Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varsjav. 3. Hufvudstad i det forna Polen, nu i ovannämnda guvernement - Warszawa. Se Varsjav - Warta. Se Warthe - Wartburg, borg i Sachsen-Weimar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dammar samt ett fint litet palats, flere kejserliga
villor och en staty af Poniatowski. Midt i staden
ligga två andra offentliga trädgårdar: Sachsiska
trädgården (Saski ogrod), en af de vackraste i
Europa, med sommarteater och springbrunnar samt
prydd med statyer och blommor, och den något mindre
besökta Krasinskiträdgården. Dessa och flere mindre
parkanläggningar, i hvilkas teatrar polska och tyska
teatersällskap gifva föreställningar, bidraga mycket
att lifva V:s gator, medan de vackra nationaldrägter,
som ännu bäras af den polska allmogen, gifva färg och
omvexling åt de folkmassor, som trängas på dem. –
V. är, som redan nämnts, en industrielt vigtig
ort, med öfver 300 fabriker, som sysselsätta nära
20,000 arbetare och producera för nära 40 mill. rubel
årligen. Hufvudgrenarna äro tillverkning af guld- och
silfverarbeten, maskiner af alla slag, kemikalier,
musikinstrument (särskildt pianon), vagnar, mattor,
skodon, kläde, läder, bränvin och öl. Jernvägarna
och floden förmedla ett lifligt utbyte af stenkol,
jern, manufakturvaror, spamnål och lin till och från
Ryssland, Tyskland och Österrike. En stor del af
handeln ligger i händerna på tyskar och judar. –
V:s förstäder äro omgifna af villor, palats och
slagfält. Wilanow, Johan Sobieskis palats, nu
tillhörigt grefvarna Potocki, ligger s. om V. vid en
arm af Weichsel tillsammans med många andra vackra
villor (Morysin, Natolin, Krolikarnia m. fl.). Öfriga
märkliga platser äro de n. om V. belägna Marymont,
Johan Sobieskis enkas landtställe, och Kaskada,
mycket besökt af Varsjavbor, Saska Kempa på högra
Weichselstranden samt längre ned vid Weichsel slottet
Jablona, en gång tillhörigt Josef Poniatowski.
När staden anlades är obekant. Stränderna af Weichsel
mellan Pilica och Narew måste mycket tidigt blifvit
bebyggda, och man antager, att hertig Konrad af
Masovien i 9:de årh. uppförde en borg på det nuv. V:s
plats. Staden V. nämnes dock först 1224. Till 1526 var
den säte för hertigarna af Masovien, men när deras
dynasti detta år utgick, förenades masurernas land,
dittills sjelfständigt, med Polen. Omkr. 1550 gjorde
Sigismund II V. till sitt residens, och från 1572
valdes Polens konungar på Wolafältet v. om
V. Men först 1609 blef det genom Sigismund III i
st. f. Krakov, som fortfarande förblef kröningsstad,
formligen upphöjdt till kungl. residens, vid hvilket
de flesta minnesvärda händelserna i polska riket
knöto sig. Den 30 Aug. 1655 gaf V. sig utan strid åt
Karl X Gustaf, återtogs d. 21 Juni följ. år, efter
ett tappert försvar af Arvid Wittenberg, men gaf sig
för andra gången genom kapitulation åt svenskarna
efter tredagarsslaget vid V. Detta slag utkämpades
n. ö. om V., på östra stranden af Weichsel d. 18–20
Juli (g. st.) 1656. Efter sitt misslyckade tåg till
södra Polen, och sedan general Wittenberg nödgats
uppgifva V., förenade konung Karl X Gustaf sin här
med kurfursten Fredrik Vilhelms af Brandenburg och
ställde sig med 17,000 man, af hvilka endast 5,000
man infanteri, mellan flodens östra strand och
Bialolenkaskogen. Mot honom stod
polske konungen Johan Kasimir med 39,000 man, mest
kavalleri. Efter en kort strid d. 18 utförde den
förbundna hären d. 19 en farlig, men skickligt ledd
kringgående rörelse genom skogen, anföll polackerna i
deras högra flank och afvisade alla deras motanfall
i både front och rygg. Den 20 uppmarscherade
härarna åter mot hvarandra, och efter en kort strid
kastades polackerna tillbaka i vild flykt. (Jfr
Droysen: »Darstellung der schlacht bei Warschau»,
i »Abh. d. k. sächs. gesellsch. d. wissensch.»,
bd 4, 1865, och A. Riese: »Die dreitägige schlacht
bei Warschau», 1876.) Karl X Gustaf gick öfver
Weichsel och återtog V. Under de sachsisk-polske
konungarna (1697–1763) förskönades staden genom nya
praktbyggnader, men led ofantligt under Stora nordiska
kriget. Karl XII intog det i Maj 1702; men sedan en
riksdag i V. 1704 på Karl XII:s förslag till konung
valt Stanislaus Leszczynski, ingicks i V. fred och
d. 18 Nov. 1705 en ständig allians mellan Sverige
och Polen, och staden blef åter fri. 1764–74 hölls
staden besatt af ryssarna, och under trycket af en
rysk militärstyrka valdes Stanislaus Poniatowski till
konung. 1793 besattes staden åter af ryssarna, men
i April 1794 nedgjordes den ryska besättningen. Från
d. 9 Juli till d. 6 Sept. belägrades staden förgäfves
af preussarna, men den kapitulerade d. 5 Nov. efter
Suvorovs blodiga stormning af Praga. Vid Polens tredje
delning, 1795, blef V. en preussisk stad (hufvudstad
i prov. Syd-Preussen) och förblef det till 1806, då
fransmännen besatte det d. 28 Nov. Efter Tilsitfreden
(1807) var V. hufvudstad i hertigdömet V. Från d. 23
April till d. 2 Juni 1809 hölls staden besatt af
österrikarna. Sedan d. 8 Febr. 1813 hafva ryssarna
varit dess herrar. Den 29 Nov. 1830 gaf V. signalen
till den stora, men olyckliga insurrektionen, som
slutade med stadens stormning d. 6 och 7 och dess
kapitulation d. 8 Sept. 1831. Deportationer i stor
skala, afrättningar och konfiskationer af adelns
gods följde, och till 1856 herskade ett strängt
militärvälde i staden. Äfven insurrektionen 1863–64
hade sin medelpunkt i V., som åter undergick en
grym bestraffning.
Warszawa [varsjava]. Se Varsjav.
Warta. Se Warthe.
Wartburg, borg i Sachsen-Weimar, 220 m. ofvanför
staden Eisenach i nord vestra Thüringerwald,
det fullständigast bibehållna, nu i sin gamla
glans återställda exemplet på en fursteboning från
1100-talet. Sträckande sig från n. till s. på en lång,
smal bergkam, hvars rand omfattningsmuren följer,
består borgen af två särskilda hufvuddelar: förborgen
och hofborg en. Den förra, till hvilken man inträder
genom porttornet, med vindbrygga framför, innehåller
»ritterhaus», som nu är bostad för kommendanten,
men förr innehöll vaktrum och gästrum för främmande
riddare. Den senare inrymmer det s. k. dirnitz
(tjenstepersonalens bostad), frustugan (nu alldeles
nybyggd), hufvudtornet (kärnan, bergfrid) samt
det storartade landtgrefvehuset, ett trevånings
furstepalats från 12:te årh., uppfördt i romansk stil,
under århundradenas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
