- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
409-410

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattuskräck, hydrofobi (rabies, lyssa), en akut och smittsam sjukdom, som allmännast förekommer hos hundar - Vattusot (vattensot, vattsot), hydropisi, (hydrops), med., kallas en abnorm samling af vätska i kroppens väfnader och håligheter - Wattweiler, Fr. Wattewiller l. Wattwiller, by i Elsass-Lothringen, Ober-Elsass - Wat Tyler, d. v. s. Valter tegeltäckaren, var den förnämste ledaren för det stora bondeupproret i England under Richard II:s regering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

träbitar, glas etc., men ingen fodermassa. Ganska ofta
händer det, att andra sjukdomar (akut fallandesot
vid valpsjuka, tarmlidanden m. fl.) eller den oro
hunden visar, då främmande kroppar fastnat mellan hans
tänder, förvexlas med vattuskräck. Misstänker man,
att en hund lider af vattuskräck, bör den, under
iakttagande af all försigtighet, fångas och hållas
instängd. Om den sedan förtär föda samt ej dör inom
10 dagar, har den ej haft sjukdomen. – Smärre husdjur,
såsom hundar, kattor, får och svin, som blifvit bitna
af en med vattuskräck behäftad hund, skola dödas. Hos
större husdjur, såsom nötkreatur och hästar, böra
såren så fort som möjligt behandlas medelst första
till hands varande frätmedel, t. ex. svafvelsyra,
kaustikt kali eller ett glödgadt jern, för att
derigenom det inkomna smittämnet må förstöras. Förr än
inkubationstiden är förbi, bör mjölk eller kött efter
smittadt nötkreatur eller kött efter smittad häst ej
användas. Åtgärder till förhindrande af sjukdomens
införande i Sverige och till hämmande af densamma,
då den derstädes utbrutit, finnas föreskrifna i
k. kung. af d. 1 Maj 1885 och i k. förordn. af
d. 23 Sept. 1887. – Om den verldsbekante franske
kemisten Pasteurs behandlingsmetod till förekommande
af sjukdomens utbrott hos menniskor, som blifvit
smittade genom bett af hundar eller rofdjur, se
Pasteur. C. A. L.

