- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
961-962

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveaborg (F. Viapari), »Nordens Gibraltar», fästning omkr. 5 km. utanför Helsingfors, anlades 1749 af Augustin Ehrensvärd - Svea hofrätt. Se Hofrätt - Svealand (Svea rike, Lat. Suecia), urspr. det område, som utbredde sig norr om Mälaren - Svea lifgardet, svenska arméns 1:sta gardesinfanteriregemente - Svear (Isl. Sviar), namnet på en till den germanska folkafdelningen hörande gren, som invandrat till Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

insprängda i klippan. Hufvudfastningen började uppföras
1752 på Vargön, och dermed förenades i samma komplex
de invid hvarandra belägna Stora Öster-Svartö,
Lilla Öster-Svartö och Ve-ster-Svartö, samt den
lilla holmen Löven, hvilka i sig inneslöto hamn,
dockor och varf jämte arsenaler och verkstäder för
den äfven af Ehrensvärd grundlagda svensk-finska
skärgårdsflottan. 1767 var det stora och från
hufvudfåstningen söderut framskjutande starka
utanverket Gustafssvärd fulländadt, hvarigenom
det stora skeppsinloppet var försäkradt,
hvilket går fram tätt under fästet genom det
trånga Gustafssvärdssundet, mellan Vargön och det
s. k. Skanslandet eller Båkholmen. De öfriga holmarna
samt den längre vesterut liggande ön Långörn voro
redan då väl befästa, men icke fullt färdiga. Dittills
hade fästningsarbetet kostat 64 tunnor guld. För att
ytterligare stärka fästet och försäkra de öfriga
inloppen börjades 1753 uppförandet å sydligaste
udden af Helsingfors stads område af ett fort af 7
bastioner, hvilket erhöll namnet Ulrikasborg, men
aldrig blef färdigt. – Enligt hvad inskriptioner
å fästningsverken gifva tillkänna, utfördes
befästningsarbetet hufvudsakligen af de trupper, som
stodo till Ehrensvärds förfogande. Bland enskilde,
som biträdde Ehrensvärd i ledningen af arbetet,
må nämnas skeppsbyggmästaren Chapman och arkitekten
Thunberg. Den sistnämndes förnämsta arbete, en kaj,
på hvilken en af fästningens stenmurar uppfördes för
att skilja dockan från hamnen, bär på ett ställe
inskriften: »Thunbergs damm ur afgrunden upprest
af Dahl- och Östgötha Infanteri Regementer». På ett
annat ställe tyckes Ehrensvärd låtit tillägga: »Utom
Thunberg hade icke Ehrensvärd byggt denna damm». –
»Chapman byggde Hemmema och Törne Slussen», lyder
en annan inskription. Inskriften »Hemmema Oden
sattes på stapeln i denna docka i Sept. m. 1764,
och denna sluss började sprängas ur berget vid denna
tid; I October m. voro bägge Färdige och Hemmema
gjorde Exercitien inan hösten med den öfriga Flottan»
talar med sitt enkla språk om den första begynnelsen
till den sedermera så berömda skärgårdsflottan
eller, såsom den ock kallas »Arméns flotta», hvilken
utgick härifrån. Ehrensvärd, hvars af Sergel huggna
grafvård står på Vargön, afsattes på grund af intriger
1766 från sin befattning med fästningen. Att han var
medveten om sitt verks betydenhet intygas af de ord,
hvilka han lät inrista å sidorna om kungsporten af
Gustafssvärds citadell: »Sveaborg, som rörer hafvet
på ena sidan och stranden på den andra, gjer Den
kloke Herraväldet öfver både haf och land» och på
andra sidan: »Ifrån Ödemarken äro dessa Vargskiärs
holmar ombytte till ett Sveaborg. Eftervärd stå här
på egen botn och lita icke på främmande hjelp». Rikt
försedt med allt, bl. a. med mer än 2,000 kanoner,
110 krigsfartyg, 8,680 gevär, en myckenhet ammunition
och en besättning af 6,000 man, blef Sveaborg
d. 3 Maj 1808 af Karl Olof Cronstedt öfverlemnadt
åt ryssarna, till skydd mot hvilka det egentligen
blifvit upprättadt. Öfver de händelser, hvilka hade
fästningens öfvergång till följd, hvila
dystra skuggor. Af segrarna bibehölls fästningen i
oförändradt skick till utbrottet af orientaliska
kriget 1853–55. Den 9–11 Aug. 1855 var
fästningen utsatt för ett starkt bombardement
af en engelsk-fransk flotta under amiralerna
Dundas och Hamelin, hvarunder den antändes och
till hälften afbrann. Sedermera har S. grundligt
renoverats och genom stora kostnader försatts i
fullt tidsenligt skick. Fästningsverken hafva ock
erhållit utvidgadt omfång, derigenom att allt flere
af närbelägna och vid ett möjligt anfall för fienden
skyddgifvande holmar dragits in i fästningsområdet.
A. G. F.

