- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
253-254

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tiberius, romerska kejsare. 1. Tiberius Claudius Nero - Tiberius, romerska kejsare. 2. Tiberios II Konstantinos - Tibesti (Arab.) l. Tu - Tibet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ränker T:s närmaste och förmådde t. o. m. dennes son
Drusus’ maka att förgifta sin man. Till råga på allt
lemnade T., utledsen vid de stores hala smicker och
hemliga hätskhet, hufvudstaden år 26 och vistades från
år 27 på ön Capri, der han sökte döfva sina själsqval
i skamlösa utsväfningar. Han fick dock efter någon
tid kunskap om Sejanus’ stämplingar och uppbjöd nu
hela sin förställningskonst för att insöfva denne
i säkerhet och sedan slå till. Slaget drabbade år
31. Nu var T. ensam – hans moder hade dött år 29 –,
och den onde ande, som länge rasat inom honom, än
tillbakahållen, än lössläppt, fick fria tyglar,
så att han for fram såsom en grym och blodtörstig
tyrann. Hans själsmarter härunder framgå tydligt
af det bref han skref till senaten, hvari det
bl. a. heter: »Hvad jag skall skrifva till eder,
fäder i rådet, eller huru jag skall skrifva eller
hvad jag alldeles icke skall skrifva i denna stund –
om jag det vet, må gudar och gudinnor hemsöka mig
med rysligare qval än dem, i hvilka jag nu dagligen
känner mig förgås». På en resa till Italiens fasta
land insjuknade T. farligt nära Misenum. Man
uppgifver vanligen, att han höll på att komma
sig, men blef qväfd genom lifvaktsbefälhafvaren
Macro. Men denna uppgift är icke säker. Dödsdagen
var d. 16 Mars 37. – Om T:s karakter har man dömt
än hårdare, än mildare. Tacitus var honom tydligen
särskildt obevågen. Tysken Stahr har sökt rentvå
hans minne. Särdeles intressanta äro skildringarna
af honom hos V. Rydberg (»Romerska dagar», 1877)
och norrmannen Weisse (»Tiberius og Nero», 1882).

2. Tiberios II Konstantinos, östromersk kejsare, af
tracisk börd, blef 574 antagen till kejsar Justinus
II:s medregent, förmäldes med hans dotter Anastasia
och efterträdde honom 578 på tronen. T. hade att kämpa
med perserna och avarerna, hvilka senare trängde fram
ända till Konstantinopels murar och aftvungo honom
tribut. T. dog 582. Hans dotter Konstantia blef gift
med hans efterträdare Mauritius. – Andra östromerska
kejsare med namnet T. voro Tiberios III, Konstantin
IV:s broder och 668–681 medregent, d. 682; Tiberios
IV Apsymares,
som 698 efterträdde Leontios II och
705 efterträddes af Justinianus II; samt Tiberios
V,
brorsons sonson till Tiberios III, son till
Justinianus II och 705–711 dennes medregent. 1.R. Tdh.

Tibesti (Arab.) l. Tu (infödingarnas benämning),
ett först genom G. Nachtigals resor (1869) närmare
kändt område midt i Sahara, s. s. ö. om Fessan,
mellan 18° och 22° n. br. samt mellan 15° och 20°
30’ ö. lgd. Areal omkr. 260,000 qvkm. T. består af
ett bergland, som i n. v. genom Tummo- och Warbergen
sammanhänger med Saharas nordligare bergskedjor,
och genomdrages i sydöstlig riktning af en
dolomitkedja, Tarso, som i Tusidde, en regelbundet formad
vulkankägla, anses nå 2,400 m. höjd. Berglandet
innehåller flere andra vulkankäglor och kratrar samt
flere varma källor. Nederbörd saknas sällan något år
och framkallar i de från bergen utstrålande dalarna
en mager växtlighet, tillräcklig dock för de hjordar
af getter, får, åsnor och kameler, som utgöra den
fattiga befolkningens enda rikedom. Befolkningen,
hvars antal af Nachtigal skattas till högst 12,000,
utgöres af tibbu (se d. o.), som jämte boskapsskötsel
idkar någon odling af säd (hvete, durrha), bönor,
meloner och andra trädgårdsalster. I tibbuernas
ekonomi spelar äfven dadelpalmen en stor rol,
ehuru den ingalunda förekommer i sådan mängd som
i Fessan. Med Fessan, Borku, Wadai och Kanem idkas
något byteshandel. De vigtigaste orterna äro Tao (700
m.) i s. och Bardaï (900 m.) i n. Jfr G. Nachtigal:
»Saharâ und Sûdân» (bd I, 1879).

