Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sockerskatt, finansv., konsumtionsskatt på socker - Sockertoppskål, bot. Se Brassica - Sockerärter. Se Ärter - Sockne-allmänning. Se Allmänning - Socknegång, benämning på en fordom bland skoldjeknar allmän sed att gå omkring i socknen och uppbära penningar till understöd under studietiden - Socorro. 1. Hufvudstad i staten Santander i syd-amerikanska republiken Columbia - Socorro. 2. Stad i nord-amerikanska territoriet New Mexico - Soda, kem., natriumkarbonat, kolsyradt natron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begagnats till att under form af skatterestitution
införa större eller mindre exportpremier. Och
då Österrike öfvergick från redskapsskatt till
s. k. förbrukningsafgift, ersattes den med den
förra förbundna indirekta exportpremien af en direkt
sådan. Visserligen har i flere stater detta förfarande
i hög grad främjat sockertillverkningen. Särskildt
Tysklands och Österrike-Ungerns stora sockerexport
finner häri till väsentlig del sin förklaring. Men
dessa exportpremier innebära icke blott en i det hela
otillbörlig gåfva till sockerfabrikanterna resp. de
utländske konsumenterna på de skattdragandes
bekostnad, utan hafva ock bidragit till den
öfverproduktion af socker, som under de senaste
åren egt rum, samt skadat sockerfabrikanterna
i de land, till hvilka det sålunda premierade
sockret införts. Särskildt Storbritannien,
som sedan 1875 afskaffat all införseltull på
socker, har sett sin sockerfabrikation allvarligt
hotad genom det billiga socker, som på grund af
sockerpremierna kunnat till England införas. Detta
förhållande, som redan förut varit föremål för de
resp. staternas uppmärksamhet, har ledt till den år
1888 mellan England, Tyskland, Österrike-Ungern,
Belgien, Spanien, Italien, Nederländerna och
Ryssland afslutade sockerkonventionen, som
hufvudsakligen går ut på att alla direkta och
indirekta exportpremier skola afskaffas genom
införandet af den s. k. förbrukningsafgiften
såsom enda skatteform samt att införsel till de
konventionen biträdande staterna af socker från
land med direkta eller indirekta exportpremier
skall förhindras genom införselförbud eller dessa
exportpremier öfverstigande tullar. Konventionen
skulle träda i kraft d. 1 Sept. 1891. Som likväl
ratificeringen af densamma, hvilken skulle ega
rum d. 1 Aug. 1890, ännu icke försiggått, är det
tvifvelaktigt om konventionen verkligen kommer
till stånd. D. D.
Sockertoppskål, bot. Se Brassica.
Sockerärter. Se Ärter.
Sockne-allmänning. Se Allmänning.
Socknegång, benämning på en fordom bland skoldjeknar
allmän sed att gå omkring i socknen och uppbära
penningar till understöd under studietiden. Redan
l529 stadgades, att det icke skulle tillåtas dem
att »alltför länge gå på bygden efter theras
allmusa» eller »föra lögn och dravelstidende
bland folket och bedrifva theras ribalderij». Det
oaktadt fortforo dessa tiggarevandringar, och det
äfven sedan socknegången blifvit aflyst (1624) och
djeknepenningarna trädt i stället. Innan djeknarna
begåfvo sig ut på socknegång, försågos de af rektor
med ett slags kreditiv, ett s. k. socknebref. Detta
började på följande halft skämtsamma sätt:
»Notum est formicas tempore aestivo etc.» (det är
bekant, att myrorna om sommartiden o. s. v.). De
kringvandrande djeknarna förstodo att på allt sätt
stämma sockenboarna till sin fördel, bl. a. genom
att sjunga latinska hymner. Först efter 1780 upphörde
socknegången fullständigt. R. G.
Socorro. 1. Hufvudstad i staten Santander i
syd-amerikanska republiken Columbia
nära Rio Suarez. Omkr. 16,000 innev. Odling af
sockerrör och bomull. Halmflätning. – 2. Stad
i nord-amerikanska territoriet New Mexico,
vackert belägen i Rio Grandes dal. Omkr. 5,000
innev. (1887). Staden är medelpunkten i ett
grufdistrikt.
Soda, kem., natriumkarbonat, kolsyradt natron, Na2
CO3, är ett i industrielt afseende mycket vigtigt
salt, som användes till tvål, vid tvättning, vid
glastillverkning och till framställande af en stor
mängd kemisk-tekniska fabrikat. På flere ställen i
Central-Asien, i norra Afrika, i Indien, Ungern och
annanstädes förekommer det löst i insjöars vatten
eller ur marken. Vid förbränning af hafsalger
och hafsväxter, hvilka innehålla natriumsalter af
organiska syror, stannar natriumkarbonat i askan. Ända
till början af detta århundrade var sådan aska det
vigtigaste råämnet för sodatillverkning. Numera
tillverkas soda nästan uteslutande af koksalt
och efter tvänne metoder, den leblanc-ska och
ammoniaksodaprocessen. År 1793, då Frankrike var
afspärradt från utlandet och behofvet af soda blef
kännbart, utfäste välfärdsutskottet en belöning för
det bästa förslaget att tillverka soda. En kirurg,
Leblanc, uppgaf då den metod, som än i dag följes
vid de flesta sodafabriker. Ammoniaksodaprocessen
patenterades 1838 af Dyar och Hemming, men kom icke
till praktiskt utförande förrän 1855, då Schlösing
och Rolland anlade en mindre försöksfabrik i närheten
af Paris. Det var emellertid först 1861, som Solvay
i Bruxelles utbildade denna metod, så att den kunde
täfla med den leblancska.
Det leblancska förfaringssättet består deri att man
först genom inverkan af svafvelsyra på koksalt bereder
glaubersalt (natriumsulfat), hvarvid saltsyra erhålles
som biprodukt:
2Na Cl + H2 SO4 = Na2 SO4 + 2H Cl. Denna
reaktion försiggår i två stadier. Först bildas
vid lägre temperatur surt natriumsulfat, som vid
upphettning med klornatrium ger neutralt sulfat.
Glaubersaltet blandas sedan med kalksten
(kalciumkarbonat) och stenkol samt upphettas
i flamugn, hvarvid bildas svafvelnatrium, som med
kalciumkarbonatet omsätter sig till svafvelkalcium och
natriumkarbonat:
Na2 SO4 + 2C = Na2 S + 2C O2
Na2 S + Ca CO3 + Ca S + Na2 CO3.
Sedan utlakar man den glödgade massan med vatten, hvarvid
svafvelkalcium återstår olöst och sodan går i lösning. Under
sodalutens afdunstning afskiljes sodan som
ett hvitt kristalliniskt pulver, som upptages,
alltefter som det bildas och kalcineras. Den så
erhållna råsodan är ganska oren och raffineras
genom omkristallisering.
Ammoniaksodaprocessen beror derpå att kolsyregas,
om sådan inledes i en lösning af koksalt i kaustik
ammoniak, utfäller svårlösligt surt natriumkarbonat,
hvarjämte klorammonium, som stannar löst i vätskan,
uppstår:
Na Cl + H3 N + H2 O + CO2 =
Na H CO3 + NH4 Cl.
Upphettas det sura natriumkarbonatet, bortgår
kolsyregas och soda erhålles i återstod. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
