Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stefan, Joseph - Stedingk ... - Stefan, konungar af Ungern - Stefan. 1. S. I den helige - Stefan. 2. S. II - Stefan. 3. S. III - Stefan. 4. S. IV - Stefan l. Staffan, Helsinglands apostel - Stefan af Blois, konung af England - Stefan Bathori. Se Bathori - Stefanometer, fys., meteor. Se Stefanoskop - Stefanos från Bysans, grekisk geograf - Stefanoskop, fys., meteor., kallas en af Delezenne konstruerad apparat - Stefansorden, österrikisk-ungersk orden - Stefanus, kristendomens förste martyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vigtiga undersökningar rörande ljusets interferens
och dubbelbrytning, gasernas diffusion och
ledningsförmåga, värmestrålningens beroende af
temperaturen samt lagarna för de elektro-dynamiska
företeelserna och induktionen.
Stefan, konungar af Ungern, tillhörande den arpadska
ätten. – 1. S. I den helige, Ungerns förste konung,
reg. 997–1038, född 975, var son af hertig Geisa
och kristnades 995. Han arbetade nitiskt för
kristendomens införande bland ungrarna, i det att
han, efter att hafva besegrat det mäktiga hedniska
partiet, sjelf uppträdde som apostel samt stiftade
flere biskopsdömen och kloster. Till belöning
härför erhöll han af påfven Sylvester II titeln
»apostoliskt majestät» och en konungakrona (den
ännu bevarade »S:t Stefans-kronan»), med hvilken
han kröntes år 1000 (1002?). Segerrikt bekämpande de
sjelfrådige stamhöfdingarna, införde han lagar och
länsförfattning (komitatsindelningen) i landet efter
tyskt mönster. Han dog 1038, kanoniserades 1087 och
är Ungerns skyddspatron. – 2. S. II, konung 1114–31,
var en lättsinnig och grym furste. Hans regering
oroades af inre uppror samt krig med grannstaterna. –
3. S. III, konung 1161–72, kämpade om kronan med sin
af bysantinske kejsaren understödde farbror S. IV,
hvilken dog 1164. – 4. S. V, konung 1270–72, förde
ett olyckligt krig med konung Ottokar af Böhmen och
dog på ett fälttåg mot Serbien.
Stefan l. Staffan (Lat. Stephanus), Helsinglands
apostel, hette enligt Adam af Bremen egentligen
Stenfi eller Simon samt sändes af den bremenske
ärkebiskopen Adalbert (1043–72) som förste biskop
till Helsingland. Han predikade till en början
kristendomen med framgång, man då han dristade att
nedbryta afgudatempel och bildstoder, måste han
fly för de uppretade hedningarna. Dessa upphunno
honom emellertid och dödade honom på Ödmorden,
vid Tynnebro å. Martyrens lik begrofs i Norrala,
der ett litet kapell utmärker platsen. S. kallas i
folkvisan »Staffan stalledräng», emedan han var en
god ryttare och stor vän af hästar. I flere socknar
plägade man länge på annandag jul rida Staffans
skede, d. v. s. en kappridt under afsjungande af
Statfansvisan. Jfr Arbrå.
Stefan af Blois, konung af England, son af Stefan,
earl of Blois, och Adela, Vilhelm Eröfrarens dotter,
föddes i Blois 1105. I besittning af grefskapen
Mortain och Boulogne, var han en af Normandies
mäktigaste baroner. Ehuru han svurit att understödja
sin kusins, kejsarinnan Matildas, och hennes omyndige
sons, sedermera Henrik II:s, tronföljd i England,
lät han vid Henrik I:s död (1135) välja sig sjelf till
konung och betryggade detta val genom att utfärda nya
privilegier, särskildt för presterskapet. Men redan
1136 utbröto uppror i England, och 1137 nödgades S. i
Normandie kämpa mot Matildas andra gemål Gottfrid af
Anjou. Sedan anfölls han af konung David af Skotland,
men slog denne i grund vid Standard (1138). Genom att
omgifva sig med främlingar och inkräkta på kyrkans
makt framkallade han emellertid ett starkt missnöje,
och, då Matilda med sin halfbroder Robert af Gloucester
landsteg i södra England (1139), utbröt ett
förhärjande inbördes krig, som varade i fjorton
år. Sedan S. någon tid suttit fången, och krigslyckan
vexlat upprepade gånger, ingicks ett fördrag i
Winchester 1153, enligt hvilket S. skulle bibehålla
kronan, men erkänna Matildas och Gottfrids son Henrik
som sin efterträdare. Död 1154.
Stefan Bathori. Se Bathori.
Stefanometer (af Grek. stefanos, krans, och metrein,
mäta), fys., meteor. Se Stefanoskop.
Stefanos från Bysans, grekisk geograf i 6:te årh.,
skref under titeln Ethnica en geografisk ordbok,
som tillika innehöll historiska och mytologiska
uppgifter. Af densamma återstå endast tvänne fragment
och ett utdrag af grammatikern Hermolaos (i 6:te
l. 7:de årh.), hvilka publicerats af Westermann
(1839), Meineke (1849) m. fl.
Stefanoskop (af Grek. stefanos, krans, och
skopein, se), fys., meteor., kallas en af Delezenne
konstruerad apparat för observerande af de kransar
(små gårdar), som visa sig omkring solen, äfven
då de till följd af solens bländande sken ej kunna
ses med blotta ögat. Apparaten består af ett rör,
i hvars botten befinna sig flere färgade glas,
hvilka genomsläppa blott en enda färg, t. ex. rödt
eller blått, och derigenom betydligt försvaga det
direkta solljuset. För att af detta instrument göra
en stefanometer, behöfver man endast täcka en del
af glaset med nickt. Man ser då samtidigt de kransar,
som frambringas af det fina nicktpulvret, och de i
molnen bildade små gårdarna. Genom, jämförelse mellan
diametrarna i dessa bägge slag af ringar finner man
förhållandet mellan vattendropparnas storlek i molnet
och nicktpartiklarnas dimensioner, ty ringarnas
diametrar äro omvändt proportionella mot storleken af
de partiklar, hvari de bildas. Men nicktpartiklarnas
diameter kan uppmätas med mikroskopet. Genom dylika
mätningar har man funnit partiklarna i dimma i
allmänhet hafva, större dimensioner om vintern än
om sommaren. Deras diameter fann Kämtz i Januari
uppgå till 0,0275 och i Juli endast till 0,0169 mm.
R. R.
Stefansorden, österrikisk-ungersk orden, stiftad 1764
af kejsarinnan Maria Teresia till minne af Ungerns
förste konung, Stefan den helige. Denna orden är
näst »Gyllene skinnets orden» monarkiens förnämsta
hederstecken. Den är delad i tre klasser och medförde
till 1884 ärftlig friherrevärdighet. Ordenstecknet är
ett grönt, emaljeradt kors med röd medaljong. Bandet
är rödt med gröna kanter.
Stefanus (-os), kristendomens förste martyr, var
enligt Apostlagerningarna (kap. 6: 8) en af de af
församlingen i Jerusalem utsedde 7 diakonerna. Han
omtalas såsom »en man full af tro och den Helige
Ande» och synes i synnerhet hafva varit verksam såsom
predikare. Men efter en kort tid uppträdde män,
hvilka, då de förgäfves sökte disputera »emot den
visdom och den anda, hvarmed han talade», anklagade
honom inför rådet för hädelser emot Moses och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
