- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
1247-1248

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södertelge kanal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tryckeri derstädes utgifves »Stockholms läns tidning
Gripen» 2 gånger i veckan. Kreditanstalter äro ett
afdelningskontor af Stockholms enskilda bank och
en sparbank. En tvåklassig pedagogi finnes äfvensom
privata skolor. I kyrkligt afseende bildar S. med
annexen S. landsförsamling och Tveta ett regalt
pastorat af Strengnäs stift. Vid riksdagsmannaval till
Andra kammaren är S. förenadt till en valkrets med
Norrtelge, Öregrund, Östhammar, Sigtuna och Vaxholm.

Södertelge, som kallades Telge, tills Norrtelge blef
stad, är en mycket gammal ort och blomstrade förrän
Stockholm anlades. Der drefs då ansenlig sjöfart,
innan den vik af Östersjön, af hvilken sjön
Maren är en qvarlefva, uppgrundades. Åtskilliga
politiska och kyrkliga möten höllos der under
medeltiden. Men med hamnens igenvallning och
Stockholms uppblomstring nedsjönk S. till en
obetydlighet. Sedan midten af detta århundrade hafva
de förbättrade kommunikationerna der såsom på så
många andra ställen åstadkommit en förbättring. Under
medeltiden låg ett befäst slott, Telge hus, i närheten
af staden, hvarest är dock osäkert. Jfr beskrifning
af Västfelt (1870). A. G.

Södertelge kanal går från Linaviken i Mälaren till
Hållsviken i Östersjön, förbi staden Södertelge och
genom den lilla sjön Maren. Redan Engelbrekt lät 1435
påbörja en kanal från Östersjön till Mälaren; denna
genom Saltskogsfjärden gående farled fullbordades
under Karl IX. Den nuvarande kanalen anlades 1806–19
af ett bolag, på sidan om den förut begagnade
leden. Kanalen är 2,100 m. lång och 4 m. djup samt
har en sluss och en svängbro.

Södertelge kontrakt, i Strengnäs stift, omfattar
de sju pastoraten Öfver-Enhörna med Ytter-Enhörna;
Hölö; Öfver-Jerna med Ytter-Jerna; Mörkö; Södertelge
stad med landsförsamlingen och Tveta; Turinge;
Vårdinge. Areal 67,785 har. 14,985 innev. (1889).

Södertelge landsförsamling i Stockholms län, Öknebo
härad, delad i två kommuner, Vestertelge, i Öknebo
tingslag, 2,365 har, 567 innev., och Östertelge, i
Svartlösa tingslag, 2,668 har, 527 innev., tillsammans
5,033 har, 1,094 innev. (1889). Annex till Södertelge
stad, Strengnäs stift, Södertelge kontrakt.

Södertörn, östligaste delen af landskapet
Södermanland, mellan Östersjön och Mälaren, omfattande
Sotholms, Svartlösa och Öknebo härad af Stockholms
län. Genomskuret af Södertelge kanal, bildar större
delen af S. en ö, fordom kallad Tören. Dess största
bredd, i ö. och v., är omkr. 45 km., dess största
längd mer än 50 km. Till S. hör en betydande skärgård
i Östersjön.

Södertörns kontrakt, i Strengnäs stift, omfattar
de åtta pastoraten Botkyrka med Salem; Grödinge;
Huddinge med Brännkyrka och Nacka; Sorunda med Torö;
Tyresö med Dalarö; Vesterhaninge med Muskö; Ösmo;
Österhaninge med Ornö, Utö och Nämdö. Areal 1,470
qvkm. 27,302 innev. (1889).

Söderwall, Knut Fredrik, språkforskare, föddes d. 1
Jan. 1842 i Drengsered (Halland),
der fadern då var kyrkoherde, samt blef student i
Lund 1858, filos. kandidat 1863 och filos. doktor
1865. Sistnämnda år kallades han till docent
i nordiska språk vid universitetet samt blef
1872 adjunkt och 1886 e. o. professor. Under de
senare åren har han flere gånger varit förordnad
att förestå ordinarie professuren i nordiska
språk. 1865–72 tjenstgjorde han dessutom vid
universitetsbiblioteket. – S:s vetenskapliga
verksamhet har hufvudsakligen rört sig omkring
vårt modersmål och dess äldre historia, och de
värdefulla arbeten han tid efter annan offentliggjort
inom detta område äro af mycket framstående vigt
för kännedomen om vårt språks utveckling. Också
erkännes han såsom en af de förnämste nu lefvande
kännarna af vårt fornspråk. Främst bland nämnda
arbeten står Hufvudepokerna af svenska språkets
utbildning
(1870; för hvilken afhandling han 1868
erhöll Svenska akademiens andra pris). Till detta
sluta sig afhandlingarna Om verbets rektion i
fornsvenskan
(1864), Några anmärkningar öfver
de svenska kasusformerna under medeltiden
(1865)
och Om främmande ords behandling i fornsvenskan
(1866; alla dessa intagna i »Lunds universitets
årsskrift»). Dessutom har S. utgifvit Några
svenska medeltidsord
(1880; utgörande prof af hans
samlingar till en fornsvensk ordbok), Studier öfver
Konungastyrelsen
(s. å., i »Lunds univ:s årsskrift»)
samt 6:te bandet af Rydqvists »Svenska språkets
lagar» (1883), hvarmed detta verk afslutats. På
uppdrag af Svenska fornskriftssällskapet utgifver
S. sedan 1884 Ordbok öfver svenska medeltidsspråket
(i »Samlingar» utgifna af nämnda sällskap), ett
arbete, som åtnjuter understöd af Svenska akademien,
och som 1886 tillskyndade S. konung Karl Johans pris
för förtjenstfull vetenskaplig verksamhet. Sedan
Svenska akademien 1883 återupptagit den någon
tid hvilande planen att utgifva en ordbok öfver
nysvenskan, erhöll S. uppdrag att, efter det
de förberedande excerperingsarbetena blifvit
afslutade, ombesörja redigerandet af nämnda
ordbok under professor Th. Wiséns öfverinseende.
R. G.

Söderyidinge. Se Hvidinge 2.

Söderåkra, socken i Kalmar län, Södra Möre
härad. Areal 10,458 har. 4,785 innev. (1889), deraf
128 i Bergqvara. S., ur hvilken socken skall utbrytas
ett annex, Fridhem, utgör ett konsistorielt pastorat,
Kalmar stift, Södra Möre kontrakt.

Söderåsen, bergsträckning i mellersta och nordvestra
Skåne, börjar i Malmöhus län med två åsar, en östlig
från Röstånga socken, genomskuren af dalgången
Skäralid, och en vestlig från Konga socken. Dessa
båda åsar, som hvardera hafva en längd af omkr. 5 km.,
passera Kristianstads läns gräns och förena sig straxt
n. om denna till en hufvudås af flerestädes mer än
190 m. höjd. S. fortsätter derefter under en sträcka
af omkr. 18 km. i nordvestlig hufvudriktning genom
Södra Åsbo härad och slutar med Björnekulla klint
vid Åstorps jernvägsstation. Åsen är dels bevuxen
med skog eller ljung, dels odlad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:39 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfao/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free