Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veit, Philipp - Weitsch. 1. Johann Friedrich W., tysk målare, vanligen kallad Pascha Weitsch - Weitsch. 2. Friedrich Georg W. - Veitsdans. Se Danssjuka och Nervsjukdomar - Veitsla (Veitzla). Se Hird, sp. 1270, och Länsväsende, sp. 429 - Weitzmann, Karl Friedrich - Weizsäcker, Karl Heinrich - Vejde. Se Isatis - Vejér de la Frontera, ort i spanska prov. Cadiz, innanför Trafalgars udde - Veji. Se Veii - Vejle, stad i sydöstra Jylland vid inre delen af Vejle fjord - Vejle amt omfattar sydöstra Jylland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tyskland genom kristendomen, i en mild, eterisk
form och med allegorier af Italia och Germania på
sidorna. Sedan han 1843 afgått från institutet (af
religiösa betänkligheter, emedan man för dess räkning
inköpte Lessings bekanta bild »Hus inför konciliet»),
målade han Marias himmelsfärd för dômen i Frankfurt
(1846) och för konungen af Preussen dels en replik
af Qvinnorna vid grafven, dels Den barmhertige
samaritanen, egendomligt framställande Kristus som
sainaritanen, räddande en sårad vid kanten af en
afgrund, medan Moses och Aron gå förbi honom. Åt samme
konung målade han Det egyptiska mörkret, framstäldt
i symboler, och gjorde i teckning ett utkast till
Förhärligande af den kristna kyrkan och den preussiska
staten. V., som dessutom målat porträtt, hade flere
lärjungar, af hvilka Rethel var den förnämste.
C. R. N.
Weitsch [vajtsj]. 1. Johann Friedrich W., tysk
målare, vanligen kallad Pascha Weitsch, f. i
Wolfenbüttel 1723, d. 1803, blef först soldat och
sergeant, men öfvergick till målning, då hans öfverste
rent af befallde honom att, sedan han visat anlag för
teckning, kopiera några landskap, hvilket lyckades
så väl, att han egnade sig åt konsten. Han blef sedan
porslinsmålare, men försökte sig äfven på oljemålning,
hvarvid han mest utförde landskap, stadsvyer och skog
med kreatur. – 2. Friedrich Georg W., tysk målare,
den föregåendes son, f. i Braunschweig 1758, d. i
Berlin 1828, kom 1776 till Tischbein i Kassel, der han
kopierade Paul Potter och Rosa di Tivoli, hvarjämte
han nödgades sysselsätta sig med porträttmålning,
ehuru han gjorde det ogerna. Framdeles blef han dock
rätt betydande i denna art. Efter studier i Amsterdam
och Italien återvände han till Braunschweig, der
han målade flere porträtt, hvilket hade till följd,
att han kallades till Berlin 1787 såsom hofmålare och
direktör vid akademien. Han utförde en mängd arbeten
i alla fack, i porträtt, historie- och batalj-måleri,
men föga deraf kan sägas tillhöra historien: han
höll fast vid de akademiska traditionerna, utan
att för öfrigt hafva mycket tillfälle att uppträda
emot några nya idéer. Med undantag af bildhuggaren
J. G. Schadow hade han inga utmärkta talanger vid
sin sida. Det bästa han gjorde är hans porträtt. Så
kallades han 1808 till Stettin för att måla marskalk
Soults bild. Af hans öfriga arbeten är Fingals dotter
Bosminas död (1804, efter Ossian) ett af de mest
bemärkta, ehuru det blott vann deladt bifall.
Veitsdans. Se Danssjuka och Nervsjukdomar.
Veitsla (Veitzla). Se Hird, sp. 1270, och Länsväsende,
sp. 429.
