Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tölz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tölz, köping i Ober-Baiern, vid Isar, 30 km. s. om
München. 3,799 innev. (1885). I närheten ligger
på 830 m. höjd en badort, Krankenheil, med jod-,
svafvel- och natronhaltiga källor, der jämte vatten
äfven vassla och örtsafter användas som kurmedel.
Tölö, socken i Hallands län, Fjäre härad. Areal 7,236
har. 1,706 innev. (1890). T. bildar med Lindome och
Elfsåker ett prebendepastorat i Göteborgs stift,
Fjäre och Viske kontrakt.
Tönder (T. Tondern), stad i Slesvig, 11 km. från
Vesterhafvet, vid den fordomdags från T. segelbara
Vidaa, med 3,516 innev. (1885), säte för ett landtråd
och en amtsrätt. Seminarium. Obetydlig handel
och industri. Spetsknypplingen, som under 17:de
årh. infördes från Rhenpreussen, idkas numera blott i
stadens omnejd och i mindre omfång än fordom. T. fick
stadsrättigheter 1243. Under medeltiden funnos i
staden tvänne kloster och ett slott (från 13:de
årh.), hvarom många strider utkämpades mellan de
danske konungarna och Slesvigs hertigar. Vallarna
slopades 1677, och slottet refs 1750. Vid Slesvigs
delningar 1490 och 1581 tillföll T. huset Gottorp.
E. Ebg.
Tönder-Nissen, Rasmus. Se Nissen, R. T.
Tönnersjö. 1. Härad i Hallands län, ingår i Hallands
Södra domsaga och Laholms fögderi samt omfattar
socknarna Eldsberga, Tönnersjö, Snöstorp, Trönninge,
Bredared samt delar af Enslöf och Torup. Areal
70,342 har. 10,955 innev. (1890). – 2. Socken i
Hallands län, Tönnersjö härad. Areal 12,262 har. 1,064
innev. (1890). Annex till Eldsberga, Göteborgs stift,
Laholms kontrakt.
Tönningen (Tönning), stad i södra Slesvig, vid
mynningen af Eider, är säte for ett landtråd och en
amtsrätt. 3,248 innev. (1885). Kreatursutskeppning
på England. T. fick stadsrättigheter 1590 och byggde
sin hamn 1613. Slottet uppfördes 1580. Staden var
alltsedan 1644 hertigarnas af Gottorp vigtigaste
vapenplats. T. belägrades förgäfves 1660 och 1700. Men
1713 öppnade det sina portar för svenske generalen
M. Stenbock, som s. å. nödgades gifva sig fången
med hela sin här. 1735 slopades fästningsverken och
nedrefs slottet. E. Ebg.
Tönsberg (förr Tunsberg), Norges äldsta stad, vid
inre delen af T.-fjorden i Jarlsberg og Laurviks
amt, anlades enligt sagan af Harald Hårfagre
och firade sitt tusenårsjubileum år 1871. 7,247
innev. (1891). Under slutet af medeltiden låg stadens
handel hufvudsakligen i händerna på hanseatiska köpmän
från Rostock, och äfven många af handtverkarna voro
tyskar. I nyare tid har T. sin största betydelse genom
sin skeppsfart. År 1890 hörde der hemma 152 fartyg om
69,559 tons. T. är mycket intresseradt i själfångsten
i Ishafvet, och de flesta fartyg, som dermed
sysselsätta sig, äro hemmahörande i staden eller
trakten deromkring. Öfver T. går Jarlsbergjernvägen
(Kristiania–Drammen–Skien). T.-kanalen förenar
staden med Kristiania-fjorden. Den anlades redan
under 13:de årh., upprensades under det 18:de
och fullbordades först 1891. Jfr Tönsberghus.
Y. N.
Tönsbergfjorden, en vik af Skagerak, sträcker sig
parallelt med Kristianiafjorden och skiljes från denna
genom en rad öar, bland dera Tjörnö och halfön Nöterö.
Y. N.
Tönsberghus, det gamla slott, som hade sin plats på
Slotsfjeldet invid staden Tönsberg, Norge. Redan under
12:te årh. funnos der primitiva befästningar, och
under vintern 1201–02 belägrade Sverre derstädes en
skara »bagler», som slutligen måste gifva sig. Längre
fram uppfördes en ringmur med kastell, hvartill Magnus
Lagaböte lade ett litet torn, hvaraf ännu finnas
ruiner. Derinom låg den gamla Mikaelskyrkan, hvars
grundmurar äro bevarade till våra dagar. Under 14:de
årh. innehades slottet af bl. a. drottning Blanka,
och under unionstiden räknades det såsom ett af Norges
vigtigaste fästen. I början af 16:de årh. ödelades det
flere gånger och har sedan dess legat i ruiner. År
1888 uppfördes på platsen ett högt utsigtstorn
af granit. Y. N.
Tönsberg tönde [tönne], en hög, af vågorna glattslipad
klippa, på hvilken på en hög stång är uppsatt en
tunna såsom sjömärke utanför Tönsbergfjorden,
der skärgården på en kort sträcka är afbruten.
Y. N.
Töpfer. 1. Johann Gottlob Wilhelm T., tysk organist,
f. 1791, blef 1817 seminariemusiklärare och 1830
stadsorganist i Weimar samt dog derst. 1870. T. utgaf
en koralbok, diverse orgelsaker och pianostycken
m. m., men blef mest berömd genom sina skrifter öfver
orgeln: Die orgelbaukunst (1833), Die Scheiblersche
stimm-metliode (1842), Theoretisch-praktische
organistenschule (1845) samt i synnerhet Lehrbuch
der orgelbaukunst (1856), som blef epokgörande för
det samtida orgelbyggeriet. I svensk öfvers. finnes af
honom »Orgeln, dess inrättning, byggnad» etc. (1850–51
och 1866). – 2. Karl T., tysk teaterförfattare,
f. 1792 i Berlin, d. 1871 i Hamburg, skref en mängd
lustspel, som väl sakna ideal hållning, men äro bra
gjorda. Bland dem må nämnas Die weisse piguesche (»Den
hvita pigueschen», 1839; »Den grå paletån», 1854),
Freien nach vorschrift (»Frieri efter föreskrift»,
1842), Nehmt ein exempel d’ran (dansk bearbetning
af Heiberg: »Seer Jer i speil»; »Sen er i spegeln»,
1836) och Rosenmüller & Finke (uppf. i Stockholm
1851). T. var äfven novellförfattare. Han fick 1822
filos. doktorstiteln af universitetet i Göttingen.
1. A. L.
Töpffer [franskt utt. tepfär], Rodolphe, schweizisk
författare och tecknare, f. i Genève 1799, antog
efter ett års vistelse i Paris (1819–20), hvarunder
han företrädesvis idkade humanistiska studier,
anställning som lärare vid ett privat läroverk i
Genève (1822). Två år derefter lemnade han denna
befattning och grundade en ny uppfostringsanstalt. Med
sina lärjungar företog han sedan hvarje år långa
sommarvandringar i Schweiz samt i några trakter
af Frankrike och Italien. Öfver dessa färder
skrefvo ynglingarna och läraren glada och skämtsamma
skildringar, som sedermera i ord och teckningar delvis
utkommit i Voyages en zigzag (1843 o. f.). Vid sidan
af denna verksamhet som uppfostrare utöfvade han
ett flitigt författareskap. Han var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
