Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskapsakademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wahlbergs (förnämligast för statsmedel inlösta)
samlingar från Afrika, hvilka representerade alla fem
vertebratklasserna och innehöllo bl. a. 616 däggdjur
samt 2,717 foglar, utomordentligt väl
preparerade. Dertill kommo Victorins samlingar från
södra Afrika (skänkta af J. V. Grill) m. fl. förvärf
och gåfvor (hvalarna anlände 1862), så att museet 1859
egde 1,877 utländska däggdjur och 12,459 utländska
foglar (numera i allt 2,333 däggdjur och 16,500
foglar, bland de senare 1,900 skandinaviska) samt
en mängd i sprit förvarade utländska amfibier,
reptiler och fiskar. De tre sistnämnda klasserna af
vertebrater hafva företrädesvis bearbetats af
F. A. Smitt, intendent sedan 1871. – Riksmuseets
stat höjdes ytterligare 1852, 1859 och
(till 46,000 kr.) 1864. - Den entomologiska
afdelningen, som förestods af Boheman 1841–67, hade
till grundvalar Karl De Geers, Paijkulls,
Dalmans och Schönherrs samlingar samt dylika från
Java och Syd-Amerika m. m. Ensamt Schönherrs
innehöll öfver 52,000 ex. af nära 20,000 arter,
bland dem 13,500 Coleoptera. Sedermera tillkommo
Wahlbergs utmärkt väl preparerade sydafrikanska
saml. m. m. Boheman egnade sig hufvudsakligen
åt ordn. Coleoptera, K. Stål (intendent 1867–78)
åt Hemiptera och Orthoptera, likasom han
fortsatte Bohemans arbete att mönstergillt ordna de
entomologiska samlingarna. 1876 förvärfvades G.
de Vylders saml. från Damara i södra Afrika.
Kr. Aurivillius (t. f. intendent 1878
och ord. intendent 1883) bearbetar i synnerhet
Lepidoptera. Coleopterasamlingen är ökad med
14,000 arter (30,000 ex.) Curculionidae, köpta
18^6 af fransmannen A. Chevrolats arfvingar och
kompletterande Schönherrs samling. 1892 erhöll
afdelningen en utmärkt rik och vacker samling af
insekter från Kamerun, som derstädes insamlats af
kand. Y. Sjöstedt, hvilken på inbjudning af den
svenska firman Knutsson, Waldau & Heilborn vistats
något öfver ett år i Afrika för att göra samlingar för
riksmuseet och Upsala universitet. Bl. a. innehåller
denna samling fullständiga utvecklingsserier
(larv, puppa, fjäril) af mer än 100 fjärilarter. –
Afdelningen för lägre evertebrater grundades af B.
Fr. Fries och erhöll 1841 egen intendent i
Sv. Lovén, som innehade befattningen till 1892,
då han efterträddes af Hj. Théel. När Lovén
mottog afdelningen, utgjordes den i hufvudsak af
Vet.-akad:s gamla, mycket obetydliga samlingar samt
af senare tillkomna bidrag från Medelhafvet, Indiska
hafvet och Kaplandet, öfverlemnade af Mellerborg,
Hedenborg och Wahlberg. Genom Lovéns nit
och brinnande intresse har från denna ringa början
afdelningen utväxt till den grad, att dess
samlingar nu fylla tvänne musei-salar och en
betydande del af en tredje, två stora arbetsrum,
tre större magasinsrum samt alla tillgängliga
platser i afdelningens förstugor. Denna
storartade utveckling har möjliggjorts dels genom
ständiga förbindelser med utländska museer,
naturaliehandlare samt enskilda samlare och
forskare, som besökt aflägsna främmande land
eller undersökt Skandinaviens kuster och haf,
i dels och framförallt genom många vetenskapliga
expeditioner till skilda trakter af jorden. De
vigtigaste bidragen hafva tillkommit genom
fregatterna »Eugenies» och »Josephines» expeditioner,
genom d:r Goës, som gjort storartade samlingar på
Barthélemy, och i synnerhet genom de många svenska
polarexpeditionerna till Grönland, Spetsbergen,
Novaja Zemlja, Kariska hafvet, Kolahalfön och
Finnmarken samt genom »Vegas» färd rundt Asien, så
att riksmuseet med afseende på arktiska föremål torde
vara det rikaste i verlden. Afdelningens samlingar
ökas dessutom årligen, genom att material insamlas
vid Vet. akad:s zoologiska station Kristineberg
(vid Gullmarsfjorden i Bohus län), hvilken
grundades 1877 af Sv. Lovén genom medel donerade af
Regnell. – Samlingen af fossila (utdöda) djur, deri
zoo-paleontologiska afdelningen, afsöndrades 1864 och
fick till intendent N. P. Angelin. Dennes egna rika
samling förvärfvades, och dertill lades brukspatron
K. H. Wegelins samling från Dalarna. 1876 blef
G. Lindström intendent. Afdelningen är dels exponerad
i grupper, som representera de geologiska perioderna,
dels är det hufvudsakligaste ordnadt i 180 skåp
efter det zoologiska systemet (bl. a. öfver 1,000
finslipade preparat). – 2. Etnografiska afdelningen
har, oegentligt nog, blifvit ett bihang till
zoologiska museet, men utvecklats till en sjelfständig
ställning. I midten af 1870-talet började dess
uppställning i särskild lokal, och sedan 1890 åtnjuter
den ett statsanslag af 2,800 kr. Akad. disponerade
redan på 1700-talet åtskilliga etnografiska föremål
från Kina, Nord-Amerika, Söderhafsöarna o. s. v.,
hufvudsakligen sammanbragta af Sparrman. Förrådet
har ökats af bl. a. Hedenborg, Gosselman, Wahlberg,
de Vylder, genom »Vegas» saml. (1881), Knutsson &
Waldau (Kamerun), C. Bovallius (Central-Amerika),
H. v. Schwerin (Afrika), Hj. Stolpe (från
»Vanadis-expeditionen» 1883–85. Se Stolpe) och
F. Martin (från en resa i Sibirien 1891–92) samt genom
rika gåfvor af utländingar (bl. a. den brasilianske
läkaren da Costa). Samlingen består af föremål,
som illustrera utom-europeiska folks lefnadssätt,
seder och bruk samt religiösa föreställningar. Den
är särskildt värderik på det tjuktjiska och det
brasilianska området, svagast i afseende på de
nord-amerikanske indianerna. Samlingen omfattar
f. n. omkr. 15,000 föremål, af hvilka de af
d:r Stolpe hopbragta s. k. Vanadis-samlingarna
utgöra öfver 7,500. Hos K. M:t hvilar f. n. ett
af Antropologiska sällskapets styrelse ingifvet
förslag till den etnografiska samlingens särskiljande
från Naturhist. riksmuseum – 3. Botaniska
afdelningens bästa beståndsdel var länge Ol. Swartz’
rika fanerogam- och moss-herbarium, men under
de senaste 50 åren har samlingen mångdubblats,
förnämligast genom gåfvor af bl. a. N. J. Anderssons
saml. under fregatten »Eugenies» verldsomsegling,
skänkta af svenska staten 1853, samme forskares
herbarium (1856), P. F. Wahlbergs (1866), rådman
P. Beurlings (1868), Kr. Stenhammars saml. af
laf-exsickat (1866), Regnells stora brasilianska
växtsamling (1870, 1875), V. B. Wittrocks alg-herbarium
(1879), ministerresidenten E. K. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
