Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tehuantepec ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eget val begagna undervisningen, men icke äro
berättigade att från högskolan erhålla kunskapsbetyg.
Rättighet att vid högskolan vinna inträde såsom
ordinarie eller specialelev, utan att undergå
särskild examen, ega de, som vid allmänt läroverk
aflagt mogenhetsexamen på reala linien, samt de,
som aflagt sådan på latinlinien och tillika efter
en vid allmänt läroverk anställd pröfning erhållit
vitsord om godkända insigter i matematik, fysik
och kemi, motsvarande de för mogenhetsexamen på
reallinien fordrade. Andra sökande till ordinarie
och specialelevs-platser skola i särskild pröfning
vid högskolan visa sig hafva motsvarande kunskaper
i sistnämnda ämnen, i svenska, tyska och franska
eller engelska samt i grunddragen af historia
och geografi. Man ser gerna, att sökandena förut vid
verkstad, fabrik eller byggnadsföretag förvärfvat
någon praktisk kännedom och erfarenhet i yrkena. För
inträdessökande, som en längre tid varit i praktisk
verksamhet, kunna kunskapsfordringarna i humaniora
delvis mildras. För ordinarie elev är undervisningen
kostnadsfri; special- och extra elever erlägga en
af styrelsen bestämd afgift. Läsåret 1890–91 var
antalet elever: under höstterminen 255, nämligen
218 ordinarie, 2 special- och 35 extra elever,
under vårterminen 245, nämligen 213 ordinarie,
2 special- och 30 extra elever. Medelåldern hos
de i första årskursen inträdande har under de senaste
14 åren, sedan omorganisationen 1877, varit 19,95
år. – Ledningen af högskolans angelägenheter tillhör
styrelsen, lärarekollegiet och föreståndaren.
Styrelsen utgöres af fyra utaf K. M:t förordnade
ledamöter, bland hvilka en är ordförande,
samt högskolans föreståndare (som skall vara
föredragande i styrelsen) och två ledamöter, hvilka
väljas af fullmäktige i Jernkontoret. Vid hvarje
ledighet bland de ledamöter, som förordnas af
K. M:t, eger lärarekollegiet att föreslå lämpliga
personer. Högskolans föreståndare förordnas
af K. M:t bland densammas lärare för en tid af
sex år och eger att under tiden erhålla minskning
i sin undervisningsskyldighet. Det ordinarie
statsanslaget till högskolan utgår med 146,700
kr., hvaraf 3,000 kr. till stipendier. Derjämte
förfogar läroverket öfver 9 donerade stipendiefonder,
hvilkas sammanlagda kapitalbelopp vid 1890 års
slut utgjorde 124,827,50 kr. Läroverket eger
ett bibliotek af omkr. 23,000 band jämte öfver 250
handskrifna reseberättelser af tekniskt innehåll samt
disponerar öfver värdefulla samlingar af modeller,
instrument m. m. för undervisningen inom högskolans
olika fack.
Tekniska högskolan leder sitt upphof från den genom
k. bref af d. 11 Dec. 1798 i förening med k. målare-
och bildhuggareakademien inrättade Mekaniska skolan,
som bl. a. erhöll under sin vård den af Kr. Polhem
1697 föranstaltade Mekaniska modellsamlingen,
det s. k. laboratorium mechanicum (se Polhem,
sp. 1493). Konstakademiens sekreterare gaf en tid
undervisning i teoretisk mekanik och direktören
vid modellkammaren i praktisk mekanik. Efter
Landtbruksakademiens stiftande ställdes Mekaniska
skolan och »Modellkammaren» 1813 under
denna akademi. Modellkammaren (som redan förut flyttats
till huset n:o 43 Mäster-Samuelsgränd) hölls öppen
vissa dagar i veckan, å hvilka föreståndaren, biträdd
af fyra stipendiater, uppvisade och förklarade de
modeller, som åstundades. Skolan förestods af en
lönlös direktör, och undervisning meddelades af
en lärare i teoretisk mekanik, en i modellarbete,
med åliggande att tillika förevisa modellkammaren,
samt en i »mekanisk ritning» (d. v. s.
maskinritning). Skolans årliga utgiftsstat uppgick
till endast 475 rdr b:ko, deraf 100 rdr
till stipendier. Rikets ständer afläto vid 1823
års riksdag en skrifvelse till K. M:t med begäran
att i hufvudstaden måtte inrättas ett Teknologiskt
institut, som skulle blifva dels en rådföringsanstalt
för slöjdidkare, dels såsom undervisningsanstalt dana
ungdom af alla klasser till näringsidkare, och i
skrifvelsen påpekades den utvägen att på lämpligt sätt
utvidga Mekaniska skolan eller låta den ingå såsom
beståndsdel i det nya, fullständigare läroverket.
Öfver ett af öfverdirektören G. M. Schwartz
utarbetadt riksdagsskrivelsen bifogadt förslag
till organisation af ett sådant institut infordrades
utlåtanden från Vetenskapsakademien, Kommersekollegium
och Stockholms Fabriks- och manufaktur- samt
Handtverkssocieteter, hvilka alla tillstyrkte
detsamma. Genom k. bref af d. 18 Maj 1825 blef
Teknologiska institutet inrättadt. Det trädde i
verksamhet två år derefter. Modellkammaren och
Mekaniska skolan förenades dermed. Institutets ändamål
skulle, enligt stadgarna af d. 8 Juni 1826, vara
»att samla och meddela kunskaper och upplysningar,
som äro nödvändiga för att med framgång kunna
idka slöjder eller hvad man vanligen kallar
handtverk och fabriker». Undervisningen, som i
allmänhet skulle vara populär, praktisk och
åskådlig, meddelades af direktören, 2 professorer
(i fysik och kemi), 2 adjunkter, 1 extra lärare och 1
ritare. Ämnena voro till en början elementarmatematik,
elementarfysik, elementarkemi, mekanisk
linearritning, bearbetning af trä och metaller samt
konsten att göra blommor, hvartill sedermera kommo
lefvande språk, mekanik och mekanisk teknologi.
En förberedande elementarlärokurs samt en söndags-
och aftonskola för gesäller och lärlingar voro
förenade med läroverket. Äfven qvinnor deltogo i
vissa delar af undervisningen. 1830 berättigades
styrelsen att utfärda gesällbref för elever.
Styrelsen utgjordes af statssekreteraren vid handels-
och finansexpeditionen såsom ordförande, institutets
direktör och tre andra af K. M:t förordnade
ledamöter. Anstaltens lärare hade, brydsamt nog,
till åliggande att »åtminstone hvart tredje eller
fjerde år föranstalta och bestyra om en offentlig
utställning» af inhemska slöjdalster. Institutet
uppbar 14,000 rdr b:ko i årligt statsanslag och var
inrymdt i huset n:o 43 Mäster-Samuelsgränd (numera
upplåtet åt Landtbruksakademien). Den nämnde
öfverdirektören Schwartz var föreståndare 1825–45.
– Resultaten af institutets verksamhet befunnos
snart vara otillfredsställande, till följd af såväl
felaktig plan som elevernas svaga förkunskaper
(för inträde voro inga bestämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