Svea hofrätt. Se Hofrätt.

Svealand (Svea rike, Lat. Suecia), urspr. det område,
som utbredde sig norr om Mälaren. Södermännens land
(Södermanland) tyckes ej i början hafva räknats
dit. Begreppet S. kom sedan att utmärka landen norr
om skogarna, landen »ofvanskog» eller »nordanskog»,
d. v. s. landet norr om de skogstrakter, som skilja
Mälarens och Nyköpingsåns vattensystem från Vänerns
och Vetterns. I Ottars resebeskrifning utmärker
namnet Sweoland Sverige i sin helhet. Svealand
innefattar numera landskapen Södermanland, Upland,
Nerike, Vestmanland, Värmland och Dalarna samt
lyder i judicielt hänseende, tillsamman med Gotland
och Norrland, under Svea hofrätt. Jfr Svear.
K. G. L.

Svea lifgardet, svenska arméns 1:sta
gardesinfanteriregemente, leder sina anor från det
år 1613 uppsatta värfvade, mest af tyskar bestående
regemente, hvilket under benämningarna »konungens
hof- och lifregemente», »gula regementet» och
»gula brigaden» deltog i Gustaf II Adolfs fälttåg
i Tyskland. Regementets två första kompanier
utgjorde konungens »Lifguardie» och räknade i
sina led till största delen svenskar. De 60 efter
slaget vid Lützen öfverlefvande af gardet följde
konungens lik till Sverige, hvarefter gardet, hvars
personal ökats till 148 man, förenades med ett annat
regemente till ett stort gardesregemente. Efter att
hafva undergått vexlande öden fick regementet 1791
namnet »Svea garde», förlorade 1808 för kort tid
sin värdighet af garde och kallades »Fleetwoodska
värfvade regementet», blef 1809 å nyo kalladt
»Svea garde» och fick kort derefter sitt nuvarande
namn. Från att hafva delats på 10 kompanier om
80 man, sattes regementet 1831 på 8 kompanier med
tillsamman 820 nummer. Dess verkliga styrka utgör
för närvarande 43 officerare, 38 underofficerare och
spel med underofficers värdighet, 716 korporaler,
spel och gardister samt 8 civilmilitära
tjenstemän. Regementet rekryteras fortfarande
genom värfning och garnisonerar i Stockholm.
C. O. N.

Svear (Isl. Sviar), namnet på en till den germanska
folkafdelningen hörande gren, som invandrat till
Sverige. Hittills har denna gren antagits hafva
invandrat såsom ett särskildt folk och under senare
tid än götarna. Men numera torde man uti svearna äfven
vilja se en utveckling ur de sistnämnde. Svearnas
namn är yngre i vår historia än götarnas, som väl
ursprungligen omfattade germanerna i Norden. Svearna bodde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:32:46 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free