Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vexiö landsförsamling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
silfverbotten stadens rådhus (rödt) med inskriften
16 W 98.
Sedan urminnes tid har Vecsioren l. Vaexsior varit
hufvudorten för Värend. Antagligen föranledde
platsens betydelse såsom offer- och marknadsställe
den helige Sigfrid (se denne) att välja densamma
till utgångspunkt för sin missionsverksamhet i
Småland. Ehuru biskopssäte sedan 1100-talet och i
verkligheten köpstad, utverkade sig dock samhället
stadsprivilegier först 1342; förmodligen ansågos de
i denna af svenska kronan mindre beroende landsände
förut obehöfliga. Under medeltiden funnos der flere
fromma stiftelser, såsom ett franciskan-kloster
(se nedan) och ett helgeandshus. Redan på 1300-talet
fanns en skola i V. Domkyrkoskolan var mycket besökt
(550 lärjungar 1641). 1643 fick V. gymnasium. Några
vigtiga historiska minnen knyta sig ej vid V., men
flere gånger under de danska fejderna har staden
blifvit härjad af fiender (Febr. 1570, 1611). Ännu
flere gånger har den hemsökts af eldsvådor (1516,
1658, 1690, 1838), svårast kanske d. 31 Okt. 1843,
efter hvilken sistnämnda staden erhöll sina breda
gator. A. G.
Vexiö kloster, tillhörande franciskan-munkar, anlades
mot medeltidens slut och hann sålunda aldrig komma
till någon betydenhet. Åtskilliga gårdar blefvo
dock dit donerade, af hvilka nio nämnas såsom 1529
återbördade af gifvarnas slägt. År 1531 skänkte
konung Gustaf I till Gudmund Speyl, domprost i Vexiö,
klostrets qvarlåtenskap i böcker. Boskapen skulle
utdelas bland de fattige, mässkläderna till närbelägna
kyrkor. Husen, som tillhört klostret, skulle säljas
för konungens räkning. Silfret, deribland 11 kalkar,
tog konungen sjelf om hand. C. S-e.
Vexiö landsförsamling [väck-sjö], i Kronobergs
län, Konga härad. Areal 7,466 har. 2,084
innev. (1891). Annex till Vexiö stad, Vexiö stift,
Kinnevalds kontrakt.
Vexiö stift [väck-sjö] bildades i senare hälften af
1100-talet (1163), då Värend skildes från Linköpings
stift. Efter reformationen lades äfven andra delar
af Småland till stiftet och i början af 1600-talet
ytterligare Tveta och Vista härad. Sedan denna tid
har ingen väsentlig gränsreglering egt rum. Stiftet
omfattar nu hela Kronobergs län och största delen af
Jönköpings län. Det omfattar följande 12 kontrakt:
Kinnevalds, Allbo, Sunnerbo, Konga, Norrvidinge,
Uppvidinge (inom Kronobergs län), Tveta, Östbo,
Vestbo, Vestra härads, Östra härads, Vista (inom
Jönköpings län). Pastoraten äro 95, omfattande
186 församlingar. Af pastoraten äro 21 regala,
69 konsistoriella, 2 patronella, 1 alternerande
konsistorielt och patronelt samt 2 prebenden. Stiftet
är i anseende till areal (enligt nyaste beräkningar)
och folkmängd fördeladt å Kronobergs län med 9,909,9
qvkm. och 159,844 innev., och å Jönköpings län med
8,813,5 qvkm. och 153,754 innev., tillsammans 18,723,4
qvkm. och 313,598 innev. (1891). K. S.
Wey [oe], Eng. (af weigh, väga). 1. Engelsk ullvigt =
182 lbs. = 82,55 kg. – 2. (= load) Engelskt rymdmått
för torra varor, = 5 quarters = 40 bushels = 320
gallons = 1,453,5 l.
Wey [vä], Francis Alphonse, fransk författare,
f. 1812, d. 1882, generalinspektör öfver
departementsarkiven 1852–80, skref bl. a. romanen
Les enfants du marquis de Ganges, som var den första
romanföljetongen (1838, i »La presse»), de två
ansedda språkvetenskapliga arbetena Remarques sur
la langue française au XIX:e siècle (2 bd, 1845) och
Histoire des révolutions du langage en France (1848),
dessutom praktverket Rome (1871; 4:de uppl. 1880)
m. fl. reseskildringar, romaner o. s. v.
Weyandt, Ludvig, porträttmålare, enligt en gammal,
ehuru ännu ej arkivaliskt bestyrkt uppgift af
svensk härkomst, har utfört porträtt af ärkebiskop
Laurentius Paulinus Gothus (förmodligen efter
dennes 1646 timade död) samt af Mattias Biörenklou
(d. 1671). Hufvudsakligen synes han dock hafva
varit verksam vid det holstein-gottorpska hofvet,
af hvars med det svenska hofvet beslägtade furstehus
han på 1690-talet målade åtskilliga medlemmar. Ett
å Gripsholm befintligt porträtt af en ung man
(enl. uppgift en hertig af Mecklenburg) är betecknadt
»L. Weyandt fec. 1693». Det är en hurtig målning,
ej utan förtjenst och tämligen ljust hållen, samt
erinrar närmast om arbeten ur Ehrenstrahls skola.
Upk.
Weyden, R. van der. Se Weijden.
Weyer [väär], Silvain van de, belgisk politiker,
f. 1802, var till en början advokat i Brügge och
sedermera föreståndare för stadsbiblioteket och
burgundiska handskriftskabinettet samt professor
vid museum, men miste dessa platser genom sitt
skriftställeri i oppositionstidningen »Courrier
des Pays-bas». Han uppträdde då som regeringens
bittre motståndare, försvarade Potter (se denne)
och utsågs efter revolutionens utbrott (1830)
till ledamot af den provisoriska regeringen. Såsom
medlem af nationalkongressen talade han för huset
Oraniens afsättning, blef 1831 utrikesminister
och verkade för Leopolds af Koburg kandidatur till
Belgiens tron. 1831–67 var W. sändebud i London, med
undantag af en kortare tid (1845–46), då han stod i
spetsen för belgiska ministèren (det s. k. cabinet
mixte). Död i London 1874. Han började 1863 utgifva
Choix d’opuscules philosophiques (5 bd).
Weymouth [oemöth]. 1. Stad och badort i
eng. grefskapet Dorset vid Weys utlopp i en stor,
af halfön Portland i s. v. begränsad bukt af Kanalen
och vid London–South-western-jernvägen. 13,769
innev. (1891). W. såsom kommun består af tvänne
städer: W., s. v. om floden, och Melcombe Regis
[melköm re’djis], n. ö. om floden, har skeppsvarf,
sejlarebanor och segelduksfabrikation samt exporterar
Portlandsten och tegel. – 2. Stad i nord-amerikanska
staten Massachusetts, s. om Boston. 10,740
innev. (1885).
Weymouth-tallen, Eng. weymouth-pine [oemöth-pajn],
Pinus strobus L., bot., är ett i Nord-Amerika
hemmahörande vackert skogsträd, som skiljer sig från
P. sylvestris genom slät, icke afflarnande bark samt
längre, nästan 3-kantiga, blekgröna barr, som sitta
i knippen af 5 inom en hinnaktig hylsa. Kottarna äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
