- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
109-110

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spaldencreutz. 2. Arvid Johan S. - Spalding, stad i engelska grefskapet Lincoln - Spalier. Se Espalier - Spallanzani, Lazaro - spalt (T. spalte, af spalten, klyfva), benämning på de genom upprättstående linier skilda afdelningarna af en tryckt eller skrifven sida - Spandau, stad och fästning i preussiska regeringsområdet Potsdam (Brandenburg) - Spandemager, Hans Olufsen - Spandriller, byggnadsk., kallas de merendels med målningar prydda mursvicklarna mellan arkadbågarna omedelbart under galleriet på en byggnad - Spangberg l. Spangsberg, Morten - Spangenberg, August Gottlieb - Spanheim, Ezechiel von - Spani (Spanno), Prospero, kallad Clementi - Spanieln, zool. Se Hunden, sp. 70

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dels original, dels öfversättningar. Bland de förra
märkas romanen Svärmarinnan (1800) och en tidskrift
För mina vänner (1805–07). Död 1828.

Spalding, stad i engelska grefskapet Lincoln,
hufvudort i distriktet Fens, belägen vid flere
jernbanor och vid den segelbara floden Welland. 9,260
innev. (1881). Handel med boskap, stenkol, säd, lin,
hampa, frö och ull.

Spalier. Se Espalier.

Spalianzani, Lazaro, italiensk naturforskare,
född 1729 i hertigdömet Modena, blef 1756 professor
i Reggio samt sedermera i Modena och Pavia. Död
1799. S. utgaf en mängd skrifter, i hvilka han
företrädesvis behandlade grodornas fortplantning,
infusionsdjuren, matsmältningen och blodomloppet. Han
skref äfven reseskildringar.

Spalt (T. spalte, af spalten, klyfva), benämning på
de genom upprättstående linier skilda afdelningarna
af en tryckt eller skrifven sida.

Spandau, stad och fästning i preussiska
regeringsområdet Potsdam (Brandenburg), vid
Sprees utflöde i Havel samt vid Berlin–Hamburg-
och Berlin–Lehrtebanorna, 12 km. v. om
Berlin. 31,463 innev. (1885), deraf omkr. 4,000
militärer. Gymnasium. Staden drifver skeppsbyggeri
och liflig handel med trä samt har staten tillhöriga
storartade gevärs- och ammunitionsfabriker. Dess
egentliga betydelse är dock som fästning af första
klass, afsedd för Berlins försvar och inrymmande
det citadell, Juliusthurm, i hvilket en del af den
franska krigsskade-ersättningen af 1871 förvaras för
att genast vara tillgänglig vid krigsutbrott. S. är en
af de äldsta städerna i Mittelmark, erhöll stadsrätt
1232, befästes 1319–24 och var flere gånger residens
för de förste kurfurstarna af hohenzollernska
huset. Det innehades af svenskarna 1631–34.

Spandemager, Hans Olufsen, en af de danske
reformatorerna, var 1527 munk i Malmö och blef genom
Klaus Mortensen Töndebinder vunnen för reformationen,
följde med honom till Haderslev för att erhålla
större insigter i den lutherska läran och var sedan
hans medarbetare i Malmö, bl. a. vid den nya danska
psalmbokens utgifvande 1528. Död 1571 som prest
i Lund. E. Ebg.

Spandriller (af Ital. spandere, utbreda), byggnadsk.,
kallas de merendels med målningar prydda mursvicklarna
mellan arkadbågarna omedelbart under galleriet på
en byggnad.

Spångberg l. Spangsberg, Morten, dansk
upptäcktsresande, f. omkr. 1698 vid Esbjerg i
sydvestra Nörrejylland, blef 1720 löjtnant i ryska
flottan och var 1725–28 souschef under Vitus Bering
på hans första upptäcktsresa från Kamtsjatka. 1732
blef S. kapten och drog följande år till Sibirien för
att deltaga i Berings nya resor. Han utsändes 1738
med tre skepp och undersökte den kurilska ögruppen,
som förut var nästan okänd; for å nyo ut 1739 och
uppnådde under sommarens lopp flere af de japanska
öarna, både Nipon och Jesso, men fick icke tillfälle
att göra någon fullständigare
undersökning. 1742 gjorde S. en tredje resa till Japan, men
den misslyckades alldeles. Då S. nu blef föremål för
grofva beskyllningar, i isynnerhet för underslef,
och blef illa behandlad af de ryska myndigheterna,
lemnade han 1745 egenmäktigt Sibirien och reste
till Petersburg, blef till straff dömd till döden,
men benådad med degradation af kort varaktighet. Död
1761 som kapten af 1:sta klassen. S. har blifvit
orättvist bedömd äfven af efterverlden, som icke
har velat erkänna, att han hade förtjensten af
att hafva upptäckt Kurilerna och Japan norrifrån.
E. Ebg.

Spangenberg, August Gottlieb, framstående ledare af
brödraförsamlingen i Herrnhut, född i Klettenberg
i Harz d. 14 Juli 1704, studerade först juridik,
sedan teologi i Jena, der han 1726–32 höll fria
teologiska föreläsningar. 1727 gjorde S. bekantskap
med herrnhutarna och deras hufvudman, Zinzendorf, och
sedan han 1732–33 vistats i Halle som Francke d. y:s
medhjelpare vid ledningen af barnhuset derstädes, men
sistnämnda år för sina starkt separatistiska åsigter
förvisats, ingick han i brödraförsamlingen. Under
de sextio år han tillhörde densamma var han dess
teolog, apologist och statsman. 1733–62 uppehöll
han sig hufvudsakligen i Pennsylvania och England,
ifrigt arbetande för missionsverket i dessa och
andra land. Efter Zinzendorfs död kallades han
emellertid 1762 till dennes efterträdare som biskop i
brödraförsamlingen och egnade de trettio följande åren
åt dess utveckling. Med mild och lugn fasthet bilade
han alla praktiska och teoretiska strider samt dämpade
den öfverdrifna mysticismen. Derigenom äfvensom genom
sitt arbete Idea fidei fratrum (1779, öfvers. 1782),
en sammanfattning af herrnhutarnas trossatser,
kan han kallas församlingens andre stiftare. Han
skref äfven Leben Zinzendorfs (1772–75), Begriff
der christlichen lehre in der brüdergemeinde
(1779)
samt flere andliga sånger. Den fromme och lärde mannen
dog i Berthelsdorf d. 18 Sept. 1792.

Spanheim, Ezechiel von, tysk-schweizisk lärd och
statsman, f. 1629 i Genève, kallades 1651 till
professor i skönliteratur i sin födelsestad och
invaldes i stora rådet derstädes, tjenstgjorde
sedermera som kurfurstens af Pfalz ombud i Italien,
var 1680–89 kurfurstens af Brandenburg sändebud i
Paris, blef derefter brandenburgisk statsminister
och deltog som sådan i fredsunderhandlingarna i
Rijswijk, utnämndes 1702 till preussiskt sändebud i
London och dog derstädes 1710. Han utgaf bl. a. tvänne
förträffliga verk: Dissertationes de usu et praestantia
numismatum antiquorum
(1664; bästa uppl. 1706–17)
och Orbis romanus (1704, omtr.).

Spani (Spanno), Prospero, kallad Clementi, italiensk
bildhuggare från Reggio, död 1584, var elev af
sin farbroder, Bartolommeo S., och utbildade sig
senare under inflytande af Michelangelo. Han utförde
åtskilliga grafmonument i kyrkor i Reggio, Parma,
Mantua, Bologna, o. s. v.

Spanieln, zool. Se Hunden, sp. 70.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free