- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
315-316

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sprödhet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

målningar från hans verkstad, den ena t. o. m. signerad.
O. G-g.

Square [skoär], Eng., fyrkant, qvadrat; en af hus
på alla sidor omgifven, med jernstängsel inhägnad
och med planteringar försedd plats i åtskilliga
engelska städer.

Square mile [skoär majl], Eng., den engelska
qvadratmilen = 2,5,898,945 qvkm.

Squatter [skoå’tter], Eng. (af to squat, slå sig ned),
i Nord-Amerikas Förenta stater benämning på sådana
personer, hvilka utan någon rättslig grund slå sig
ned på ett stycke obebyggd jord, särskildt på staten
tillhörig obebyggd mark. Genom squatters hafva stora
delar företrädesvis af de vestra staterna blifvit
koloniserade och uppodlade. Med tanke på detta
goda resultat har man genom vissa lagar sökt skydda
dessa merendels fattige invandrare i besittningen af
deras egenmäktigt ockuperade jordar. En sådan lag är
den 1862 utfärdade »homestead bill» (jfr Homestead
och Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1226–27). I
Australien är squatter benämning på personer, som
för fårafvels skull arrendera obebyggda statsjordar.

Squaw [skoå], plur. squaws, benämning på gift qvinna
bland indianerna.

Squier [skoä’jör], Ephraim George, nord-amerikansk
arkeolog, f. 1821 i staten New York, sedan 1871
president i antropologiska institutet i New York,
d. 1888, har utgifvit: Antiquities of the state of
New York
(1851), Nicaragua, its people, scenery
and monuments
(1852), Waikua, or adventures on the
Moskito shore
(1855), The states of Central America
(1857), Honduras (1870), Peru (1876) m. m.

Squillace [-la’tje], romarnas Scylacium, stad i
italienska prov. Catanzaro, nära en vik af Joniska
hafvet. 3,049 innev. (1881). Biskopssäte. År 982 blef
kejsar Otto II der i grund slagen af sarasenerna.

Squire [skoä’jr], Eng., landtjunkare, förkortning af
esquire (se d. o.).

Sqvadron (Fr. escadron), benämning för en viss
afdelning kavalleri. Ordet förekom första gången
under förra hälften af 17:de årh. och betecknade
då en för taktiskt ändamål bildad truppstyrka
af vare sig infanteri eller kavalleri. Småningom
blefvo sqvadronerna mera fasta, och vid infanteriet
utbyttes benämningen mot slutet af 17:de årh. mot
bataljon. Kavallerisqvadronen blef fortfarande
endast en taktisk förening af 2–4 kompanier,
hvilka i administrativt hänseende voro regementets
underafdelningar. Mot slutet af 18:de årh. blef
sqvadronen småningom äfven den administrativa enheten,
då kompaniindelningen bortföll. Den senare bibehölls
dock af fransmännen under de napoleonska krigen och
finnes ännu qvar i engelska och portugisiska arméerna
och bildas der sqvadronen af 2 kompanier. Sqvadronen
är kavalleriets grundenhet, den, som under vanliga
förhållanden alltid uppträder samlad på slagfältet,
och dess fältstyrka utgör inom de flesta arméer numera
150 man, i Sverige 100. – Inom franska armén indelas
trängen i sqvadroner (bataljoner) på 4 kompanier. –
Chef d’escadron utgör i
franska armén benämning på majorsgraden
vid kavalleriet och artilleriet.
C. O. N.

Sqvadronera (jfr Sqvadron), egentl. rida omkring;
slå omkring sig (med ord); skräfla.

Sqvalbank, väg- och vattenb. Se Bankett.

Sqvallerkål, bot., folknamn på Aegopodium
Podagraria
L. (se Aegopodium).

Sqvattram, bot. Se Ledum.

Sqvätteslägtet, Saxicola, zool., tillhör fam.
trastfoglar, (Turdidae), ordn. tättingar (Passeres)
bland foglarna. Näbben är svag och rak, med en smal
upphöjd kant mellan näsborrarna; mungiporna äro
försedda med borsthår. Vingarna äro af medelmåttig
längd och stjerten kort, vanligen med ett hvitt band
vid roten. Sqvättorna äro lifliga, parvis lefvande
foglar, som uppehålla sig på steniga och öppna
ställen, på åkrar och bland buskar, men aldrig i
större skogar. Deras föda består uteslutande af
insekter, maskar och andra smådjur. Sina bon
lägga de på marken eller i hål bland stenar. De
äro flyttfoglar, som lemna oss om hösten och
återkomma tämligen tidigt om våren till sina
häckplatsar. Stensqvättan (S. oenanthe) har ryggen
gråaktig, men pannan och ett band öfver ögonen hvita,
samt är inunder hvitaktig. Ungarna äro på hufvudet
och halsen beströdda med små rostgulaktiga fläckar
samt på bröstet tecknade med mörkare tvärband och
fläckar, således mycket olika de gamla. Stensqvättan
har en mycket vidsträckt geografisk utbredning:
hela Europa, norra och mellersta Asien samt under
vintern norra Afrika. Hon hör ock till Skandinaviens
allmännaste foglar och förekommer i den högre norden,
t. o. m. på Grönland. Hennes sång är skäligen klen. I
äggens rufning och ungarnas uppfödande deltaga båda
makarna. – Om Busksqvättan se d. o.

Sravak, indisk sekt. Se Djaina.

Sreznevskij, Ismail Ivanovitj, rysk filolog
och arkeolog, född 1812 i Jaroslav, blef professor
i statistik i Charkov och, efter en vetenskaplig
forskningsresa i de slaviska landen (1839–42),
professor i slaviska språk i Petersburg 1847. Död
1880. S. var en af den ryska språkvetenskapens
grundläggare samt utgaf flere skrifter i fornrysk
filologi, mytologi och arkeologi.

Srinagar, l. Serinagur, hufvudstad i riket Kasjmir
i vestra Himalaja, är beläget 1,568 m. öfver hafvet
i en för sin skönhet berömd dal, på ömse sidor om
floden Djeilum. Omkr. 130,000 innev. Bland stadens
byggnader, som i allmänhet äro obetydliga trähus,
liggande vid trånga gator eller små kanaler, märkes
stormoguls forna palats. Enligt sägnen anlades S. i
början af 6:te årh.

Staaff [staf]. 1. Per S., jurist,född i Sala d. 7
Nov. 1776, studerade i Upsala, tog derstädes 1774
kansliexamen samt tjenstgjorde derefter i Inrikes
civilexpeditionen och i Svea hofrätt. År 1800
utnämndes han till notarie vid Stockholms magistrat
och 1807 till adjungerad ledamot af rådhusrätten
samt erhöll 1810 advokatfiskals namn med tur och
befordringsrätt. Under lagkomiténs hela tillvaro,
åren 1811–32,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:26 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free