Weitzmann [va’jts-], Karl Friedrich, tysk musiker,
f. 1808, d. 1880, elev af Spohr, Hauptmann m. fl.,
blef kördirektor i Riga och Reval, sedermera (1836)
violinist i hofkapellet och kyrkomusikdirektor
i Petersburg, studerade 1846 i London och Paris
samt bosatte sig 1848 i Berlin såsom lärare och
skriftställare. Han blef mindre berömd för sina
kompositioner (operor, sånger, gåtkanon, preludier
och andra pianostycken), än
för sina skrifter, bland hvilka de vigtigaste
äro Der übermässige dreiklang (1853), Geschichte
des septimenackords (1854), Harmoniesystem (1860,
prisbelönt) och Geschichte des klavierspiels und der
klavierlitteratur (1863). A. L.
Weizsäcker [va’jtss-], Karl Heinrich, tysk
protestantisk teolog, f. i Oehringen, Würtemberg,
1822, blef 1847 teol. docent, 1848 pastor och 1851
hofkaplan i Stuttgart samt 1859 öfverkonsistorialråd
derstädes. Han verkade såsom professor (Baurs
efterträdare) sedan 1861 i den teol. fakulteten
i Tübingen. Bland hans utgifna skrifter märkas
Das apostolische zeitalter der christlichen kirche
(2:dra uppl. 1890) och Das Neue testament (4:de
uppl. 1888). Specialist i den apostoliska tidsåldern,
anses han på detta område vara en framstående
kännare. År 1890 blef W. kansler för universitetet
i Tübingen. – W:s broder Julius W. (f. 1828,
d. 1889), sedan 1881 professor i historia vid Berlins
universitet, utgaf bl. a. Deutsche reichstagsakten
(6 bd, 1867–88) från konungarna Wenzels och Ruprechts
tid. H. W. T.
Vejde. Se Isatis.
Vejér de la Frontera [vecher], ort i spanska
prov. Cadiz, innanför Trafalgars udde, vid jernvägen
mellan Cadiz och Tarifa, Der och ej vid Jeres de la
Frontera, såsom vanligen uppgifves, skall Tarik år
711 hafva besegrat vestgoterna.
Veji. Se Veii.
Vejle, stad i sydöstra Jylland vid inre delen af
Vejle fjord, som från Kattegatt intränger 23 km. i
landet och upptager Vejle å och Grejs å. V. ligger
i en af Danmarks vackraste trakter, omgifvet af
skogklädda höjder. 9,000 innev. (1890). Staden har
under sista tiden gått raskt framåt och sett sin
folkmängd sjudubblas sedan 1801. Handeln är betydlig,
och flottan räknade 1891 40 fartyg (hvaraf 4 ångare),
om 3,468 tons. Tvänne sparbanker, två banker och
flere större fabriker finnas i V. jämte en lärd
skola. V. är säte för amtmannen i V. amt. Staden
är belägen vid den öst-jylländska j em vägen och
väntas få en sidobana öfver heden till Give. I
äldre tider var stadens namn Vedle eller Vedel,
hvarifrån A. Sörensen Vedel tog sitt namn. År 1256
hölls i V. ett vigtigt möte af de danske biskoparna
med ärkebiskop Jakob Erlandsson i spetsen, hvarvid
antogs den s. k. Vejle-konstitutionen till ordnande
af kyrkans ställning gent emot staten. Under 17:de
årh. led staden mycket af kriget. Den 8 Mars 1864
stod vid V. en häftig träffning mellan general Müllers
brigad och österrikarna under general Gablenz. E. Ebg.
Vejle amt omfattar sydöstra Jylland från Horsensfjord
i n. till Hejlsminde bukt i s. samt den lilla ön
Hjarnö. 2,401 qvkm., 111,904 innev. (1890), af hvilka
28,715 bo i de tre städerna, Vejle, Fredericia och
Kolding. Östradelen af amtet utgöres af de två
fruktbara halföarna mellan Horsens-, Vejle- och
Koldingfjordarna samt det likaledes bördiga området
s. om sistnämnda fjord, hvilket förr räknades till
hertigdömet Slesvig. De högsta punkterna i denna mera
kuperade del af amtet äro Bjergelide (118 m.) s. om
Horsensfjord och Skamlingsbakke (110 m.) s. om
Koldingfjord. Vid inre delen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
