Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stolpe, Knut Hjalmar - Stolpiller, Suppositoria, med., kallas koniskt formade, halffasta medikament, som för olika ändamål införas genom stolgångsöppningen in i ändtarmen - Stolpmünde. Se Stolp - Stolze, Heinrich August Wilhelm - Stolzenfels, slott i preussiska regeringsområdet Koblenz (Rhenprovinsen) - Stolzenhagen, Benedikt. Se Jakob af Jüterbogk - Stomacefal, missbildad med tätt sittande ögon och snabelformig näsa samt vanligen utan mun - Stomakace, med. Se Munsjukdomar - Stomakal, magstärkande medel - Stomatitis, inflammation i munnen - Stomatomykosis, med. Se Torsk - Stomatoskop, ett instrument - Stomhemman, detsamma som annexhemman (se d. o.) - Stomkarta. Se Karta - Stomp, Fr. estompe, en vid ritning och pastellmålning begagnad spetsig skinnrulle - Stone, Edward James - Stonehenge, Eng., berömd stensättning i engelska grefskapet Wilts, 12 km. n. om Salisbury
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(ark. kongr. 1874); Svenska myror
(Entomol. tidskr. 1882); Den allmänna etnografiska
utställn. i Stockholm (1878–79); Exposition
éthnographique de Stockholm 1878, 79, photographies
par C. F. Lindberg, texte par Hj. Stolpe (Stockhm
1881, belönad med 2:dra priset vid geogr. kongressen
i Venezia 1881); De etnografiska museerna i Europa
(1882); Påskön i Stilla oceanen (Ymer 1883);
om Vanadisutställningarna 1886 och 1887; Sur
les collections éthnographiques faites pendant le
voyage... de la frégate suéd. la Vanadis. Rapport
au Congrès des orientalistes (1889); Om Kristiania
universitets etnografiska samling (Ymer 1890); Ueber
altmexikanische und südamerikanische wurfbretter
(Int. archiv fur ethnographie 1890); Utvecklingsföreteelser
i naturfolkens ornamentik, etnogr. undersökn. (Ymer 1890–91) m. m.
Stolpiller, Suppositoria (af Lat. supponire, anbringa
undertill), med., kallas koniskt formade (någon
gång cylindriska), halffasta medikament, som för
olika ändamål införas genom stolgångsöppningen
in i ändtarmen. Dylika piller beredas ofta af ett
fastare fett, t. ex. kakaofett (oleum Cacao), som
smälter i kroppens temperatur (+ 37°) och derigenom
medgifver, att t. ex. narkotiska ämnen (morfin,
opium, belladonna o. s. v.) eller sammandragande
medel (tannin o. s. v.), som varit inmängda i
pillret, kunna komma i beröring med tarmslemhinnan
och verka smärtstillande på nära liggande organ
eller sammandragande på tarmarnas slemhinna,
som kan vara af nöden i ändtarmskatarrer, kroniska
diarréer m. m. I andra fall, såsom vid förstoppning,
användas retande stolpiller, t. ex. af glycerin eller
en tillspetsad bit af hvit tvål, hvilka framkalla
uttömning af tarmens innehåll. Genom resorption af
medikamentösa ämnen inblandade i smältbara stolpiller
framkallas äfven en allmän verkan på kroppen. Utom
kakaofett användas till stolpiller gelatin, agar-agar
o. d. ämnen. Ett stolpiller håller vanligast 3–4
cm. i längd och 1–1,4 cm. i bredd vid basen. Vigten
är vanligen 3–5 gr. – Ibland användas medikament
i liknande form, men större, till införande i
moderslidan, för att utöfva en lokal verkan derstädes.
O. T. S.
Stolpmünde. Se Stolp.
Stolze, Heinrich August Wilhelm, tysk stenograf, född
i Berlin d. 20 Maj 1798, var till 1838 tjensteman i
ett brandförsäkringsbolag i Berlin och blef efter 1848
föreståndare för den preussiska deputeradekammarens
stenografbyrå. Han utbildade ett eget stenografiskt
system (se Stenografi) samt utgaf Lehrbuch
der deutschen stenographie (1841), Ausführlicher
lehrgang (1852; 9:de uppl. 1885) och Anleitung zur
deutscher stenographie (46:te uppl. 1884). Död d. 7
Jan. 1867.
