Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegraf, »fjärrskrifvare», inrättning för snabbast möjliga meddelande af underrättelser på långt håll genom vissa på förhand öfverenskomna teckenföljder, antingen medelst signaler för synen (optisk telegraf) eller medelst starka ljud (akustisk telegraf) eller medelst elektriska strömmar, hvilka frambringas af en maskin eller ett batteri och ledas genom metalltrådar (elektrisk telegraf) - Telegrafistkramp, en egendomlig sjukdomsform, som hör till de s. k. yrkesnevroserna och är likartad med skrifvarekrampen l. skrifvaresjukan - Telegrafstaten, sammanfattningen af de i telegrafverkets tjenst anställda, under Telegrafstyrelsen lydande personer - Telegrafstyrelsen, ett under Finansdepartementet sorterande ämbetsverk - Telegrafverkets enke- och pupillkassa. Se Telegrafverkets pensionsinrättning - Telegrafverkets pensionsinrättning samt Telegrafverkets enke- och pupillkassa hafva till uppgift att bereda pension åt telegrafstyrelsens och telegrafverkets ämbets- och tjenstemän och betjente samt deras efterlemnade enkor och barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelst signaler för synen (optisk telegraf) eller
medelst starka ljud (akustisk telegraf) eller
medelst elektriska strömmar, hvilka frambringas
af en maskin eller ett batteri och ledas genom
metalltrådar (elektrisk telegraf). Den sistnämnda
eger företrädena att kunna tjenstgöra vid alla dygnets
tider, oberörd af nästan alla väderleksförhållanden,
samt med ofantlig hastighet leda meddelandena på
obegränsadt långa afstånd. Se vidare Elektriska
telegrafen, Krigstelegraf, Optisk telegraf, Signal
och Telegrafväsendet. – Akustisk telegrafering
försiggår medelst hvisselpipor, trumpet, kanonskott,
mistsignalapparater o. dyl. samt har naturligen
helt begränsade uppgifter. Pnevmatiska telegrafer,
»lufttelegrafer» (der signalerna åstadkommas
genom sammantryckt luft i ledningsrör) hafva
kommit till användning inomhus. – Telegrafera,
meddela underrättelser genom telegraf. – Telegrafi,
befordrandet af underrättelser genom telegraf;
vetenskapen om sättet att inrätta och använda
telegrafer. En svensk »Lärobok i telegrafi» är
utgifven af C. A. Nyström (2:dra uppl. 1878). –
Telegrafist. Se Telegrafstaten.
Telegrafistkramp, en egendomlig sjukdomsform,
som hör till de s. k. yrkesnevroserna och är
likartad med skrifvarekrampen l. skrifvaresjukan
(se d. o.). Den framkallas i de flesta fall af
öfveransträngning vid telegrafapparaten (särskildt
afsändningsinstrumentet). Symtomen, som inställa
sig hvarje gång den angripne söker fullgöra någon
förrättning vid apparaterna, utgöras antingen
af en mer eller mindre utbredd, ihållande eller
ryckvis påkommande kramp i hand eller arm eller
ock af en oöfvervinnelig förlamningskänsla inom
samma områden. Stundom har man iakttagit fall,
vid hvilka darrning varit det mest framstående
symtomet. Egendomligt är, att den sjuke oftast
har fullt herravälde öfver den angripna lemmen
vid all annan sysselsättning än den till yrket
direkt hörande. Jfr Nervsjukdomar.
J. E. J-n.
Telegrafstaten, sammanfattningen af de
i telegrafverkets tjenst anställda, under
Telegrafstyrelsen lydande personer. Den ordinarie
stationspersonalen utgjordes 1890 af 4 direktörer,
föreståndare vid de 4 stationerna af första klassen,
70 kommissarier, dels föreståndare för stationer
af andra, på några ställen af tredje klassen,
dels biträdande å första klassens stationer, 108
assistenter, biträdande vid första och andra klassens
stationer, 179 telegrafister (af hvilka 176 qvinnor),
dels föreståndare för några af andra klassens och för
allra största delen af tredje klassens stationer, dels
biträdande vid stationerna, och 1 kontrollör, anställd
i Köpenhamn vid kontrollstationen för emellan Sverige
och Danmark utvexlad korrespondens. Derjämte fanns en
extra stationspersonal af 366 personer samt ett antal
af 261 vaktmästare och telegrambärare. Ordinarie löner
samt utgifter för extra tjenstgöring och vikariat
vid stationerna stego till 746,989,96 kr.