Vattusot (vattensot, vattsot),
hydropisi, (hydrops), med., kallas en abnorm samling
af vätska i kroppens väfnader och håligheter till
följd af en sjuklig transsudation (se d. o.) ur
blodkärlen. En sådan vätskesamling i bukhålan kallas
bukvattusot (ascites), i lungsäcken hydrothorax
(»bröstvattusot»; se Lungsjukdomar), i hjertsäcken
hydropericardium, i hjernan (hydrocephalus; se
Hjernsjukdomar). En ökning af vätskemängden
mellan väfnadselementen inom ett organ, hvilket
som hälst, kallas oedem (se d. o.) l. ödem
(oedema), »vattensvullnad». Luckra väfnader,
t. ex. underhudsbindväfven, kunna innesluta betydande
mängder vätska och ansvälla till sin mångdubbla
volym. Underhudsbindväfven å de nedre extremiteterna
är vanligen det ställe, der vätska först samlar sig
vid börjande vattusot. Fotknölarna utplånas dervid,
underbenet blir jämntjockt, vid tryck kännes det
degigt, och de dervid uppkommande insänkningarna
qvarstå en tid efter tryckets upphörande. – Såsom
orsak till vattusot är närmast att antaga en sjuklig
förändring af blodkärlens väggar, en förändring, som
man ännu ej närmare känner. Denna förändring af
kärlväggen är i sin ordning förorsakad af andra sjukliga
förhållanden. Vattusot är således alltid hvad man
kallar en sekundär sjukdom, en följd af ett annat
lidande. En venös stas, d. v. s. stockning i det
venösa blodets afflöde, allmän eller begränsad till
ett visst kärlområde, medför ökad transsudation
inom det ifrågavarande kärlområdet. Vattusot
åtföljer sålunda ett s. k. okompenseradt hjertfel,
d. v. s. ett hjertfel, vid hvilket hjertat ej
förmår att genom ökadt arbete ersätta (kompensera) sådana fel
i dess mekanik, som att blodet strömmar tillbaka
genom en sjukligt förändrad valvel, eller att en
förträngning af en af mynningarna sätter
ett abnormt stort motstånd mot blodströmmen, eller
att hjertats kaviteter äro abnormt förstorade,
inneslutande en blodmängd, hvilken verkar som en
onyttig och skadlig belastning. Ett hjertfel blir
vanligen förr eller senare okompenseradt. Hjertat
förmår ej i längden att under de ogynsamma
förhållandena drifva blodet genom kärlsystemet
med normal hastighet och under ett normalt
tryck. Blodströmmen blir långsammare, och sannolikt
medför detta den förändring af kärlväggen, som
betingar den ökade transsudationen och vätskesamlingen
i kroppens väfnader. Är blodets afflöde genom
portådern hämmadt genom skrumpning af lefvern
(lefvercirrhos) eller genom svulster, som komprimera
portådern, uppkommer bukvattusot (se d. o.) till
följd af den venösa stasen inom bukens kärlområde. –
Vattusot åtföljer vidare vissa njursjukdomar, såsom
akut och kronisk nefrit, skrumpnjure samt vissa
tillstånd af kakexi eller marasm, d. v. s. allmän
kraftnedsättning och aftyning, såsom vid kräfta. I
dessa fall anser man, att blodkärlens väggar undergå
någon sjuklig förändring genom inverkan af något i
blodet cirkulerande skadligt ämne. – En höggradig
vätskesamling i lungsäcken kan komprimera lungan;
bukvattusot kan äfvenledes medföra hinder för
respirationen. I dylika fall är det nödvändigt
att undanrödja faran för ögonblicket genom att
aftappa vätskan medelst troakar (se d. o.). Men
vätskesamlingen återkommer, så länge den primära
sjukdomen (hjertfel, njurlidande m. m.) varar, och
detta lidande är vanligen obotligt. Genom användning
af vissa läkemedel (t. ex. digitalis) kan
hjertverksamheten vid ett hjertfel förbättras; i samma mån
tilltager urinmängden och minskas vätskesamlingen
i kroppens olika organ. Men hjertfelet qvarstår,
och förbättringen är endast öfvergående. J. E. J-n.

Wattweiler, Fr. Wattewiller l. Wattwiller
[-villär], by i Elsass-Lothringen, Ober-Elsass,
21 km. n. v. om Mülhausen. Der blefvo 1525 under
bondekriget de upproriske bönderna slagna af
W:s borgare och d. 2 Mars 1634 de kejserlige af
svenskarna.

Wat Tyler [oått ta’jler], d. v. s. Valter
tegeltäckaren, var den förnämste ledaren för det
stora bondeupproret i England under Richard II:s
regering. Den usla styrelsen under dennes förmyndare
hade väckt allmänt missnöje; de tryckande skatter, som
pålades, voro derför väl egnade att förbittra de lägre
klasserna, och folkresningar uppstodo på flere ställen
i England 1381. Bönderna i Kent och Essex samlade
sig och drogo med W. T. som sin egentlige ledare
mot London. Denne åsyftade för sin del genomgripande
reformer, som skulle kunna bereda garantier gent emot
de högre klassernas och myndigheternas förtryck. I
London begingo bönderna de största våldsamheter:
de förnämes hus, liksom flere offentliga byggnader
uppgingo i lågor. Många adelsmän, prelater och
skatteförpaktare mördades. Den unge konungen beslöt
sig för eftergifter: i en proklamation utlofvades
lifegenskapens afskaffande och andra reformer. En
stor del af de upproriske lät sig nu nöja, men icke
så W. T. Ett samtal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:32:58 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free