Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trädgårdsföreningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till trälar gjordes krigsfångar. Eljest blef man
träl genom härstamning från eller gifte med träl
äfvensom genom frivillig underkastelse. Vanärande
brott och underlåtenhet att betala gäld kunde
äfven föranleda träldom. Genom frigifning löstes
träldomen. Den frigifne kom emellertid ursprungligen
icke i besittning af alla en fri mans rättigheter;
ej ens hans afkomma gjorde det, ty i en följd
af generationer hängde trälbörden qvar och ledde,
ehuru visserligen i alltjämt förminskad måtto, till
en viss saknad af oberoende och medborgerlig rätt. –
Den tid, från hvilken våra äldsta underrättelser
om de nordiska rättsförhållandena härröra, låg
tämligen nära tiden för träldomens fullständiga
afskaffande. Rättssatserna röja också, att de höra
till en brytningsperiod. Det finnes stadganden, som
inom vissa gränser behandla trälarna såsom verkliga
rättssubjekt, andra, som likställa de frigifne med
de friborne, och ännu andra, som gynna frigifningar
eller öppna utsigt för en träl att äfven i annan
ordning förvärfva sig frihet. Och då enligt germansk
rätt barn af förbindelse mellan fri och träl antingen
blefvo trälar eller också delade vare sig faderns
eller moderns vilkor, blefvo de enligt de svenska
rättsböckerna deremot städse fria. Man ser, att
institutet är stadt under afveckling. I Norge och
på Island är likväl tal om trälar och träldom ännu i
det 12:te årh., i Danmark och Sverige till och med i
det 14:de. Sista gången, som förordnande om trälar
meddelats i Sverige, är i den stadga, som Magnus
Eriksson gaf 1335 under sin eriksgata. Deri påbjöds,
att den, som i Vestergötlands eller Värends lagsagor
föddes af kristen man eller qvinna, aldrig skulle
vara träl eller bära träls namn. Äldre föreskrifter
af liknande art hafva meddelats redan förut för
andra landsändar. Förbud mot att gifva sig till träl
(gäfträldom) skall hafva utfärdats redan af Birger
Jarl. I privaträttsliga urkunder omtalas, på ett
undantag när (Arno d. 2 Juni 1304), ej träldom såsom
bestående efter det 13:de årh:s slut.
Att träldomen i Sverige ej aflöstes af lifegenskapen,
berodde derpå att länsväsendet, som framkallade
lifegenskapen och för öfrigt gaf denna en vida
större utbredning, än träldomen haft, ej vann något
verkligt rotfäste i vårt land. Hos oss trädde det
fria tjenstehjonsförhållandet och landboförhållandet i
socialt och ekonomiskt hänseende närmast i träldomens
ställe. Men de stadganden, som utfärdades med afseende
å ej blott tjenstehjon och landbönder, utan äfven
den sjelfegande bondeklassen, voro visserligen en
längre tid påverkade af de rättsgrundsatser och
bestämmelser, som i utlandet tillämpades beträffande
lifegne. – Se i ämnet vidare M. Calonius: »De prisco
in patria servorum jure», (1780, »Opera omnia»,
II, sid. 129–344), öfvers. af J. W. Liffman
(»Om de forna trälarnes rätt i Swerige»).
A. W.
Trälhafvet, fjärd af Östersjön, n. om Vaxholm,
begränsad i n. af Åkers sockens fastland samt i s. af
Resarön, Skarpön och Värmdön. Öfver fjärden gå stora
segellederna från Stockholm åt norr och öster.
Trämassa. Se Papper. – Antalet svenska
trämassefabriker 1890 utgjorde 75 (med ett
tillverkningsvärde af 8,378,289 kr.). Denna
fabriksgren har blifvit en af Sveriges
storindustrier.
Trämosaik. Se Intarsia, Marketeri och Mosaik.
Träna l. tränera (Eng. train, af Lat. trahere,
draga), egentl. uppfostra, utbilda, uppöfva,
dressera, göra företrädesvis skicklig till något
slags ansträngning; genom särskild behandling
och vård utbilda hästar till kapplöpning; göra
idrottsmän dugliga till deltagande i sporttäflingar
genom att hålla dem till metodiska andhemtnings-
och springöfningar, muskelmassage, bad samt en
noga afpassad mat- och dryckesordning. »Träningen»
(träneringen) af såväl kapplöpningshästar som
sportsmän ledes vanligen af särskildt utbildade
tränare.
Träne, socken i Kristianstads län, Gärds härad. Areal
4,454 har. 1,503 innev. (1890). T. bildar med Djurröd
ett regalt pastorat, Lunds stift, Gärds kontrakt.
Träng (Fr. train, egentl. gång, tåg, följe,
af Lat. trahere, draga). 1. Jernvägståg,
bantåg. Se Jernvägar, sp. 1,161. – 2. Krigsv.,
sammanfattningen af alla de fordon, med tillhörande
personal, hästar och materiel, med hvilka en armé är
utrustad för fortskaffandet af sina förnödenheter
och för tillgodoseendet af sina behof. Trängen
(hvars äldre svenska namn var tross, se d. o. 2)
delas i tvänne stora hufvudgrupper: truppträngen
och stora trängen. Truppträngen är fördelad
på de olika truppafdelningarna, regementena
o. s. v. och innehåller de förnödenheter, som
dessa behöfva under strid och efter dagsarbetets
utförande. Den delas i sin ordning i stridsträng,
hvilken omedelbart åtföljer trupperna och
innehåller förbandspersedlar, ammunition och
verktyg, samt bagageträng, hvilken under marsch
har sin plats ett stycke bakom truppkolonnerna
(vid marsch bakåt framför de samma) och innehåller
reservpersedlar, lägerförnödenheter, proviant,
officerarnas bagage o. s. v. Stora trängen utgöres
af sjelfständigt organiserade truppafdelningar,
hvilka stå omedelbart under befälhafvarna för de
större enheterna (fördelningar eller armékårer) och
hafva till uppgift att fortskaffa och till trupperna
framföra de förnödenheter, som erfordras för deras
vidmakthållande i krigsdugligt skick. Stora trängen
består af tvänne delar: ammunitionskolonnerna och
allmänna trängen. Ammunitionskolonnerna mobiliseras
af artilleriet och framföra ammunition såväl
för artilleriets som för de med eldhandvapen
väpnade truppernas behof. Allmänna trängen vid
en arméfördelning står under en särskild chef,
trängchefen (med trängstab) samt sönderfaller
i sjukvårdsträng, sjukvårdskompanier (för
förbandsplatsers upprättande på slagfältet) och
flyttande sjukhus (för den första vården af sjuka och
sårade), förplägnadsträng, med proviant-, furage-
och boskaps-kolonner för lifsmedels framförande,
och hästdepoter. Vid en svensk arméfördelning
med omkr. 14,000 man skall af stor träng finnas 1
ammunitionskolonndivision med 2 artilleri- och 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
