- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
631-632

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms teatrar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arkitekten A. Anderberg till den nya byggnaden äro
antagna. Dess salong får tre rader och skall rymma
1,240 personer. Orkesterns plats blifver nedsänkt. Den
blifvande byggnaden skall i hyresafkastning (för
affärslokaler) gifva 100,000 kr., och riksdagen är
sinnad att förnya sitt anslag å 60,000 kr., sedan all
farhåga för dettas växande så lyckligt undanröjts. –
Förste direktorer vid k. teatern hafva varit
frih. G. J. Ehrensvärd 1773–76. frih. A. F. Barnekow
1776–80, grefve Karl v. Fersen 1780–86,
frih. G. M. Armfelt 1786–92, frih. Kl. Rålamb
1792–98, frih. J. H. Hamilton 1798–1804,
A. N. Edelcrantz 1804–10, A. F. Skjöldebrand 1810–12,
grefve G. K. F. Löwenhielm 1812–18, kronprinsen Oscar
4–23 Nov. 1818, frih. G. F. Åkerhielm 1818–23, grefve
G. Lagerbielke 1823–27, grefve J. K. Puke 1827–31,
B. v. Beskow 1831–32, J. P. Törner April–Juli 1832,
P. Westerstrand 1832–40, frih. H. A. Hamilton 1844–48,
S. G. Schyberg 1848–52, frih. K. F. Bonde 1852–56,
G. O. Hyltén-Cavallius 1858–60, frih. E. v. Stedingk
1861–66, E. af Edholm 1866–81, H. Westin 1881–83,
A. Willman 1883–88. Kapellmästareplatsen har beklädts
af Uttini, Kraus, Vogler, Haeffner, Eggert, Kuster,
Du Puy, J. F. Berwald, Foroni, Lachner, Norman, Dente,
Nordqvist och Henneberg. Såsom dekorationsmålare vid
operan hafva efter Desprez utmärkt sig G. A. Müller,
E. Roberg och F. Ahlgrensson m. fl.

Redan före det vid Stenborgska teaterns inlösen
stadgade monopolet för de k. teatrarna hade A. de
Broen fått privilegium på att inrätta en sommarteater
å k. Djurgården, hvilken öppnades först 1801. De
derst. gifna pjeserna skulle godkännas af direktionen
för de k. teatrarna och fingo ej vara sådana,
som uppfördes å dessa. (Sonen I. de Broen erhöll
dessutom privilegium på en teater inne i staden och
förestod 1813–14 Nya komiska teatern å Barnhusgården
vid Drottninggatan.) Djurgårdsteatern styrdes derefter
af K. Wildner 1815–34, af Torsslow 1835–43, F. Deland
1844–48, P. Deland 1849–61, A. Selinder 1862 och
J. P. Roos 1863, men nedrefs sistnämnda år för att
lemna plats för en ny teaterbyggnad, som hyrdes af
Roos 1864–65. Denna brann ned 1865, men återuppbyggdes
i närheten, hvarefter den innehades af L. Zetterholm
1867–72, af V. Holmqvist och E. Wallmark 1873, fru
Elfforss 1874, K. Tivander 1875, A. Alberg 1876–78,
Holmqvist 1879, G. Key 1880, Tivander 1881, A. Bosin
och W. Engelbrecht 1882, Bosin och E. Wagner 1883–88,
A. Lindberg, derefter Wagner och H. Christiernsson
1889, Bosin 1890. – Mothander byggde å Djurgården
en Manége-teater (»Cirkus»), å hvilken sedan 1861
tidtals spelats (af Ellforss’ trupp, af K. Rohdes
1866, C. O. Lindmarks, Södra teaterns 1882–83),
men som refs 1890. Alhambra-teatern derstädes (nu
Viktoriateatern i Tivoli) invigdes 1870 af Tivander
och A. Bosin.

