Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toulouse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt ärfde under 11:te årh. en del af Provence
(det s. k. »marquisat de Provence»). Grefskapet
nådde en hög grad af andlig och materiel odling
och hörde en tid till Europas mest blomstrande
riken. Men denna blomstring föröddes under de
förfärliga albigenskrigen 1209–29 (se Albigenser),
och Raimond VI miste 1212 sitt grefskap, som gafs åt
Simon af Montfort (d. 1218). Raimond VII (1222–49)
återfick det visserligen, men måste i freden i Paris
1229 afstå alla de ofvannämnda underförläningarna
till franska kronan. Han efterlemnade endast
en dotter, Jeanne, förmäld med Ludvig den heliges
broder Alfons. Sedan de aflidit utan att efterlemna
några arfvingar, indrogs grefskapet 1271 till franska
kronan. Se Raimond. Jfr Moline de S:t Yon: »l’Histoire
des comtes de Toulouse» (4 bd, 1859–60). – Titeln
grefve af T. bars af Alexandre de Bourbon, Ludvig
XIV:s och M:me de Montespans tredje son, f. 1678,
d. 1737, amiral af Frankrike, som utmärkte sig under
spanska tronföljdskriget, då han bl. a. vann en
seger öfver amiral Rooke nära Malaga, och en tid var
chef för marinrådet.
Touques [touk], flod i Normandie, upprinner på
Amainbergen i franska depart. Orne, flyter i nordlig
riktning och faller ut v. om Trouville i Seinebukten
af Kanalen. Längd 109 kmv deraf 45 segelbara.
Tour, Fr. Se Tur. – Tour d’adresse [tourdadrä’ss],
Fr., konstgrepp, konststycke, taskspeleri. – T. de
force [-döfå’rrs], Fr., handling, som kräfver fysisk
eller moralisk styrka, kraftprof.
Tour, Maurice Quentin de la, fransk pastellmålare,
f. i S:t Quentin 1704, är en af de ypperste
representanterna för det under 1700-talet omtyckta
och af den italienska konstnärinnan Rosalba Carriera
utvecklade pastellmåleriet. Han uppträdde i Paris vid
den tid, då Rosalba der väckt stort uppseende, och
vardt 1746 medlem af konstakademien. 1784 drog han sig
tillbaka till sin födelsestad. Död derst. 1788. Han
porträtterade »hela sin tids Paris», från konungen
och hofvet ned till borgarena. I S:t Quentin finnas
de flesta (80) af hans pasteller. Louvre eger hans
förnämsta verk, bland dem ett porträtt af M:me
Pompadour. I Dresden finnes ett porträtt af Morits
af Sachsen (»Marskalken af Sachsen»). T. förlänade
pastellmåleriet en ny, manlig karakter samt egde
förmåga att kraftigt och lefvande återgifva naturen.
C. R. N.
Touraine [-rån], landskap och guvernement i det
gamla Frankrike, uppkalladt efter sina keltiska
innebyggare, turones. Det gränsade i n. till Maine
och Orléanais, i n. ö. till Orléanais, i ö. till
Berry, i s. till Berry och Poitou samt i v. till
Anjou. Areal omkr. 6,940 qvkm. Af Loire delades
det i två delar: Haute T. n. och Basse T. s. om
floden. För sin bördighet kallades det »Frankrikes
trädgård». Dess hufvudstad var Tours. Större
delen af detsamma lades till depart. Indre-et-Loire,
mindre delar till depart. Vienne och Loir-et-Cher. –
Under merovingerna och karolingerna bildade det ett
grefskap, som 1004–45 var förenadt med Champagne och
efter 1045 med Anjou. På samma gång som Maine och
Anjou blef det 1154 engelsk besittning, men indrogs
efter 1203 af franske konungen Filip II August såsom
förverkadt län till franska kronan. 1360 upphöjdes
det af konung Johan till hertigdöme och förlänades
åt hans son Filip, sedermera hertig af Burgund,
samt var derefter flere gånger apanage, tills det
efter Henrik III:s broder hertig Frans’ af Alencon död
(1584) definitivt förenades med franska kronan. Sedan
1545 hade det varit ett guvernement.
Tourcoing [-kåä’ng] l. Turcoing, fabriksstad i franska
depart. Nord, 13 km. n. n. ö. om Lille, vid flere
linier af franska nordbanan, helt nära belgiska
gränsen. 41,570 innev. (1886). Staden har ull-,
bomulls-, lin- och silkesspinnerier, med minst
400,000 spindlar, omkr. 25 ullkamningsanstalter
samt 50–60 ylle- och bomullsväfverier,
mattfabriker jämte färgerier och andra till
textilindustrien hörande fabriker, socker- och
saltraffinaderier samt maskinverkstäder. Värdet
af samtliga fabrikers årsproduktion skattas till
omkr. 120 mill. kr. Handelskammare, fabriksdomstol,
ullkonditioneringsbyrå. läroanstalter för teckning,
målning, musik och byggnadskonst m. m. – Ryktbar sedan
14:de årh. för sina yllemanufakturer, befästes staden
af flamländarna, när Ludvig XI tvistade med Maria af
Burgund om arfvet efter Karl den djerfve. Vid T. egde
d. 25 Maj, d. 22 Juli och d. 27 Aug. 1793 strider rum
mellan fransmän och österrikare, och d. 18 Maj 1794
vann Pichegru i närheten af T. en seger öfver hertigen
af York, hvarom en 1866 i staden rest pyramid erinrar.
Tournay l. Tournai [-nä]. Flam. Doornik, stad i
belgiska prov. Hainaut, på ömse sidor om Schelde
och vid belgiska statsbanan. 34,805 innev. (1887),
jämte de 7 förstädernas befolkning. Biskopssäte. Af
kyrkorna förtjenar särskildt nämnas katedralen, en
korsformig basilika i romansk stil, hvars inre
är prydt med målningar af flamska mästare. Det
närstående klocktornet (»beffroi») härstammar
ursprungligen från 1187. Staden har ett athenaeum,
en konst- och slöjdskola, ett naturhistoriskt museum,
ett bibliotek af mer än 30,000 bd m. m. Förnämsta
industrialster äro strumpvaror och brysselmåttor. T.,
förmodligen Caesars Civitas nerviorum, sedermera
kalladt Tournacus, var en tid Klodvigs hufvudstad. I
freden i Madrid 1525 afträddes det till de Spanska
Nederländerna och försvarades 1581 hjeltemodigt
mot hertigen af Parma af furstinnan d’Epinay, hvars
staty nu står på Grande Place. 1667 eröfrades det
af fransmännen efter en lång belägring, afträddes
till dem i Aachenfreden 1668, befästes ytterligare af
Vauban, men återtogs 1709 af de allierade under prins
Eugène och Marlborough samt kom genom Utrechtfreden
1713 till Österrike och besattes af holländarna såsom
en af de åtta barrièreplatserna. 1745–48 tillhörde det
åter Frankrike. Efter barrièretraktatens upphäfvande
1781 slopades försvarsverken, men återställdes,
sedan T. i första Parisfreden (1814)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