Telegrafstyrelsen, ett under Finansdepartementet
sorterande ämbetsverk, som, enligt instruktion af
d. 1 Nov. 1878, har till huvudsakligt
åliggande att utöfva öfverstyrelsen öfver
telegrafverket i riket, att för utrikes
telegrafförbindelse träffa aftal med
utländska telegrafstyrelser, att upprätta och
utgifva telegramtaxor, att mottaga och redovisa
telegrafverkets inkomster och bestrida dess utgifter
samt att till K. M:t hvarje år afgifva berättelse
för föregående årets förvaltning. Telegrafstyrelsen
omfattar en teknisk byrå (öfvervakande den
egentliga telegraftjensten och öfvande inseende
öfver linier, stationer och personal samt verkets
undervisningsväsende m. m.), en administrativ
byrå (handläggande ärenden ang. författningar,
internationella öfverenskommelser och taxor, uppbörd,
förvaltning, kontroll, telegrafstatistiken, verkets
pensionsväsende m. m.) och ett kansli. Verkets
ämbets- och tjenstemän äro: en generaldirektör och
chef för telegrafverket, som ensam eger beslutande
rätt, 2 byråchefer, 1 sekreterare, 1 öfveringeniör,
1 förrådsförvaltare, 1 kassör och bokhållare, 1
bokhållare, 1 statistiker, 3 revisorer, 1 notarie
och ombudsman, 1 registrator och aktuarie samt 6
tillf. ingeniörer, 14 amanuenser och andra extra
biträden. Personalens aflöningssumma uppgick 1890 till
90,130 kr. – Enligt reglem. af d. 2 Aug. 1856 och d. 4
Juni 1859 anförtroddes Elektriska telegrafverkets
styrelse åt en chef, sedan 1862 benämnd
generaldirektör, som biträddes af 3 intendenter,
hvarjämte vid förekommande fall råd inhemtades af en
på stat anställd, vetenskapligt bildad fysiker. Genom
k. brefvet d. 21 Maj 1856 ställdes äfven optiska
telegrafkåren under styrelsen. Dennas sammansättning
undergick någon förändring genom reglementet af d. 6
Nov. 1868.
Telegrafverkets enke- och pupillkassa. Se
Telegrafverkets pensionsinrättning.
Telegrafverkets pensionsinrättning samt
Telegrafverkets enke- och pupillkassa hafva till
uppgift att bereda pension åt telegrafstyrelsens och
telegrafverkets ämbets- och tjenstemän och betjente
samt deras efterlemnade enkor och barn. – Delegarna
i pensionsinrättningen äro indelade i två klasser:
klassen A, hvartill räknas telegrafstyrelsens
ämbets- och tjenstemän samt betjente hos styrelsen
och vid stationerna, och hvars medlemmar betala
i årsafgift 3 proc. af den blifvande pensionen,
samt klassen B, som omfattar stationspersonalen utom
betjente, och hvars medlemmar betala en på åldern vid
inträdet i telegrafverkets ordinarie tjenst beroende
årsafgift, varierande mellan 5,2 proc. och 6 proc. af
blifvande pension. I vissa fall erlägges retroaktiv
afgift. Hel pension utgår med 60 proc. af aflöningen,
då denna ej öfverstigit 4,000 kr., med 2,400 kr., då
aflöningen är 4 à 5 tusen kr., och med 40 proc. af
högre aflöning. Rätt till hel pension tillkommer
delegare i klassen A efter uppnådda 65 lefnads-
och 35 tjensteår och i klassen B efter uppnådda
95 sammanlagda lefnads- och tjensteår. Delegare,
som afgår högst 10 år före uppnådd pensionsålder, är
berättigad till en afkortad pension, som utgår med
det matematiska värdet af pensionen vid afskedsåldern,
jämförd med hel pension vid full pensionsålder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