Södra Teatern å Mosebacke, anlagd af C. A. Wallman,
öppnades 1853 af J. W. Weselius och G. E. Broman,
öfvertogs 1855 af
Zetterholm, men nedbrann 1857, hvarefter truppen spelade å
provisoriska skådebanor vid Hornsgatan (n:o 84) och
S:t Paulsgatan (n:o 13), tills Mosebacketeatern stod
å nyo uppbyggd, 1859 (med 2 logerader och parkett
samt utrymme för 550 åskådare). Den innehades af
Zetterholm till 1873, af E. Rylander, C. Littmarck och
F. Carlberg efter hvarandra 1873–76, G. Haqvinius
och G. Bergström 1876–82, af den sistnämnde ensam
1882–83, A. Bosin och E. Wagner 1883–89, af Wagner
och H. Christiernsson 1889 o. följ. – En annan,
obetydligare Teater å Mosebacke, anlagd af Wallman,
begagnades sedan 1852 kortare tider till dramatiska
föreställningar.

Nya teatern vid Blasieholmsgatan uppfördes, efter
ritning af E. Jacobsson, för E. Stjernströms räkning
och invigdes af honom i Jan. 1875. Teatern, som
kostade 600,000 kr., eger en rymlig scen, 3 logerader,
1:sta- och 2:dra parkett med parkettbalkonger, beqväma
åskådareplatser och breda korridorer, men en ej fullt
tillfredsställande akustik. Teatern rymmer 1,150
åskådare. Den förestods af Stjernström till 1877,
derefter i två år af hans enka samt uthyrdes 1879 till
L. Josephson och V. Holmqvist, hvilka 1880 inköpte den
för 500,000 kr. och skötte den i åtta år (om denna
glansperiod för Nya teatern se Josephson, L.). De
uthyrde den i Okt. 1887 till ett associationssällskap
och i Sept. 1888 till ett annat med dem bägge och
F. Hedberg såsom föreståndare, samtidigt hvarmed
teaterns namn ändrades till Svenska teatern. I
Okt. s. å. uthyrdes den till E. Hjertstedt, men i
Febr. 1890 måste teatern säljas på exekutiv auktion
och inropades då för 400,000 kr. af J. W. Smitt, I.
Hirsch och K. Wallenberg, hvarefter den s. å. uthyrdes
till V. Holmqvist.

Den s. k. hammerska teatern vid Södra
Blasieholmshamnen anlades af Chr. Hammer, invigdes
i Okt. 1867 af A. Berndt och A. Selinder samt
kallades då Nya teatern, innehades, i förbättradt
skick och under det nya namnet Mindre teatern,
spelåret 1868–69 af L. Josephson och Fr. Ahlgrensson
(derunder uppfördes, vid sidan af en liflig
dramatisk verksamhet, operor af ett förträffligt
italienskt sällskap), öfvertogs 1869 af Hafgren
och 1870 af Haqvinius, som skötte den 1872–76 i
bolag med G. Bergström, innehades af A. Warberg
och A. Berndt 1876–78, af Hammer sjelf 1878–81 och
öfvertogs 1881 af Warberg. 1884 i Maj nedrefs den
vanprydande byggnaden. Dess traditioner såsom hem
för den uppsluppna operetten upptogos af:

Vasateatern, inrättad i C. O. Lundbergs palats vid
Vasagatan. Teatern, som har 1 rad jämte 1:sta och
2:dra parkett, öppnades 1886 af A. Berndt, öfvertogs
1887 af M. Gründer, W. Kloed och Anna Petterson,
1889 af Warberg och E. Strömberg.

Äldre anor har Teatern vid Ladugårdslandstorg, anlagd
af G. A. Müller och öppnad 1856. Den innehades till
1858 af C. G. Hessler och A. Selinder, 1858–60 af
landsortstrupper, 1861–66 och 1869–71 af Selinder
(1866–67 af Hermann och Martinsson, 1867–68 af K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free