- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 17. V - Väring /
1057-1058

(1893) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Willisen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Malmköping, Årdala, Forsa, Lilla Mellösa, Flen. Areal
65,598 har. 11,980 innev. (1892).

Villåttinge kontrakt, i Strengnäs stift, omfattar de
fyra pastoraten Dunker, Lilla Malma och Malmköping;
Helgesta och Hyltinge; Lilla Mellösa och Flen; Årdala
och Forsa. Areal 65,598 har. 11,980 innev. (1892).

Wilm, Nikolai von, rysk tonsättare, f. 1834,
elev af Leipzigs konservatorium, blef 1857
kapellmästare i Riga, 1860 lärare i piano och
teori vid Nikolai-institutet i Petersburg samt
1875 pensionerad. W. har skrifvit öfver 100 opustal
musik af hvarjehanda slag, såsom kammarmusik, två-
och fyrhändiga pianostycken, visor, körsaker m. m.,
hvaribland i synnerhet pianostyckena blifvit ganska
spridda och omtyckta. Han har utgifvit äfven ett
häfte dikter (1880). A. L.

Wilmanns, Wilhelm, tysk germanist, f. 1842 i
Güterbogk, professor i tyska språket och literaturen
vid universitetet i Bonn sedan 1877, har nedlagt
resultaten af sina specialforskningar i arbetena
Die entwickelung der Kudrundichtung untersucht
(1873), Beiträge zur erklärung und geschichte
des Nibelungenlieds
(1877), Leben und dichten
Walthers von der Vogelweide
(1882) och Beiträge
zur geschichte der älteren deutschen litteratur

(4 hftn, 1885–88). Han har äfven utgifvit Walther
von der Vogelweides dikter (1869 och 1886) och
skrifvit en tysk skolgrammatik (1877; 8:de uppl. 1891)
m. m. W. medverkade väsentligen till den af preussiska
kultusministeriet fastställda tyska rättskrifningen
och skref deröfver en kommentar (1880; ny uppl. 1887).

Vilmar [fi’l-]; August Friedrich Christian, tysk
teolog och literaturhistoriker, har spelat en
framstående rol i Tysklands kyrkohistoria under
19:de årh. Han föddes 1800 i Solz, Nieder-Hessen,
samt studerade vid gymnasiet i Hersfeld och
vid universitetet i Marburg. Uppfostrad under
rationalistiskt inflytande, tillkämpade V. sig
sedermera under häftiga själsstrider en positivt
kristlig och kyrklig öfvertygelse och fick såsom
förkämpe för den konfessionella lutheranismen en
djupt ingripande betydelse för det högre och lägre
undervisningsväsendet, i synnerhet prestbildningen,
och för öfrigt för hela det kyrkliga lifvet
i Hessen. Efter en på flere ställen utöfvad
lärareverksamhet invaldes V. 1831 i den kurhessiska
ständerförsamlingen, verkade 1833–50 såsom direktor
för gymnasiet i Marburg och kallades sistnämnda år
till föredragande råd i inrikesministeriet. 1855–68
utöfvade V. en synnerligen inflytelserik verksamhet
såsom teol. professor i Marburg och bidrog derunder
till att uppfostra presterskapet i Ober-Hessen i
konfessionelt luthersk anda. Han afled 1868. Bland
V:s teologiska skrifter må nämnas Die theologie
der thatsachen gegen die theologie der rhetorik

(flere uppl.), en stridsskrift, hvarmed han 1856
inledde sin akademiska verksamhet i Marburg, samt
vidare flere grundliga arbeten, som efter hans
död utgifvits af hans lärjungar: Die Augsburgische
konfession
(1870), Theologische moral (2 bd, 1871),
Lehrbuch der pastoraltheologie (1872), Dogmatik
(2 bd, 1874). V. utöfvade dessutom
på den tyska literaturhistoriens område en
betydelsefull författareverksamhet. Särskildt
må nämnas hans i Marburg vintern 1843–44 hållna
Vorlesungen über die geschichte der deutschen
nationallitteratur
(1845; 23:dje uppl. 1889) och
Deutsches namenbüchlein (1864; 5:te uppl. 1880).
Han utgaf 1848–51 veckoskriften »Der hessische
volksfreund» och 1861–66 »Pastoraltheologische
blätter», H. W. T.

Wilmarth [oi’l-], Lemuel, amerikansk målare, född i
Massachusetts, var i sin ungdom urmakare i Filadelfia,
men besökte samtidigt dervarande akademi. Han
begaf sig 1859 till München och blef der Kaulbachs
lärjunge, men återvände 1862 till Amerika. Derifrån
begaf han sig 1864 till Paris och arbetade i Gérômes
atelier till 1867, då han åter begaf sig hem till
Amerika, efter att under tiden hafva till New York
sändt flere betydande verk. Der blef han 1870 lärare
i akademiens friskolor. Bland hans taflor må nämnas
Husmissionären (1869), En eftermiddag hemma (1871),
Gissa, hvad jag har med mig! (1873), på hvilken
han blef ledamot af akademien, och Otacksamhet
(1875). Hans arbeten, som röja fransk skola, berömmas
för sorgfälligt utförande och glänsande kolorit.

Wilmington [oilmingtsn]. 1. Största staden i
nord-amerikanska staten Delaware, nära floden
Delaware, mellan Brandywine och Christiana
creeks, och vid en vigtig jernvägsknut. 61,431
innev. (1890). Tillverkning af papper, jern- och
stålarbeten samt vagnar, företrädesvis
jernvägsvagnar. Staden uppstod invid den af svenskarna
1638 i Nya Sverige (se d. o.) anlagda skansen
Kristina. Den 1699 invigda svenska Kristina-
l. Helga Trcfaldighetskyrkan (af gråsten),
som hade svensk prest till 1791 (den siste
var L. Girelius), qvarstår ännu, men tillhör nu
amerikanska episkopalkyrkan. W. blef stad 1832. –
Jfr »The records of Holy Trinity (Old Swedes) church
Wilmington, from 1697 to 1773. Translated from the
original swedish by Horace Burr» (i »Papers of the
Hist. soc. of Delaware», IX, 1890). – 2. Största
staden i nord-amerikanska staten Nord-Carolina, vid
floden Cape Fear river, 32 km. från hafvet. 17,350
innev. (1880), deraf 60 proc. negrer. Dess många
jernvägsförbindelser och dess läge göra staden till en
vigtig utskeppningsort, företrädesvis för bomull,
trävaror och andra skogsprodukter (harts, tjära,
terpentin). Under inbördeskriget 1861–65 var W. de
konfedererades vigtigaste hamn, från hvilken deras
förnämsta blockadbrytare utgingo. Hufvudinloppet till
Cape Fear river försvaras af det starka Fort Fisher,
mot hvilket under amiral Porter och general Buttler
flere misslyckade angrepp gjordes i Dec. 1864. I
Jan. 1865 bombarderades och intogs det af general
Terry, och kort derefter gaf sig äfven staden.

Wilmot [oi’lmöt]. Se Rochester, John.

Wilmsen, Friedrich Philipp, tysk pedagog
och författare af skrifter för ungdom, f. i
Magdeburg 1770, verkade såsom lärare i enlighet med
filantropinismens grundsatser och blef 1798 predikant
vid parokialkyrkan i Berlin. Död 1831. En ovanligt
stor spridning fick W:s Deutscher kinderfreund (1802;
222:dra uppl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:44 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaq/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free