- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
633-634

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms teatrar - Stockholm-Vesterås-Bergslagens jernväg - Stockjobber. Se Jobber - Stocklack. Se Gummilacka - Stockmar, Christian Friedrich von - Stockport, stad i engelska grefskapet Chester och Lancaster - Stockros, bot., trädg., var ursprungligen det svenska namnet på slägtet Lavatera L., men detta namn tillägges numera allmänt Althæa rosea Cavan. - Stockröta. Se Potatessjuka - Stockstraff, ett förr användt skamstraff - Stocksund, sund i Stockholms län - Stockton, stad i nord-amerikanska staten Kalifornien - Stockton-on-Tees, stad i engelska grefskapet Durham - Stockverk. Se Fältbefästning, sp. 568, och Malm, sp. 716 - Stod. Se Bildstod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Petterson, Hj. Sjöberg och K. Viberg), 1871–72 af
Zetterholm, Wallmark och Josephson (Södra teaterns
sällskap), af Wallmark 1873–74, af A. Alberg 1877–78
Bijou-teatern») och med namnet Folkteatern 1887–88
samt 1889 o. följ. af F. Lund.

I Humlegården byggdes 1851 en ny teater, som innehades
af Stjernström. Hessler, O. Andersson (1853–62), af
W. Ahman och M, K. Pousette 1863–67, af Rohde 1868,
Bosin 1869, Lindmark m. fl.

Å Teatern i Davidsons norra paviljong vid
Drottninggatan uppträdde Weselius’ trupp 1853,
Selinders »barnteater» 1858–61, Åbjörnssons
»elevteater» i midten af 1860-talet.

Teatern i De la Croix’ hus vid Brunkebergstorg
begagnades hösten 1853 af Stjernström, 1864–66
af Rohde och F. E. Caspér samt kallades denna tid
Folkteatern.

Ännu mera tillfällig har verksamheten varit å
Odeon-teatern (Regeringsgatan 28), invigd 1859,
Valhalla i gården n:o 51 A Mäster-Samuels-gatan
(1860-talet), Blanchs teater vid Kungsträdgården
(början af 1880-talet) och Kungsholmsteatern
(Kronobergsgatan 11, i slutet af 1880-talet). Jfr
Dahlgren, F. A.: »Anteckningar om Stockholms theatrar»
(1866). E. F-t.

Stockholm–Vesterås–Bergslagens jernväg utgöres
af bandelarna Stockholm–Tillberga–Vesterås
(111 km.) och Tillberga–Engelsberg (50 km.) samt
eges af »Stockholm–Vesterås–Bergslagens
jernvägsaktiebolag». Denna jernväg, som 1876 öppnades,
trafikeras dock af »Stockholm–Vesterås–Bergslagens
trafikaktiebolag», som jämväl trafikerar
Sala–Tillberga jernväg, Norbergs jernväg
(Engelsberg–Kärrgrufvan), Klackbergs jernväg
(Norberg–Klackbergs grufvor) samt Spånga–Löfsta
jernväg. Samtliga dessa banor hafva normal spårvidd
(1,435 mm.). Anläggningskostnaden för alla de banor,
som trafikeras af Stockholm–Vesterås–Bergslagens
trafikaktiebolag utgjorde med rullande material vid
1888 års slut 13,706,362 kronor. Driftkostnaden har
under perioden 1884–88 varierat mellan 44,5–49,5
proc. af bruttotrafikinkomsten.

Stockjobber. Se Jobber.

Stocklack. Se Gummilacka.

Stockmar, Christian Friedrich von, tysk statsman,
friherre, född d. 22 Aug. 1787, var först lifmedikus
hos prins Leopold af Sachsen-Koburg samt blef
sedermera dennes sekreterare, skattmästare och
hofmarskalk. Som prinsens förtrogne tog han verksamt
del i de underhandlingar, som föregingo dennes
antagande af belgiska konungakronan 1831. År
1836 sändes han till England samt blef efter
prinsessan Viktorias förmälning med prins Albert
af Sachsen-Koburg det engelska konungahusets intime
vän. Vid tyska förbundsdagen 1848 uppträdde han som
Koburgs ombud kraftigt för Tysklands föraning under
Preussen. Han dog i Koburg d. 9 Juli 1863.

