- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 16. Teniers - Üxkull /
863-864

(1892) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgårdsföreningen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Trädpiplärkan. Se Piplärkslägtet.

Trädskateslägtet, Dendrocitta, zool., tillhör familjen
Corvidae och ordningen Passeres inom foglarnas
klass. Det skiljer sig från familjens öfriga medlemmar
genom de två starkt förlängda mellersta stjertpennorna
samt genom sina långa vingar och sin krökta näbb
med hakformig spets. Fjädrarna äro praktfullt
färgade. Den mest bekanta bland de Indiens fauna
tillhörande arterna är kotri, D. rufa. L-e.

Trädskola. Se Trädgård.

Trädskägg. Se Beklädnadsväxter.

Trädsvamp, detsamma som hus-svamp (se d. o.).

Trädvakteln. Se Kolinhönan.

Träfartyg. Se Jernfartyg.

Träffen (T. treffen, egentl. »träffning», strid),
krigsv., kallas föreningen af flere truppafdelningar,
hvilka till strid uppställas bredvid hvarandra (1:sta
träffen, 2:dra träffen o. s. v.). Då arméerna under
senast förgångna århundraden ordnades på långa tunna
linier (»träffen»), hade dessa stor betydelse, och
träffenafmarscher, träffengenombrytningar o. dyl. voro
glansrörelser i Fredrik II:s arméer. Numera förekommer
en bestämd träffenindelning hufvudsakligast vid
de stora kavalleriafdelningarna, brigader och
fördelningar, hvarför man med afseende på grunden för
dessa afdelningars uppställning till strid kan tala
om två- eller tre-träffenstaktik. Vid infanteriet
särskiljer man numera svårligen hela träffen; hvarje
afdelning ordnar sig på djupet medelst ett system af
reserver. C. O. N.

Träffning (T. treffen), en strid, utkämpad af en
mindre truppstyrka (om än af alla vapen på hvardera
sidan), hvarigenom striden icke får samma omfattning
som ett »slag» (se d. o.).

Träffsannolikhet, artill., kallas vissheten
eller, rättare, sannolikheten att med ett
skjutvapen träffa ett mål af gifven storlek
på ett bestämdt afstånd. Träffsannolikheten
betecknas genom förhållandet mellan träffarnas
och de afskjutna skottens antal, äfven i procent
träffar af de sistnämnda (träffprocenten). Med
hjelp af felfördelningstabeller kan man
finna träffsannolikheten för ett mål af
känd utsträckning, då man förut känner
50 proc. spridningen för afståndet. Då
alla skotten träffa, är träffsannolikheten
1. Det tal, som angifver målets storlek i
förhållande till 50-procentspridningen, kallas
argumentvärde. Jfr Kulbana, sp. 215, och Inskjuta.
H. W. W.

Träffsäkerhet, artill., den större eller mindre
förmågan hos ett skjutvapen att på bestämda afstånd
under vissa förhållanden träffa ett mål af gifven
storlek. Se Träffsannolikhet.

Träfrätare, Merulius lacrimans, bot. Se
Hus-svamp. En annan art af träfrätareslägtet,
M. vastator Fr., är något mindre än den förstnämnde,
men lika förstörande som den. O. T. S.

Träförskansning. Se Fältbefästning.

Träger (Traeger), Christian Gottfried Albert, tysk
skald, f. i Augsburg 1830, utöfvar advokatyrket
och är medlem af tyska riksdagen. Han har gjort
sig omtyckt som lyriker (Gedichte, 1858, 16:de
uppl. 1884) och
utgifvit »Deutsche lieder in volkes mund und herz»
(1864) m. m.

Trägravyr. Se Träsnitt.

Träharmonika. Se Halmharmonika.

Träjon. Se Polypodium.

Träkarl (ej »trekarl»), spelt., kallas i whist- och
preference-spel, då de spelas på tre man hand
(träkarlswhist, träkarlspreference), de kort, som
gifvits till den fjerde, obesatta platsen. »Träkarlen»
heter på Eng. the dummy, på Fr. le mort och på T. der
blinde
eller der strohmann (»whist mit dem strohmann
spielen» etc.).

Trä-kassia. Se Kanel.

Träkol. Se Kolning.

Träkumla, socken i Gotlands län, Södra häradet. Areal
1,384 har. 221 innev. (1890). Annex till Stenkumla,
Visby stift, Medelkontraktet.

Träkyrkor. En af Sveriges märkligaste träkyrkor
från medeltiden, den i Södra Råda (Amnehärads Råda)
är beskrifven i art. Råda. Om de egendomliga norska
resvirkeskyrkorna (»stafkyrkorna») se Stafkyrkor
och Norge, sp. 1,375. Ett större, rikt illustreradt
verk öfver dessa kyrkor: »De norske stavkirker»,
började 1891 utgifvas af professoren L. Dietrichson
i Kristiania. Se derjämte Joh. Bruun: »Norges
stavkyrkor. Ett bidrag till dan romanska arkitekturens
historia» (1891).

Träldom, det tillstånd, hvari de germanska samhällenas
lägsta klass, trälarna (Fornsv. þrael), de ofrie,
befunno sig. Trälar synas alltifrån äldsta tider hafva
förekommit hos de germanska folken. De betraktades
såsom saker i sina egares händer och åtnjöto blott
i sådan egenskap skydd till sina personer. Trälens
herre hade en oinskränkt makt öfver honom, äfven
öfver hans kropp och lif. Tillfogades trälen åter af
annan någon skada, var detta en oförrätt, som begåtts
mot hans herre, och för hvilken denne hade rätt att
kräfva upprättelse. För rättskränkning från trälens
sida var det äfven hans herre, som närmast hade att
svara. Förmögenhet kunde trälen icke ega. Han kunde
ej häller ingå äktenskap enligt landets lagar. Detta
kan dock endast sägas hafva varit utgångspunkten
for lagstiftningen i ämnet. Än i ett, än i ett annat
afseende, olika för olika rättsområden och för olika
tider, hade åt trälarna i viss måtto inrymts en
rättsställning i samhället. Till någon del inverkade
här naturligen rent lokala, sociala och ekonomiska
förhållanden. På dem berodde väl dock mindre
förbättringarna i trälarnas, läge än det mått och den
ordning, i hvilka de genomfördes. Sjelfva rörelsen kom
utifrån. Dels tillegnade man sig de inom den romerska
rätten utbildade rättsgrundsatserna beträffande
slafveri (se d. o.), dels gaf man vika för de från den
kristna kyrkan utgående reformsträfvandena. Särskildt
ingrep kyrkan kraftigt till trälarnas förmån. Och
den af kyrkan sålunda frambragta strömningen ledde
slutligen till träldomens fullständiga upphäfvande. I
de flesta germanska land skedde detta dock till
en början på det sätt, att träldomen endast bytte
karakter. Den gick öfver i lifegenskap (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:42 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfap/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free