Stolzenfels, slott i preussiska regeringsområdet
Koblenz (Rhenprovinsen), på en höjd vid Rhen. Den
ursprungliga borgen uppfördes 1250 och var under
medeltiden ofta säte för ärkebiskoparna af Trier,
men förstördes af fransmännen 1689. År 1825 öfvergick
S. till sedermera konung Fredrik Vilhelm IV, hvilken
der lät efter Schinkels planer uppföra ett nytt, praktfullt
slott.
Stolzenhagen, Benedikt. Se Jakob af Jüterbogk.
Stomacefal (af Grek. stoma, mun, och kefale,
hufvud), missbildad med tätt sittande ögon och
snabelformig näsa samt vanligen utan mun. F. B.
Stomakace (af Grek. stoma, mun, och kakos, elak,
dålig), med. Se Munsjukdomar.
Stomakal (Lat. stomachalis, näml. remedium, af
Grek. stomachos, mage), magstärkande medel (uttrycket
förekommer hos Bellman).
Stomatitis (af Grek. stoma, mun), inflammation i
munnen, är antingen katarral eller sårbildande eller
aftös. Se Munsjukdomar. F. B.
Stomatomykosis (af Grek. stoma, mun, och mykes,
svamp), med. Se Torsk.
Stomatoskop [-skåp; af Grek. stoma, mun, och skopein,
se], ett instrument, som för undersökningar och
operationer begagnas till att hålla munnen öppen och
släppa ljus ditin. F. B.
Stomhemman, detsamma som annexhemman (se d. o.)
Stomkarta. Se Karta.
Stomp, Fr. estompe [estå’ngp], en vid ritning
och pastellmålning begagnad spetsig skinnrulle
(äfven rulle af papper eller bomull). – Stompera
l. estompera, rita eller måla med stomp.
Stone [stån], Edward James, engelsk astronom,
född i London 1831, utnämndes 1870 till astronom
vid observatoriet å Goda-Hoppsudden och 1879 vid
observatoriet i Oxford. Sina iakttagelser öfver det
södra himlahvalfvet har han samlat i en katalog,
omfattande 12,441 stjernor (1881).
Stonehenge [stånhändj], Eng., berömd stensättning
i engelska grefskapet Wilts, 12 km. n. om
Salisbury. Den består af fyra kretsar, två
cirkelformiga och innanför dem två hästskoformiga,
med en stor sten i midten. Den yttre cirkeln
mäter fulla 30 m. i genomskärning och utgjordes
ursprungligen af 30 upprättstående stenblock af
nära 5 m. höjd samt 30 andra öfver dessa horisontalt
lagda stenar, hvilka bildade ett slags kretsformig
arkitrav. Numera bibehålla af de förra endast 17 och
af de senare 6 sin rätta plats. Den inre cirkeln
bestod af smärre stenar, deraf blott några få ännu
stå upprätt. Den yttre af de två hästskoformiga
kretsarna bildades af fem par stora stenar, af
hvilka flere nu äro fallna. På hvarje par hvilade
en stor sten; men dessa arkitraver voro skilda från
hvarandra och bildade således ej, liksom de på
den yttersta kretsen hvilande, en sammanhängande
rad. Det mellersta stenparet, midt för ingången,
var högst; dess stenar hade, utom öfverliggaren, en
höjd af 6,5 m. Den innersta, likaledes hästskoformiga,
kretsen bestod af mindre stenar, på hvilka inga andra
synas hafva hvilat. Den i midten belägna stora stenen
(»altaret») har en längd af 4,6 m. Hela stensättningen
är omgifven af en graf. Från dess nordöstra hörn
utgår en väg (535 m.), som delar sig i tvänne grenar,
af hvilka den ena leder till en rad af grafkullar,
den andra till ett »kapplöpningsfält» af 28 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