Stockport, stad i engelska grefskapen Chester
och Lancaster, på en höjd vid Mersey samt vid flere
jernvägslinier. 59,553 innev. (1881). Staden är trångt
och oregelbundet byggd.
Tillverkningen af bomullsvaror och filthattar
är betydande. Dessutom finnas bryggerier,
maskinverkstäder m. fl. industriella
anläggningar. Liflig handel.

Stockros, bot., trädg., var ursprungligen det svenska
namnet på slägtet Lavatera L. (se d. o.), men detta
namn tillägges numera allmänt Althaea (l. Alcea
L.) rosea Cavan., en i våra trädgårdar ofta odlad
(två- l. mångårig) prydnadsväxt, härstammande från
Orienten. En af frö uppdragen stockros bildar första
året en rosett af stora, rundadt hjertlika blad,
ur hvilken följande vår uppskjuter en nästan enkel
stjelk af 1,5–2,5 m. i höjd, bärande 5–7-flikiga
håriga blad, i hvars vinklar sitta kortskaftade stora,
hos de odlade varieteterna starkt dubbla och derigenom
nästan halfklotformiga blommor, hvilkas färg hos
olika stånd vexlar från rent hvitt till gult, rödt,
brunrödt och svartviolett med många mellanliggande
skiftningar. Blommorna sitta tätt intill hvarandra,
nästan täckande den tämligen grofva stjelken, hvaraf
namnet »stockros» = rosor l. blommor, som springa ut
från en käpp (T. stock). De praktfulla blommorna
utvecklas under eftersommaren, och blomningen
räcker vanligen långt in på hösten, så länge icke
frost inträffar. Jfr Althaea, Kattost och Lavatera.
O. T. S.

Stockröta. Se Potatessjuka.

Stockstraff, ett förr användt skamstraff, som bestod
deruti att delinqventen placerades på en stol med båda
benen instuckna i den s. k. stocken, hvilken utgjordes
af tvänne tjocka, med halfcirkelformiga inskärningar
försedda trästycken, som hopfogades och dervid
bildade runda hål, så stora att en menniskas smalben
fick rum deruti. Stockstraffet utstods i allmänhet i
församlingskyrkans vapenhus, der den dömde fick sitta
under gudstjensten samt beskådas af kyrkfolket vid in-
och utgåendet ur kyrkan. Genom K. förordn. d. 10 Juni
1841 upphäfdes detta straff helt och hållet i Sverige.

Stocksund, sund i Stockholms län, Danderyds socken,
förenar Edsviken med Lilla Värtan. Jfr Almare Stäke.

Stockton [-tön], stad i nord-amerikanska staten
Kalifornien, vid Stockton-kanalen, som förenar staden
med San Joaquin, och vid Central Pacific-banan. 10,282
innev. (1880). S. är medelpunkt för handeln i
San Joaquins floddal och drifver mycket betydande
affärer med hvete. Tillverkning af läder, papper,
åkerbruksredskap m. m. Staden anlades 1849.

Stockton-on-Tees [-tön ån tis], stad i engelska
grefskapet Durham, vid floden Tees och flere
jernvägslinier. 41,015 innev. (1881). Staden är
särdeles väl byggd. Den drifver en liflig handel på
Nederländerna och Östersjöhamnarna; 1885 inlöpte i
hamnen 649 fartyg om 149,628 tons och utlöpte 700
fartyg om 175,647 tons. Betydande jernmanufakturer och
skeppsvarf. I omnejden finnas stora kolgrufvor. 1825
byggdes af G. Stephenson mellan S. och Darlington
den första för allmän trafik afsedda jernvägen.

Stockverk. Se Fältbefästning, sp. 568, och Malm,
sp. 716.

Stod. Se Bildstod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free