- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 14. Ruff - Sockenstämma /
1485-1486

(1890) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mjölkvätskan, som får namnet kernmjölk. Fettet är
mekaniskt uppslammadt i mjölken eller bildar dermed
en emulsion, men emedan fettkulorna äro specifikt
lättare än den omgifvande vätskan, stiga dessa
kulor småningom upp till ytan och bilda ett lager
af grädde, som kan särskildt afskummas och användas
för smörberedningen. Emedan smörfettet är mjölkens
värdefullaste beståndsdel, går landtmannens sträfvan
vid mjölkhushållningen vanligen ut på att bereda smör,
hvilken produkt har ett jämförelsevis högt värde,
kan förvaras längre tid utan att försämras och jämväl
lämpar sig för transport. Kerningen af mjölk eller
grädde bör ega rum vid en temperatur af omkr. 15 à
18° C. Är temperaturen för hög, kunna fettkulorna
svårligen samla sig till några större korn, emedan
de till konsistensen äro alltför lösa. Vid mycket
låg temperatur deremot antaga de visserligen fast
form, men blifva derjämte så hårda, att de visa föga
benägenhet att häfta tillsammans eller förena sig
till så pass stora klumpar, att de låta afskilja sig
från kernmjölken. Vidare bör grädden vid kerningen
vara något syrlig, emedan smöret då blir mera
hållbart och för flertalet af konsumenterna äfven
mera välsmakande. Då man kernar smöret omedelbart af
mjölken, bör denna stå ett eller halfannat dygn, för
att blifva hvad man kallar »kernmogen». Emellertid
kan smör beredas äfven af fullkomligt söt grädde
eller söt mjölk, ehuru kerningen då bör ega rum
vid något lägre temperatur. Sålunda beredt smör bör
dock snart förbrukas eller ock förvaras i lufttäta
bleckaskar. Beredningen af s. k. »pariser-smör»
tillgår sålunda, att grädden först uppvärmes till
60 à 70° C., derigenom att gräddkärlet ställes i
kokande vatten, och derefter skyndsamt afkyles, i det
kärlet omgifves med sönderstött is eller nedsänkes
uti isvatten. Oaktadt sådant smör vanligen ej saltas,
håller det sig dock ganska länge, hvilket torde bero
derpå att genom gräddens uppvärmning före kerningen
bakteriernas verksamhet tillintetgöres, hvarjämte den
sönderdelande förmågan hos de i grädden befintliga
qväfvehaltiga substanserna försvagas.

Smörets hållbarhet och öfriga goda egenskaper bero
väsentligen på den behandling, som smöret undergår
efter kerningen samt vid inpackningen. Sålunda är af
vigt, att kernmjölken under smörets bearbetning,
eller s. k. »ältning», aflägsnas så fullständigt
som möjligt, samt att saltningen sker medelst
renadt och för ändamålet prepareradt salt (vanligen
s. k. Lüneburgersalt). Det färska, osaltade smöret
borde egentligen ej innehålla annat än smörfett och
något vatten, som naturligtvis alltid i mer eller
mindre mängd qvarstannar uti det tvättade smöret;
likväl ingår uti det vanliga smörets sammansättning
någon del af kernmjölken, och detta har till följd,
att smöret vid analys derjämte visar sig innehålla
något ostämne och mjölksocker. Genom saltningen
utdrages emellertid kernmjölken fullständigare,
såsom man kan finna af nedanstående analyser å smör
under olika förhållanden.
Färskt osaltadt smör. Gammalt saltadt smör.
Vatten 18,00         Vatten 9,80
Fett 78,00         Fett 83,36
Ostämne 1,50         Ostämne 1,00
Mjölksocker 2,00         Mjölksocker 0,80
Aska 0,50         Aska 5,04
Koksalt –          Koksalt 5,94
–––––– ––––––
100,00         100,00
        
Smör af söt grädde Smör af syrlig grädde
Vatten 14,80         Vatten 17,04
Fett 82,33         Fett 79,98
Ostämne 0,63         Ostämne 0,75
Mjölksocker 0,72         Mjölksocker 0,70
Aska och koksalt1,52         Aska och koksalt 1,53
–––––– ––––––
100,00         100,00


Man beräknar, att till 1 kg. smör fordras omkr. 10 à
40 gr. koksalt, ifall smöret skall förvaras och kunna
hålla sig oskadadt under en längre tid. Saltmängden
kan dock minskas till hälften, om smöret snart skall
förbrukas och begagnas som finare bordsmör. Jämte
koksalt använder man i England ofta en mindre
tillsats af salpeter och socker, hvarigenom smöret
blir mera hållbart och välsmakande. Till 1 kg. smör
åtgå vanligen omkr. 22 à 25 kg. mjölk, d. v. s. att
21 à 25 l. mjölk lemna 1 kg. smör. Den erforderliga
mjölkmängden är naturligtvis beroende på den större
eller mindre fetthalten hos densamma. Är mjölken mager
och dålig, kan man derför någon gång behöfva ända
till 30 l. mjölk, innan man erhåller 1 kg. smör. Vid
smörberedningen måste den största renlighet iakttagas,
och särskildt bör luften vara ren och frisk i de
rum der mjölken eller grädden förvaras eller smörets
behandling försiggår. I öfrigt äro smörets egenskaper
beroende af beskaffenheten hos de fodermedel, som
användas vid kreaturens utfodring.

Smörfettet består af åtskilliga s. k. feta
syror i förening med lipyloxid, som vid smörets
saponifikation eller behandling med alkalier eller
baser kan afskiljas och då öfvergår till glycerin. De
feta syrorna äro till sin natur dels icke flyktiga,
dels flyktiga. De senare förändras vida lättare och
kunna bilda föreningar, som äro af vidrig lukt och
smak, så att smöret blir alldeles onjutbart. Vidare
förändras de andelar af mjölksocker och kasein
eller ostämne, hvilka smöret innehåller, så att äfven
derigenom uppstå föreningar, som karakterisera härsket
och gammalt smör. Emellertid äro dessa för härskningen
utmärkande ämnen dels lösliga i vatten, dels ock mer
eller mindre flyktiga. Genom att tvätta och omarbeta
det gamla och härskna smöret kan man följaktligen
förbättra dess smak och öfriga egenskaper. Medelst
upphettning eller smältning kan man ock till en stor
del aflägsna de ämnen, som äro menliga för lukten
och smaken.

På senare tider har man af fettarterna efter
slagtade djur börjat framställa en produkt, som till
sammansättning, egenskaper och användning närmast
liknar vanligt smör och derför ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:32:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfan/0749.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free