Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wennerberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undre, cylindrisk del, som är fäst i däcket, samt en
rörlig huf med trumpetformad mynning, hvilken huf
kan vridas på den undre delen och inställas i den
riktning, som bäst lämpar sig för åstadkommande af
den behöfliga luftvexlingen. Under vissa förhållanden
begagnas äfven ventilatorer, som äro tillverkade
af segelduk. Dessa kallas vädersegel. Jfr Ventil 1. 2.
J. G. B.
Ventilera (Lat. ventilare, fläkta, lufta, af ventus,
vind, drag), vädra, lufta, åstadkomma luftvexling;
allsidigt skärskåda, öfverlägga om, dryfta,
diskutera, debattera (en fråga); offentligen försvara
(en akademisk afhandling). Subst. ventilation (se
d. o.).
Ventilhorn. Se Horn.
Ventilhäfvert, fys., är en häfvert (se d. o.) så
inrättad, att man ej behöfver suga för att fylla
densamma och få vätskan att rinna. Dess kortare
ben är försedt med en ventil, som öppnar sig inåt
benet, och genom att man gång på gång kraftigt
stöter häfverten mot vätskan, fylles den småningom.
A. Bi-n.
Ventilluftpump kallas en luftpump (se d. o.),
hvilken är försedd med ventiler, till skilnad från
en sådan, som är försedd med kranar. Den förra kan
användas endast antingen till luftförtunning eller
till luftförtätning, den senare till båda dessa
förrättningar. A. Bi-n.
Ventimiglia [-mi’lja], stad uti italienska prov. Porto
Maurizio, vid Medelhafvet, gränsfästning på Riviera di
Ponente, 11 km. ö. om Menton. Omkr. 6,000 innev. Från
V. bygges jernväg till Cuneo, hvilken skall gå genom
en 14 km. lång tunnel under Col di Tenda.
Ventlinge, socken på Öland, Kalmar län, Gräsgårds
härad. Areal 2,109 har. 563 innev. (1891). Annex
till Ås, Kalmar stift, Ölands södra kontrakt.
Ventnor [vantnör], stad och badort på sydöstra kusten
af ön Wight, vackert belägen på en rad terrasser,
som slutta ned mot sjön. På grund af sitt skyddade
läge, sin jämna temperatur och jämförelsevis torra
atmosfer betraktas V. som en af de bästa kurorterna
i England för lungsiktiga. För omkr. 50 år sedan
var det endast en liten fiskareby; nu har det en
utsträckning långs stranden af mer än 3 km. och en
folkmängd af omkr. 6,000 personer.
Ventôse [vanstås], Fr. (af Lat. ventus, vind),
»stormmånad», 6:te månaden och 3:dje vintermånaden i
den franska republikanska kalendern, hade 30 dagar
och räknades fr. o. m. d. 19 Febr. t. o. m. d. 20
Mars af åren 1793–95 och 1797–99, d. 20 Febr.–d. 21
Mars af åren 1800–03 och 1805, d. 20 Febr.–d. 20 Mars
af året 1796 samt d. 21 Febr.–d. 21 Mars af året 1804.
Ventotene. Se Pandataria och Ponza-öarna.
Ventrikel (Lat. ventriculus). 1. Mage (se d. o.). –
2. Om hjernans och hjertats »ventriklar» (kamrar)
se Hjernan och Hjertat.
Ventriloqvist (Fr. ventriloque, af Lat. venter,
mage, och loqui, tala), buktalare (se d. o.).
Wen-tsjen, stad i kinesiska prov. Tsje-kiang, vid
floden Takhis utlopp i Kinesiska hafvet. Omkr. 80,000
innev. Öppen för verldshandeln sedan 1877, har staden
i synnerhet stor te-export.
Wentworth [oä’ntoörth], Thomas. Se Strafford.
Venus (lat. genit. Veneris), Rom. mytol.,
forn-italisk gudinna, hvilken ursprungligen synes
hafva dyrkats, särskildt hos latinerna, såsom det på
våren uppvaknande, svällande naturlifvets gudomlighet,
åt hvilken de skönaste blomster, i synnerhet myrten
och rosor, voro helgade. Sannolikt uppfattades
hennes verksamhet och betydelse derutinnan såsom ett
uttryck af den alstringsdrift, som genomgår naturen
och menniskolifvet, så att hon af ålder betraktades
äfven som en kärlekens gudinna, hvilken ock hade till
sin uppgift att förena menniskor med hvarandra samt
stifta familjer och samhällen. Med tiden uppgick
hennes väsende inom den bildade romareverlden i
den grekiska »kärleksgudinnans», med hvilken hon
hade så mycket gemensamt (se Aphrodite). –
Från den äldre tiden härrörde den dyrkan, som
egnades V., i egenskap af skyddsgudinna för allt
hvad trädgårdar och vinplanteringar hette, af
bl. a. blomsterhandlare och grönsaksmånglare. Hon
dyrkades ock såsom Murcia, stundom fattadt såsom
den »uppmjukande» eller »förvekligande», antagligen
betecknande hennes makt öfver hjertan, vidare såsom
Cloacina (Cluasina), möjligen i sin egenskap af
förenande, samt såsom Libitina (se d. o.), hvilken
var på en gång lifsglädjens (samt vinodlingens)
och dödens eller grafvens gudinna. Helgedomar
funnos i Rom åt Murcia vid Aventinus, åt Cloacina
nära Comitium och åt Libitina i den s. k. lunden,
der ett begrafningskontor var anordnadt. Senare,
under de puniska krigens tidehvarf, upptogs
i Rom den erycinska V. (se Erycina), hvilken
var af fenicisk-grekiskt ursprung. Hon erhöll
tempel på Capitolium och vid Collinska porten. –
Betydelsefullare blef den kult, som i Rom uppkom till
ära för V. Victrix (»segrarinnan») och V. Genitrix
(»stammodern»). Huruvida dyrkan af Venus såsom
segrarirma – t. o. m. uppfattad såsom Victoria –
är inhemsk italisk eller kommen från Grekland synes
icke vara fullt utredt. Så mycket är säkert, att hon
dyrkades af fältherrar, såsom af Pompejus, hvilken gaf
henne en helgedom i sin teaterbyggnad. V. »stammodern»
– egentligen, såsom ofvan är nämndt, den alstrande
kraften i universum – fick särskild betydelse
för romarna, i samma mån sägnen om romarefolkets
härstamning från Aeneas, V:s son, blef en trosartikel
i Rom. För den juliska slägten, som ville leda sitt
ursprung från Aeneas’ son Iulus, blef V. en »genitrix»
i ordets fulla mening, och Julius Caesar byggde åt
henne, såsom på en gång victrix och genitrix, ett
i slaget vid Farsalos utlofvadt tempel. Augustus
utbildade vidare föreställningen om V. såsom
Roms stammoder och Mars såsom dess stamfader. I
förening med Roma fick hon af Hadrianus ett präktigt
dubbeltempel nära Titus’ triumfbåge. – Äfven under
andra namn åtnjöt V. dyrkan hos romarna. Kändt är,
att hon allmänt hölls i helgd såsom kärlekens och den
qvinliga skönhetens gudinna. Den första dagen i April,
hvilken månad gällde för hennes, var den förnämsta
högtidsdagen till hennes ära. R. Tdh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
