. gilning, hvilken,
då en inskuren båge bildas, kallas uppskärning
l. ringning, men en utskjutande deremot rund. Der
block och tåg skola fästas i liket, insplitsas
s. k. lödror (se d. o.). Hamp- och linnesegel
sys med tvåsträngt segelgarn, men bomullssegel
med flertrådigt bomullsgarn. De verktyg, som
vid segelsömnad användas, utgöras af segelnål,
segelhandske (motsvarar fingerborg), segelkrok,
märlspik, märlprim m. fl. R. N.
Seger. Se Slag.
Segerdrifva. Se Sigurd Fåfnesbane.
Segerfader (isl. Sigföðr), ett af Odens många namn.
Segerhufva. Se Amnios.
Segers. Se Seghers.
Segersjö, gods i Lännäs socken, Askers härad, Örebro
län, vid Teljeåns utlopp i Hjelmaren. Till godset hör
största delen af Lännäs socken, tills. 24 17/192 mtl,
som med underlydande qvarnar, såg och tegelbruk 1889
hade ett taxeringsvärde af 1,015,800 kr. Segersjö,
fordom kalladt Sigharsö, var af ålder kungsgård,
men skänktes 1278 till Strengnäs biskopsstol. Genom
Vesterås recess indraget till kronan, öfvergick det
för ogulden fordran 1631 till
köpmannen Erik Larsson (adlad von der Linde), men
skänktes af Kristina till fältmarskalken Lennart
Torstensson med det vilkor att denne till von
der Lindes arfvingar skulle erlägga lösen. Då vid
fjerdepartsräfsten förslag väcktes om indragande
af S., afvärjde Karl X Gustaf det med de bekanta
orden: »Om Segersjö låge på min borggård, skulle
Torstenssons arfvingar det behålla, ty riket kan ej
nog betala hans stora förtjenster.» Godset indrogs
likväl senare, men återgafs af Karl XII till grefve
K. U. Torstensson. Efter dennes död såldes det
flere gånger. 1768 köptes det af kommerserådet
frih. Josias Cederhielm, som deraf upprättade ett
fideikommiss. Det innehafves f. n. af kammarherre
R. Montgomery-Cederhielm. Slottet, som är gammalt och
ståtligt bygdt, har ett vackert läge. Af fornminnen
finnes på godsets mark ett stenkummel, kalladt
»Haborsröse», samt 2 domareringar på hvar sin sida
om Teljeåns utlopp i Hjelmaren.
Segersta, socken i Gefleborgs län, Södra
Helsinglands Vestra tingslag. Areal 10,853 har. 1,099
innev. (1888). S. bildar med Hanebo ett konsistorielt
pastorat af 1:sta kl., Upsala stift, Helsinglands
Östra kontrakt. Se vidare Segerstad.
Segerstad. 1. Socken i Kalmar län, Gräsgårds
härad. Areal 3,413 har. 495 innev. (1888). S. utgör
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Kalmar
stift, Ölands södra kontrakt. På den låga stranden
vid Östersjön finnes sedan 1883 en fyr med rödt
tindrande sken, i ett rundt, grått stentorn,
21 m. öfver hafvet. Lysvidd 14,5 minuter. –
2. Socken i Skaraborgs län, Gudhems härad. Areal
1,939 har. 660 innev. (1888). S. bildar med Valtorp
och Håkantorp ett konsistorielt pastorat af 2:dra
kl., Skara stift, Falköpings kontrakt. – 3. Socken i
Värmlands län, Grums härad. Areal 6,215 har. 1,133
innev. (1888). Annex till Nor, Karlstads stift,
Nors kontrakt. Se vidare Segersta.
Segerstedt, Albrekt Julius, läkare, prest,
född 1763 i Lista socken i Södermanland, blef
1779 student i Upsala, 1785 filos. magister och
1788 medicine doktor. Efter att hafva förestått
några läkarebefattningar utnämndes han 1795 till
lektor i naturalhistoria och medicin vid Strengnäs
gymnasium. Prestvigd 1809, erhöll han s. å. enhällig
kallelse till Kumla pastorat i nämnda stift, men
måste vika för Franzén och utnämndes i stället 1810
till kyrkoherde i Lerbo. Han blef prost 1812 och
fick 1815 fullmakt som kyrkoherde i Vestra Vingåker,
men dog s. å. S. författade och öfversatte en mängd
skrifter, hvilka han utgaf på eget förlag från ett
af honom arrenderadt tryckeri i Strengnäs. Nämnas
må: Lärobok i medicinen (1797, ny uppl. 1809),
Inledning till kunskapen om de jordiska kropparne
(1798), Christliga betraktelser öfver de vanliga sön-
och högtidsdagars evangelier (1802, 3:dje uppl. 1814),
Möjligheten af en allmän läkarevård genom undervisning
vid gymnasierna i medicinens grunder (1810) och Svensk
boktrycknings historia (s. å.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
