Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjukvård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hospitalsläkare, 96 stadsläkare, efter afdrag af 36
stadsläkare, som tillika innehafva annan civil-
eller militärläkaretjenst, och 114 militärläkare)
tillsammans 536, återstå 296, hvilka endast utöfva
enskild sjukvård. Detta antal är dock i verkligheten
något annorlunda, dels emedan en del äldre läkare
samt vissa af lärarna vid de medicinska högskolorna
icke deltaga i någon direkt sjukvård, dels andra
lärare vid de nämnda skolorna, här icke inräknade
bland tjenstläkare, utöfva en vidsträckt enskild
medicinsk praktik. Det landområde, som tillhör
de olika provinsialläkaredistrikten, vexlar i
hög grad, från 25,300 qvkm. (Pajala) till endast
370 qvkm. (Tibble). Medeltalen för de olika länen
äro äfven i hög grad olika, från 14,000 qvkm. i
Norrbottens län till 1,000 qvkm. i Kristianstads,
Blekinge och Gotlands län, 900 qvkm. i Malmöhus
och endast 800 qvkm. i Göteborgs och Bohus samt
Södermanlands län. Den folkmängd, som i medeltal
kommer på hvarje provinsialläkaredistrikt, är i
Norrland 18,000, Svealand 27,000, Götaland 34,000
och för hela riket 28,000 personer. För Norrbottens
och Jämtlands län är detta medeltal 12,000, men för
Malmöhus län 53,000 innev. De praktiserande läkarnas
antal rättar sig naturligtvis efter folkmängden
och dess förmögenhetsvilkor. Så finnas i Gotlands
län endast 5 praktiserande läkare, i Norrbottens,
Vesterbottens, Jämtlands och Kronobergs län hvardera
10, i Hallands 12, i Blekinge 14 o. s. v., i stigande
antal till Malmöhus län, som har 55 läkare, samt
Stockholms stad och län, der det finnes minst 165
praktiserande läkare. Den areal, som kommer på hvarje
för landsbygdens behof påräknelig läkare, vexlar från
9,800 qvkm. i Norrbottens län, 5,400 i Vesterbottens
o. s. v. till Blekinge samt Göteborgs och Bohus
län med 200 och slutligen Malmöhus län med endast
90 qvkm. Medeltalet för hela riket är 930 qvkm. De
såsom reserv, för tillfälliga vakansers fyllande
tillgängliga pensionärerna och stipendiaterna
vid fältläkarekåren och flottan utgjorde 1890
ett antal af 60. Desse äro i allmänhet icke ännu
legitimerade läkare. Af pensionerade militärläkare
qvarstå i fältläkarekårens reserv 5 regements-
och 5 bataljonsläkare, hvilka äfven kunna varda
använda i civil sjukvård. Såsom väsentligt ingående
faktor vid den allmänna och enskilda helso- och
sjukvårdens handhafvande ingå rikets 292 apotek och
medikamentsförråd. Rörande dessa se Apotek, Apotekare
och Apoteksprivilegium.
Sjukvård i fält (jfr Militärläkarevetenskap) omfattar
dels den officiella, af regeringen anordnade
sjukvården, dels den frivilliga sjukvården (för
den senare hänvisas till art. Frivillig sjukvård
i fält). Enligt de åsigter, som vunnits under de
sista krigen och derefter tillämpats i Tysklands,
Frankrikes, Italiens och andra lands härar, samt äfven
i den svenska genom ett år 1888 utgifvet reglemente,
har sjukvården i fält till hufvudändamål: att söka
förekomma sjukdomar och derigenom vidmakthålla
ett godt helsotillstånd inom armén, hvarpå dennas
stridsduglighet är i väsentlig
mån beroende, att lemna hjelp åt sjuka och sårade
samt att från armén förflytta (evakuera) dem, hvilkas
återställande fordrar längre tid.
Sjukvården omfattar 3 hufvudgrupper: vid fältarmén,
vid etappväsendet och i hemorten. Vid fältarmén:
trupperna och de högre staberna, sjukvårdskompanierna,
som vid större strider på slagfältet upprätta
förbandsplatser och ombesörja de sårades transport
derifrån, samt de flyttande sjukhusen, som i första
hand mottaga sjuka och sårade, ombesörja deras vidare
transport samt, när omständigheterna fordra, upprätta
egna förbandsplatser. Sjukvården vid etappväsendet
har till uppgift att ombesörja flyttningen från
krigsskådeplatsen till hemorten och att fortfarande
vårda sådana sjukar som ej kunna flyttas, samt
lindrigare sjuka, som snart blifva återställda. För
vinnande af detta ändamål inrättas vid etapperna
sjukvårdsreserv af personal och materiel, främre
etappsjukhus och sjukläger, sjukhuståg och sjuktåg
på jernvägarna samt fartyg för sjuktransport till
sjös. Vid farsoter, som nästan aldrig uteblifva i fält
och som vålla större förluster än fiendens vapen,
äro väl ordnade etappsjukhus och en väl organiserad
evakuation af största betydelse. Sjukvården i
hemorten mottager och vårdar hemsända sjuka och
sårade äfvensom sjuka vid hemmavarande besättnings-
och depot-trupper samt inrättar bakre etappsjukhus,
fasta och provisoriska sjukhus och sjukläger,
anskaffar sjukplatser i enskildas hem m. m. För
tillhandahållande af materiel upprättas i hemorten
ett allmänt sjukvårdsreservförråd.
Den frivilliga sjukvården inträder vid mobilisering
under de ledande militärläkarnes befäl och
användes hufvudsakligen vid etappsjukvården och i
hemorten. Under arméns högste befälhafvare tillkommer
ledningen af sjukvården i fält generalfältläkaren
och i hemorten ställföreträdande generalfältläkaren.
Under 1870–71 års fransk-tyska krig utgjorde
sjukantalet vid den tyska mobila armén i medeltal 250,000
man och vid den immobila 175,810 man, dertill 176,472
sjuka franska krigsfångar eller sammanräknadt 602,282
sjuka. Särskildt krigsfångarna voro i ovanligt hög
grad angripna af tyfus, rödsot, smittkoppor, mässling,
skarlakansfeber m. m.
Sjuktransport på jernväg (åkande sjukhus) har, till
väsentlig underlättnad för evakuationen, vunnit
betydlig utveckling under de senare krigen. I
amerikanska kriget 1861–65 användes i detta hänseende
ett ordnadt system, som vidare utvecklades under
1866 och 1870–71 års tyska krig och som sedan
har vunnit ytterligare utbildning. Jernvägståg,
som under krigstid användas för transport af
sårade och sjuka, s. k. sanitetståg, äro af
3 slag: sjukhuståg, som användas uteslutande i
sjukvårdens tjenst, tillfälliga sjukhuståg, som vid
tillfälliga behof uppsättas af till hands varande
lämpliga jernvägsvagnar, samt sjuktåg, med hvilka
transporteras lindrigt sårade och sjuka, som kunna
färdas i sittande ställning. Äfven godsvagnar,
täckta eller öppna, med eller utan inredning för
trupptransport, kunna härtill användas; i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
