Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungulata - Ungulites ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däggdjur sammanföras till en ordning Ungulata, som på
detta sätt kommer att omfatta ett stort antal tämligen
olikartade former, för hvilka endast få karakterer
äro gemensamma. De äro företrädesvis växtätare,
en del dock allätare. Detta förhållande finner ock
sitt uttryck i kindtändernas beskaffenhet. Dessa äro
näml. strecktecknade eller knöliga. De fungerande
tårna vexla till antalet mellan 5 och 1 och äro
hos det stora flertalet försedda med hofvar eller
klöfvar. Nyckelben i fullt utbildadt tillstånd saknas
utom möjligen hos några utdöda. – Förnämligast efter
engelsmännen Flowers och Lydekkers senaste arbete
anföra vi följande underordningar och grupper såsom
tillhörande Ungulata:
1:sta underordningen: partåiga hofdjur, Artiodactyla,
med grupperna svindjur (Suina), dvärgmyskdjur
(Tragulina), kameldjur (Tylopoda) och idislare
(Pecora).
2:dra underordningen: opartåiga hofdjur,
Perissodactyla, med grupperna tapirdjur (Tapiridae)
hästdjur (Equidae), noshörningar (Rhinocerotidae)
samt en del utdöda djur.
3:dje underordningen: Condylarthra, innehåller
några utdöda, mycket enkelt byggda hofdjur, som
sannolikt äro beslägtade både med de partåiga och
med de opartåiga hofdjuren, men dessutom visa tydlig
frändskap äfven med rofdjuren.
4:de underordningen: klippdassar, Hyracoidea
(Hyracidae).
5:te underordningen: Amblypoda, egendomligt byggda,
uteslutande utdöda djur, några påminnande om nästa
underordning.
6:te underordningen: snabeldjur, Proboscidea.
L-e.
Ungulites, paleont., ett annat namn för Obolus
(se d. o.).
Ungvár. Se Ung.
Unicum. Se Unik.
Unifilar (af Lat. unus, en, och filum, tråd),
fys. Se Magnetometrar. – En magnet säges hafva
unifilar upphängning, då den hänger på en enkel tråd,
i motsats till »bifilar upphängning» (se d. o.).
Uniform (Lat. uniformis), enahanda, likformig;
likformig klädsel för vissa korporationer, särskildt
den under 1600-talet samtidigt med upprättandet
af stående härar införda likformiga drägten för
krigsmakten. Den militära uniformen är af icke ringa
betydelse. Till färg, snitt och yttre utstyrsel
öfverensstämmande, utgör den nämligen ett föreningsband
mellan en armés eller en flottas eller en enskild
trupps alla beståndsdelar, på samma gång den utgör
en för krigarens yrke lämplig beklädnad. Vanligen
är någon viss snitt, någon färg eller något yttre
märke på uniformen kännetecknande for en hel armés
alla beståndsdelar, t. ex. tyskarnas kask, ryssarnas
skinnmössa och rock utan knappar, engelsmännens
röda rock, fransmännens röda byxor o. s. v. Af
uniformen fordras, att den skall så mycket som
möjligt skydda sin bärare mot väderlekens inflytande,
gynna anbringandet af hans utrustningspersedlar och
medgifva kroppens obehindrade rörelser, på samma gång
den skall vara tillräckligt
prydlig, varaktig och billig samt icke alltför
bjert afteckna sig mot marken, då den ses på något
afstånd. Bärandet af fastställd uniform eller
något motsvarande igenkänningstecken erfordras
enligt folkrätten för att i krig blifva erkänd
såsom stridsman (se Folkrätt). I de flesta land,
dock ej i Sverige, är ständigt bruk af uniform i
regeln föreskrifvet för krigsmakten. Jfr Mundering. –
Om den svenska militär-uniformen i äldre och nyare
tid se F. A. Spak: »Några historiska upplysningar
om uniformering och utredning, från 1300-talet
intill nuvarande tid, med särskild hänsyn till
svenska armén» (1890), samt planschverken »Svenska
krigsmaktens fordna och närvarande munderingar»
af A. U. Schützercrantz (1849–53), »Swenska och
norska arméerna samt flottorna i deras nuvarande
uniformering» af Fr. v. Dardel (1861–63) och »Svenska
arméens och flottans nuvarande uniformer» (1860–64;
ny uppl. börjad 1888). – Uniformera, göra likformig;
utrusta med uniform. – Uniformitet, likformighet,
öfverensstämmelse. C. O. N.
Uniformitetsakten. Se Episkopalkyrkan.
Unigenitus Dei filius (Lat., »Guds enfödde
son»), begynnelseorden till den deraf benämnda
påfliga bullan Unigenitus, hvilken på jesuiternas
tillskyndan utfärdades af Klemens XI mot jansenismen,
Sept. 1713. Se Appellanter och Jansenius.
Unik (Lat. unicus) ensam i sitt slag, utomordentlig,
allenastaende, ovanlig, ojämförlig. – Unicum,
någonting ensamt i sitt slag; något, hvaraf endast
ett exemplar finnes (en bok, ett mynt, ett kopparstick
el. dyl.).
Unilateral (af Lat. unus, en, och latus,
genit. lateris, sida), ensidig (om kontrakt; se
d. o., sp. 1275).
Unimak, en af Aleutiska öarna, ligger i Östra gruppen
af arkipelagen, de s. k. Räföarna, och skiljes från
halfön Alaska genom Isanotskysundet. Ön består af en
bergskam, öfver hvilken höja sig de ännu verksamma
vulkanerna Pogromnoi, Tjitjaldinski (2,450 m.) och
Isanotsky, och har knappt ett spår af vegetation.
Unio. Se Flodmussle-slägtet.
Union (Lat. unio, förbund, förening) är i politisk
mening, om man tager ordet i dess allmännaste
betydelse, en mer eller mindre tillfällig, mer
eller mindre utvecklad förbindelse mellan två eller
flere stater. Redan i äldre tider betecknade man med
union högst olikartade förbindelser mellan stater,
såsom Kalmar union (se d. o.) 1397, som innebar ett
försök till en verklig statsförbindelse (realunion),
unionen i Utrecht 1579, som blef grundläggande
för de förenade Nederländernas sammanslutning
till en statsenhet, och den evangeliska unionen
i Tyskland 1608 (se Evangeliska unionen 1), som
helt enkelt var ett försvarsförbund mellan de
protestantiska staterna till skydd för deras fria
religionsutöfning. Unionsbeteckningen kan också sägas
i viss mån använd för sådana statsförbindelser som
Nord-Amerikas Förenta stater (the united states of
America) och det förenade konungariket Storbritannien
och Irland (the united kingdom of Great Britain and
Ireland). Numera kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