Tibet, högland i
det inre Asien mellan Himalaja i s. och Kuenlun i
n. samt Junlingbergen i Kina i ö. och Pamirplatån
i v. Längden från ö. till v. öfverstiger 2,500
km.; bredden vexlar mellan 240 km. i v., 800 km. i
midten och 1,100 km. i ö. Arealen utgör omkr. 1,8
mill. qvkm. – T. delas vanligen i tvänne delar,
Stora T., mellan 102° och 79° ö. lgd, och Lilla
T.,
mellan 79° och 74°. Det förra är i v. ett
platåland med stora sjöbäcken, i ö. ett af floddalar
genomskuret bergland utan slätter. I Lilla T. närma
sig Himalajabergen Kuenlun, så att platån der är vida
smalare än i Stora T. Hela T. kan delas i tre zoner,
som tilltaga i höjd från s. till n., nämligen den
södra, som innehåller större delen af den bofasta,
jordbruksidkande befolkningen, den mellersta, med
en nomadisk befolkning, och den norra, som till en
del har en äfvenledes kringströfvande (turkisk och
mongolisk) nomadbefolkning, men till större delen är
en af vilda djur bebodd ödemark. Den södra och en del
af den mellersta zonen omfatta det af befolkningen,
bód-pa, så kallade Bod-jul och delas i fyra provinser:
Nari l. Ngari i v.. 74°–87° ö. lgd, Khám l. Do-Khám i
ö., 92 1/2°–102°, samt mellan dem Gtsang (Tsang) och
Dbus (utt. ü; äfven skrifvet U, Wei m. m.), hvilka
äfven hafva det gemensamma namnet U-tsang. Bod-juls
vestra provins Nari delas i Ladak och Baltistan i
v., 71°–79° ö. lgd, nu en del af Kasjmir, samt
Khorsum, 79°–82° ö. lgd, och Mangyul l. Dokthol,
82°–87° ö. lgd, båda under regeringen i Lhasa. En
stor del af den mellersta zonen är känd under namnet
Hor. Mellersta och norra zonerna omfatta större
delen af den trakt, som af bod-pa kallas Chang-tang
(Bjan-tang), »norra slätten». Tibets platåland når
sin största höjd, 5,360 m., under 79:de meridianen i
Lingzi-tang-platån i norra zonen; derifrån aftager
höjden mot ö., v. och s. Det egentliga Bod-jul består
af tvänne hufvuddalar: Sinds och Jaro-tsanpos, hvilka
utgå mot n. v. och ö. från en trakt under 82:dra
meridianen, der nära hvarandra i prov. Khorfum ligga
de båda heliga sjöarna Manasarowar och Rakas Tal (på
4,660 m. höjd) och de ryktbara bergen Nimo Namling
(7,730 m.), hvilket tibetanerna anse för sitt högsta
berg, och det heliga Kailas Gangri (omkr. 6,700
m.). Jaro-tsanpo följer Himalajas norra sluttning
ända till 94:de meridianen, viker der af mot s. och
anses utgöra Brahmaputras största källflod. Dess
dal innesluter T:s bästa kulturland och är landets
egentliga kärna, der dess förnämsta städer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free