- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
313-314

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varsinais Suomi, finska namnet på landskapet Egentliga Finland - Varsjav (P. Warszawa, T. Warschau). 1. Hertigdöme, bildadt 1807 af de delar af det forna konungariket Polen, hvilka Preussen i freden i Tilsit s. å. måste afträda - Varsjav. 2. Guvernement i ryska Polen - Varsjav. 3. Hufvudstad i det forna Polen, nu i ovannämnda guvernement

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Varsinais Suomi, finska namnet på landskapet
Egentliga Finland.

Varsjav (P. Warszawa, T. Warschau). 1. Hertigdöme,
bildadt 1807 af de delar af det forna konungariket
Polen, hvilka Preussen i freden i Tilsit s. å. måste
afträda, med undantag af Bialystok, som gafs till
Ryssland. Hertigdömet, som till en början omfattade
101,860 qvkm., med 2,2 mill. innev. (departementen
Posen, Kalisz, Plock, Varsjav, Lomza och Bromberg),
gafs af Napoleon åt konung Fredrik af Sachsen, men
landets egentlige herre var, jämte den af Davoust
anförda franska besättningen, den efter mönstret
af franska kejsaredömets författning bildade
riksdagen. Ehuru österrikarna höllo hufvudstaden
V. besatt från d. 23 April till d. 2 Juni 1809,
medförde den segerrika utgången af Napoleons krig
med Österrike en utvidgning af hertigdömet med
Vest-Galizien, som Österrike måste afträda i freden
i Wien 1809. Det senare indelades i depart. Krakov,
Radom, Lublin och Siedlce, och hertigdömet omfattade
då 154,170 qvkm., med 3,78 mill. innev. Hertigdömet
bidrog med en stor kontingent till Napoleons armé
1812, men polackernas förhoppningar om ett äfven
Litaven omfattande sjelfständigt Polen uppfylldes
ej: efter Napoleons återtåg från Ryssland utrymde
Schwarzenberg d. 8 Febr. 1813 hufvudstaden
åt ryssarna. – 2. Guvernement i ryska Polen,
bestående af ett långsträckt område på venstra
sidan af Weichsel samt på venstra sidan af Bug,
mellan denna flod och Weichsel, med en areal af
14,562 qvkm. och 1,429,500 innev. (1890), deraf
omkr. 70 proc. polacker och masurer, 15 proc. judar
och 9 proc. tyskar. Guvernementet omfattar mellersta
Polens och Masoviens slättland, med kärrtrakter
på de lägsta ställena, och har några höjder endast
i s. och längst i n. v. vid Weichsel. Jorden, som
hufvudsakligen består af morän- och sötvattenslera
och af flodernas sandaflagringar, är ej synnerligen
bördig. Omkr. 2/3 af arealen äro odlad jord, och
jordbruket utgör hufvudnäring. På senare tiden har
dock en liflig industri uppstått, i synnerhet i och
omkring hufvudstaden. 1885 funnos 1,575 fabriker
med 35,400 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 54,7 mill. rubel, deraf största parten kom
på sockerbruken. – 3. Hufvudstad i det forna
Polen, nu i ofvannämnda guvernement, residens
för generalguvernören i Weichselguvernementen,
för befälhafvaren i V:s militärdistrikt, för en
romersk-katolsk och en grekisk ärkebiskop, ligger
på venstra sidan af Weichsel på en omkr. 30 m. hög
terrass, som brant stupar ned mot floden, lemnande
en bred strandremsa vid sin fot. Förstaden Praga,
högra stranden af floden, som der är 400–800 m. bred,
är förenad med V. genom två broar: Alexanderbron
(byggd 1859–64) för gatutrafik, midt i staden, och
jernvägsbron (byggd 1876), som från brohufvudet
Sliwnicki i Praga går nedanför det 1832–35 anlagda
Alexander-citadellets kanoner. V. är en af de
angenämaste och lifligaste städer i östra Europa. I
Ryssland öfverträffas det i betydelse endast af de
ryska hufvudstäderna Petersburg och Moskva.
Förenadt medelst 6 jernvägslinier med Wien, sydvestra
Ryssland, Moskva, Petersburg, Danzig och Berlin
(via Bromberg), har det blifvit en af de förnämsta
handelsstäderna i östra Europa. Den sydvestra
jernvägslinien (till Wien) förenar det med Lodz,
»Polens Manchester», samt med de rika stenkolsfälten
i Kielce, som förse dess verkstäder med kol och jern,
så att V. och dess omgifning blifvit en hufvudort
för all slags industri. Trots de tullgränser, som
omgifva Polen och begränsa marknaden, och trots
den ryska styrelsen, som bekämpat Polens utveckling
med afseende på vetenskap, konst och slöjd, hafva
V:s industri och handel gått framåt, i sammanhang
hvarmed stadens folkmängd vuxit snabbt under senare
årtionden, nämligen från 161,000 år 1860 till 276,000
år 1872 och till 443,000 år 1890. Af de sistnämnde
äro mer än 25,000 tyskar och nära 1/3 judar. Ryska
garnisonen räknar nära 20,000 man. Stadens gator
äro mycket lifliga och prydda med många vackra
byggnader, dels adelspalats, vittnen om den gamla
polska adelns praktlystnad (staden har öfver
160 palats, af hvilka 60 blifvit konfiskerade af
ryska regeringen), dels kyrkor och katedraler (179
katolska, 6 grekiska och 2 lutherska, flere synagogor
och kloster), dels andra offentliga byggnader –
skolor, sjukhus, vetenskapliga samfunds lokaler –
uppförda med stor kostnad af staden eller af enskilda
sällskap. Stadens medelpunkt bildar det kungl. slottet
(Zamek Królewsky), bygdt af hertigarna af Masovien,
tillbygdt af Sigismund III (hvars staty står framför
detsamma på Sigismundstorget) och Vladislav IV
samt förskönadt af Stanislaus August. Nu bebos
det af generalguvernören, men dess taflor och andra
konstskatter hafva förts till Petersburg. Till stadens
förskönande bidraga vackra offentliga trädgårdar och
flere monument (bl. a. Kopernicus’ af Thorvaldsen
modellerade staty, rest 1822, aftäckt 1830, samt
en på Sachsiska torget på Nikolaus I:s befallning
rest jernobelisk till minne af de polacker,
som vägrade deltaga i upproret 1831 och derför
skötos af insurgenterna). Det nuv. universitetet,
stiftadt 1816, uppfördt 1832, återstäldt 1864, har
4 fakulteter, omkr. 1,100 studenter, ett bibliotek af
mer än 350,000 bd, rika naturalhistoriska samlingar,
en vacker botanisk trädgård och ett astronomiskt
observatorium. Undervisningen meddelas på ryska
och mest af ryssar. Konstskolan, landtbruks- och
skogsinstitutet samt musikkonservatoriet behålla
ännu polskt undervisningsspråk. För öfrigt finnas
6 gymnasier, 2 realskolor, flere qvinliga och lägre
undervisningsanstalter. Stadens konstmuseum är rikt
på alster af äldre och nyare konst. Filomatiska
samt det historiska och landtbrukssällskapet,
alla med anseende, har regeringen upplöst, och de
vetenskapliga arbeten, som ännu åstadkommas i Polen,
offentliggöras till en del i Krakov. Den stora
teatern för polskt drama är en vacker byggnad, som
i verkligheten inrymmer två teatrar under samma tak;
men V:s stolthet är teatern i Lazienkiträdgården, som
anlagts vid Weichsel af Stanislaus August Poniatowski
och har vackra skuggrika alléer, konstgjorda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free